Småland-Blekinges goda erfarenheter gällande energianvändning kan spela oss rakt i händerna när EU-kommissionen nu släpper ett nytt paket om energitrygghet.
 
Paketet om energitrygghet, som släpptes igår den 16:e februari, innehåller bland annat en strategi för kyla och uppvärmning, som ska leda till energisparande åtgärder för temperaturreglering av byggnader. Både Sveriges och våra läns kompetens kring energi- och resursanvändning kan göra att vi redan har ett försprång inom området, men det finns också nya fördelar att vinna i och med att paketet öppnar upp för nya samarbeten. I takt med att energiutbytet ökar länder emellan, blir det även allt viktigare för Sverige att anpassa sig till gränsöverskridande standarder. 
Det första paketet om energitrygghet initierades redan under 2014, och ett av de långsiktiga målen är att öka effektiviteten och produktionen av europeisk energi för att uppnå 2030 års klimatmål. Kyla och uppvärmning står för närmare 50 % av energiförsörjningen i EU, och den nya strategin skulle kunna vara något som inte bara påverkar på nationell, utan även på regional nivå. 
 
Två delar inom strategin för kyla och uppvärmning syftar till att hitta sätt för att öka andelen förnybar energi, samt möjligheter att ta tillvara på energispill från fabriker. Genom att hålla sig uppdaterad om sådana förslag till effektivisering och energisparande åtgärder har Småland-Blekinge möjlighet att fånga utvecklingsmöjligheter för näringsliv samtidigt som man bidrar till att uppnå klimatmålen, och det skulle även kunna ha en positiv aspekt rent ekonomiskt. 
 
I dagsläget kommer över hälften av den energi som konsumeras av EU:s medlemsländer från länder utanför unionen (t.ex. så har Ryssland nästan uteslutande monopol på leveransen av naturgas till många medlemsstater, och till och med Sverige som till viss del är självförsörjande, har fortfarande Ryssland som största energi-importör). EU:s importberoende och den stundtals ovissa och instabila relationen med Ryssland var en bidragande orsak till att kommissionen under 2014 initierade strategin för energisäkerhet i Europa. Trots att ny statistik visar att EU under de senaste 10 åren har fördubblat andelen energi som kommer från förnybara källor står naturgasen fortfarande för mer än 20 % av energiförsörjningen, jämfört med förnyelsebara energikällor som bidrar med drygt 16 %. Strategin syftar därför även till att trygga tillgången på energi för medlemsländerna och reducera beroendet av ryska energikällor. Från de gröna partierna i europaparlamentet har det nya paketet fått viss kritik, då man hävdar att beroendet av naturgas inte är så stort som kommissionen påstår. Genom att till varje pris minska naturgasberoendet från Ryssland menar EU-parlamentarikern Peter Eriksson att det finns en risk för att naturgasen endast byts ut mot andra fossila bränslen.    
 
Oavsett vad man anser om naturgasfrågan finns det andra aspekter av energipaketet som vore fördelaktigt för medlemsländerna. Genom att öka insynen i energimarknaden och tillåta kommissionen att granska energiavtal hoppas man till exempel öka konkurrensen och få ner priserna på marknaden. Framtagandet av en strategi för energitrygghet avser även bidra till att samordna resurser genom ett ökat samarbete mellan medlemsländerna. Den nuvarande energipolitiken är mycket splittrad och i vissa avseenden skulle man nästan kunna säga att medlemsländerna snarare arbetar mot än med varandra. 
 
På grund av att Sverige till största delen är självförsörjande med energi anses ett europeiskt samarbete ofta inte nödvändigt, men det är viktigt att komma ihåg att även vi behöver importera energi med jämna mellanrum, och att det dessutom finns fördelar med att kunna sälja överskottsenergi till andra länder. 
 
Med tanke på att allt större fokus läggs på miljövänlighet är ett europeiskt samarbete även en möjlighet för Sverige att utnyttja förnyelsebara energikällor från andra länder. Kommissionen nya paket innehåller bland annat ett förslag om att dela in EU i energiregioner, vilket för Sveriges del skulle innebära ett samarbete med Danmark. Ett gemensamt sparande av energi skulle göra att Sverige skulle kunna dra nytta av Danmarks vindkraft, medan vi i gengäld kan erbjuda energi i form av vattenkraft vid tillfällen då behov finns. Alla dessa aspekter visar fördelarna med en gemensam energipolitik; ett bättre förhandlingsläge med lägre priser och större inflytande på marknaden, samt en gemensam energiresurs där individuella länders fluktuerande energibehov tillgodoses.