{"id":10123,"date":"2026-09-15T15:24:51","date_gmt":"2026-09-15T15:24:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=10123"},"modified":"2026-09-15T15:24:51","modified_gmt":"2026-09-15T15:24:51","slug":"eus-innovationsakt-ska-fa-europeiska-ideer-att-vaxa-pa-hemmaplan-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/eus-innovationsakt-ska-fa-europeiska-ideer-att-vaxa-pa-hemmaplan-2\/","title":{"rendered":"EU:s innovationsakt ska f\u00e5 europeiska id\u00e9er att v\u00e4xa p\u00e5 hemmaplan"},"content":{"rendered":"

Europa forskar i v\u00e4rldsklass men l\u00e5ter alltf\u00f6r ofta andra g\u00f6ra aff\u00e4rer av resultaten. Med innovationsakten som presenterades den 9 september vill EU-kommissionen \u00e4ndra p\u00e5 detta och g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r innovativa f\u00f6retag att f\u00e5 finansiering, hitta sina f\u00f6rsta kunder och v\u00e4xa p\u00e5 den europeiska marknaden. Fr\u00e5gan \u00e4r om det r\u00e4cker f\u00f6r att minska Europas innovationsgap mot USA och Kina. I denna artikel ger Brysselkontoret en detaljerad \u00f6versikt av kommissionens f\u00f6rslag, beskriver hur akten h\u00e4nger ihop med f\u00f6rslaget om en ny upphandlingsf\u00f6rordning och vad f\u00f6rslaget kan komma att betyda f\u00f6r akt\u00f6rer i s\u00f6dra Sverige.<\/em><\/p>\n

Id\u00e9er som blir aff\u00e4rer n\u00e5gon annanstans<\/strong><\/p>\n

Den 9 september 2026 lade EU-kommissionen fram sitt f\u00f6rslag till en europeisk innovationsakt (European Innovation Act) parallellt med f\u00f6rslaget om en ny och enhetlig upphandlingsf\u00f6rordning. F\u00f6r de som f\u00f6ljt EU:s innovationspolitik kom innovationsakten inte som en nyhet. Akten har diskuterats en l\u00e4ngre tid och anses av kommissionen vara det viktigaste lagf\u00f6rslaget i den egna strategin f\u00f6r startups och scaleups fr\u00e5n maj 2025, och utlovades redan i konkurrenskraftskompassen fr\u00e5n januari samma \u00e5r. Kommissionens utg\u00e5ngspunkt \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt europeiskt problem. Forskningen finns i Europa, liksom patenten och talangerna, men de stora investeringarna och f\u00f6retagen uppst\u00e5r eller flyttar alltf\u00f6r ofta n\u00e5gon annanstans. Utredaren bakom EU-kommissionens stora konkurrenskraftsrapport, Mario Draghi, konstaterade att endast en tredjedel av de patent som europeiska universitet registrerar utnyttjas kommersiellt, att EU:s andel av v\u00e4rldens riskkapital \u00e4r fem procent mot drygt h\u00e4lften i USA och att europeiska f\u00f6retag investerar h\u00e4lften s\u00e5 mycket i forskning och innovation som amerikanska motsvarigheter. Enrico Letta, som var utredare i den av Europeiska r\u00e5det tillsatta utredningen om den inre marknaden, f\u00f6reslog en s\u00e5 kallad femte frihet f\u00f6r forskning, innovation och kunskap, vid sidan av den inre marknadens fyra friheter f\u00f6r varor, tj\u00e4nster, personer och kapital. Han pekade bland annat ut innovationsupphandling som en av de viktigaste h\u00e4vst\u00e4ngerna f\u00f6r sm\u00e5 och v\u00e4xande f\u00f6retag. Just innovationsupphandlingar \u00e4r en av innovationsaktens mest centrala delar.<\/p>\n

Kommissionen ringar in tv\u00e5 flaskhalsar kring innovationsupphandlingar. Den f\u00f6rsta \u00e4r att offentliga k\u00f6pare i EU bara l\u00e4gger 0,6 procent av sin upphandling p\u00e5 forskning och utveckling, cirka 17 miljarder euro per \u00e5r, j\u00e4mf\u00f6rt med 3,5 procent i USA och 5 procent i Sydkorea. En orsak \u00e4r att det saknas gemensamma regler. Dagens upphandlingsdirektiv omfattar bara forskningstj\u00e4nster d\u00e4r k\u00f6paren betalar hela kostnaden och ensam blir \u00e4gare till resultatet, medan all annan forskningsupphandling styrs av 27 olika nationella praxis. Den andra flaskhalsen handlar om kapital. Ett innovativt f\u00f6retag kan sitta p\u00e5 ett patent med potential att f\u00f6r\u00e4ndra en hel bransch, men trots detta f\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00e5 l\u00e5n eller attrahera investerare eftersom tillg\u00e5ngarna inte passar de traditionella finansieringsmodellerna. Innovativa f\u00f6retag som saknar fastigheter och maskiner att bel\u00e5na f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r ofta sv\u00e5rt att finansiera sin tillv\u00e4xt. J\u00e4mf\u00f6relsevis uppskattas att europeiska start-ups tar in ungef\u00e4r h\u00e4lften s\u00e5 mycket kapital som amerikanska motsvarigheter under de f\u00f6rsta tio \u00e5ren av sin verksamhet.<\/p>\n

Ett f\u00f6rslag som krympte p\u00e5 v\u00e4gen<\/strong><\/p>\n

Innovationsakten skulle enligt konkurrenskraftskompassen ha lanserats kring \u00e5rsskiftet 2025\/2026, men sk\u00f6ts fram flera g\u00e5nger under v\u00e5ren 2026. Orsaken var att kommissionen st\u00f6tte p\u00e5 patrull fr\u00e5n sin egen n\u00e4mnd f\u00f6r lagstiftningskontroll (Regulatory Scrutiny Board)<\/a>. Utan att g\u00e5 in i detalj kring anledningen till detta valde EU-kommissionen att skala ner sina ambitioner och fokusera p\u00e5 de delar d\u00e4r man bed\u00f6mde att ett europeiskt merv\u00e4rde var l\u00e4ttast att motivera. Bland annat flyttades vissa regler \u00f6ver till det parallella f\u00f6rslaget om ny upphandlingsf\u00f6rordning, det obligatoriska m\u00e5let f\u00f6r medlemsstaterna att \u00f6ka innovationsupphandlingen str\u00f6ks, definitionerna av innovativa f\u00f6retag lades i en separat rekommendation, den utlovade tillg\u00e5ngen till forskningsinfrastruktur f\u00f6rsvann och sandl\u00e5dorna, som skulle ha varit aktens tredje del, blev en icke bindande r\u00e5dsrekommendation. Kvar i sj\u00e4lva f\u00f6rordningen \u00e4r tv\u00e5 delar, forskningsupphandling och finansiering med patent som s\u00e4kerhet. Mer om detta kan l\u00e4sas i kommissionens motivering i f\u00f6rslaget (se vidare l\u00e4sning nedan).<\/p>\n

Vad f\u00f6resl\u00e5r kommissionen och vad \u00e4r nytt?<\/strong><\/p>\n

Innovationsakten \u00e4r en f\u00f6rordning, allts\u00e5 EU-lag som g\u00e4ller direkt utan svensk genomf\u00f6randelag. \u00d6vergripande inneh\u00e5ller akten f\u00f6ljande initiativ:<\/p>\n