Polis är ett medlemsbaserat nätverk för städer och regioner som arbetar för innovativa transportlösningar. På ett seminarium i Bryssel presenterades nyligen nätverket sitt positionspapper där transportens roll i strategierna för smarta städer och samhällen*diskuteras. Förutom att peka ut möjligheter och rekommendationer för finansiering, konstaterar man även att det finns en stor potential för utvecklada transporter i smarta städer och samhällen. Genom åtgärder inom till exempel eldriven rörlighet, delad rörlighet (bilar och cyklar) samt ITS-lösningar för nöjdare medborgare och, ser man stora möjligheter för en ökad ekonomisk utveckling som kan gå hand i hand med förbättrad hälsa.
 
*Smarta städer och samhällen är ett begrepp som används inom EU för att knyta ihop energi, transport och IKT i gemensamma lösningar. Genom samordning knyts förhoppningar om förbättringar om boendekvalitet, barn- och äldres livskvalitet, ökad säkerhet och inte minst ökad näringslivs-utveckling. Förutom att öronmärka EU-medel till smarta städer har man även försökt stimulera ökat samarbete mellan europeiska aktörer, främst genom
s k Europeiska Innovationsplattformar (EIP, läs gärna mer här). Till exempel ses fler privata aktörer som avgörande för att få marknaden att leverera kring de plattformar som samhället tar fram.
 
EU-kommissionens representant på seminariet, Axel Volkery, pekade på hur arbetet kring smarta städer och samhällen utvecklats den senaste tiden. Visserligen fokuserar de flesta fortfarande på transportdelen (och automation i synnerhet) i högre grad än energi och IKT och alla tre områdena tillsammans, men aktörer inväntar idag i mindre utsträckning en masterplan eller den perfekta finansieringsutlysningen. Fler och fler skrider till verket oavsett då vinsterna för samhället anses vara tillräckliga. 
 
Volkery ser även att fler mindre aktörer har blivit mer synliga. För att stödja mindre städer och samhällen avser EU-kommissionen att ta fram en plattform som troligen kommer att gå under namnet Small Giants. I detta sammanhang fick Småland-Blekinge möjlighet att som tidigare påtala vikten av att framtida utlysningar i EU-projekt inte bara hänvisar till urbana miljöer, utan även inkluderar regionala aktörer. Ett exempel från Nederländerna visade hur mindre samhällen arbetar aktivt med eldriven rörlighet som en glesbygdslösning. Om projektet slår väl ut, går det vidare och appliceras regionalt. I samma stund har man en kommersiell möjlighet. Man utgick från övergripande mål som till exempelvis ökad trafiksäkerhet, minskade avgasutsläpp och sänkt bullernivå och applicerade enskilda potentiella lösningar utan att invänta en masterplan. Samhället såg det som en möjlighet att förknippas med utveckling och lät därför ett projekt prova ut om lastbilar via tekniklösningar kunde får företräde vid trafikljus. I ett annat fall stängde man av en väg för att låta studenter prova ut prototyper för hög-hastighetscyklar (+100 km/h!). I samma anda såg man nyttan av att involvera medborgarna. Informationskampanjer har sina begränsningar, men de hade tydligen nått mycket goda resultat genom att låta medborgare vara med i tester och prova ut nya modeller och lösningar.  
 
På slutet av seminariet ställdes som väntat frågan om hur EFSI-medel (även kallat ”Junckerfonden” = finansiellt låneinstrument, läs gärna mer här) kunde användas till att finansiera utveckling av smarta städer och samhällen. Volkery pekade på att första prioriteringen i EFSI var just  ”urban mobility”, men att erfarenheterna än så länge var begränsade. Särskilt då intresset i olika medlemsstater varierar. Från regionalt håll framförs dock att EFSI är för resultatinriktat. Även om medlen riktar sig till projekt med hög risk, så ska man ändå kunna påvisa möjligheter till framtida vinst. Det innebär enligt vissa tyska regioner att EFSI-medlen i princip går till motorvägsprojekt med betalstationer, medan infrastruktur i glesbygd har svårare att visa på samhällsnyttan i samma vinsttermer.