Trendspaning: mer finansiering till den europeiska spelindustrin?

The Baltic Game Industry, Östersjöområdets projekt för spelindustrin anordnade i veckan en konferens om spelindustrins utsikter för att frodas på den europeiska marknaden.  Både EU-kommissionen och projektets medlemmar uttryckte att spelindustrin behöver få bättre förutsättningar för att konkurrera på den globala arenan. Aktörer inom spelindustrin uppmanar kommissionen att i större utsträckning inkludera spelindustrin i kommande utlysningar inom t.ex. Horisont. Intressant för Småland-Blekinge-Halland?

Konferensen började med att EU-kommissionen talade av vikten av att integrera spelindustrin med andra tematiska områden för att stimulera innovation (t.ex. hälsoteknik). Små och medelstora företag (SMF) är viktiga aktörer och det är vanligtvis de som utvecklar nya spel. För tillfället hindras den europeiska spelindustrins innovation på grund av dåliga förutsättningar att konkurrera på marknaden. Kommissionen ser därför stor potential att överkomma problemet genom att hjälpa sektorn att bli mer cirkulär – dvs att ny IT-teknologi måste ha ett mänskligt fokus (inte enbart ekonomiskt) för få en social påverkan. 

Under 2020 kommer EU-kommissionen anordna flera workshops med experter inom olika områden för att främja kopplingen mellan spelindustrin och andra sektorer såsom hälsa, museum och kulturarv genom skapandet av ljud, video, reklam, design etc. Dessa workshops är till för att identifiera branschöverskridande samarbeten – vilka branscher kan i större utsträckning använda digitala speltekniker för att höja europeisk konkurrenskraft inom området? 

Spelindustrin – påtryck för europeiska krafttag

Den globala spelindustrin är en stor marknad som potentiellt kan ge stora vinster samt innovationsmöjligheter. Den är omfattande och inkluderar bl.a. skapandet av grafisk hårdvara, enheter och utvecklingsverktyg. Nyckelinnovation inom spelindustrin är bl.a. mjukvaruutveckling, design och användarupplevelse (VR/AI).

Nordamerikanska och asiatiska marknader satsar mer på spelindustrins utveckling än vad Europa gör. Med andra ord finns det potential för EU att inkludera spelindustrin i forskning och innovationsprogram som Horisont Europa. Under konferensen lyftes Kanada fram som ett särskilt framgångsrikt exempel då de för redan 20 års sedan skapade bra konkurrenskraft genom finansiering till samt sänka skatter för spelindustrin. Även Sverige och Finland nämndes under konferensen som bra innovationsexempel. Vi framställdes som bra på att utveckla spel, dock gjorde försvårande omständigheter på marknaden att konkurrenskraften och lönsamheten för branschen inte nådde sin potential.

Spelindustrin lobbar för att Europa ska komma ikapp spelindustrinsutvecklingen i Nordamerika och Asien. Lobbying från spelindustrin kommer inte enbart från spelutvecklingsföretagen, utan även aktörer som arbetar med digitala hjälpmedel och funktioner som riktar sig till bl.a. äldreomsorg. I och med detta, kan vi förvänta oss fler finansieringsmöjligheter nästkommande programperiod som stöttar innovationslösningar med spelutveckling som grund?