{"id":10237,"date":"2026-09-30T09:53:28","date_gmt":"2026-09-30T09:53:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=10237"},"modified":"2026-09-30T09:54:37","modified_gmt":"2026-09-30T09:54:37","slug":"rapportorsgruppen-for-skog-motte-skogsnaringen-och-naturvarden-i-halland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/rapportorsgruppen-for-skog-motte-skogsnaringen-och-naturvarden-i-halland\/","title":{"rendered":"Rapport\u00f6rsgruppen f\u00f6r skog m\u00f6tte skogsn\u00e4ringen och naturv\u00e5rden i Halland"},"content":{"rendered":"

Hur p\u00e5verkar EU:s lagstiftning skogsn\u00e4ringen och industrin i s\u00f6dra Sverige? Det ville Sm\u00e5land-Blekinge-Hallands rapport\u00f6rsgrupp f\u00f6r skog l\u00e4ra sig mer om under ett studiebes\u00f6k i Halland den 16 september 2026. Skogsindustrin st\u00e5r sig fortsatt stark med investeringar i nya h\u00f6gteknologiska maskiner och fabriker, men ser samtidigt med oro p\u00e5 omv\u00e4rldsl\u00e4get och hoppas p\u00e5 fler regell\u00e4ttnader i Europa.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Vikten av att se med egna \u00f6gon <\/strong><\/p>\n

Den 16 september \u00e5kte rapport\u00f6rsgruppen f\u00f6r skog inom Sm\u00e5land Blekinge Halland South Sweden (SBHSS), samarbetet mellan regionerna och l\u00e4ros\u00e4tena i Sm\u00e5land, Blekinge och Halland, p\u00e5 studiebes\u00f6k till skogsf\u00f6retagen Derome och S\u00f6dra samt till \u00c5kulla bokskogar i Halland. Region Halland hade planerat och arrangerat resan, och med p\u00e5 bussen fanns femton deltagare, b\u00e5de f\u00f6rtroendevalda och tj\u00e4nstepersoner, fr\u00e5n regionerna i Sm\u00e5land, Blekinge och Halland samt fr\u00e5n Skogsstyrelsen och L\u00e4nsstyrelsen i Halland och J\u00f6nk\u00f6ping. Syftet var att tr\u00e4ffa f\u00f6retag och myndigheter som arbetar med skog och skogsrelaterad industri f\u00f6r att h\u00f6ra hur de ser p\u00e5 EU:s skogsrelaterade lagstiftning och vad den betyder f\u00f6r dem i praktiken.<\/p>\n

Rapport\u00f6rsgruppen \u00e4r SBHSS arbetsgrupp f\u00f6r p\u00e5verkansarbete i skogliga fr\u00e5gor. I gruppen har f\u00f6rtroendevalda och tj\u00e4nstepersoner fr\u00e5n regionerna och l\u00e4ros\u00e4tena sedan 2021 f\u00f6ljt EU:s skogsrelaterade lagstiftning och f\u00f6rt en dialog med beslutsfattare p\u00e5 europeisk niv\u00e5 om hur den p\u00e5verkar skogen och skogsn\u00e4ringen i s\u00f6dra Sverige. Gruppen har tidigare ordnat seminarier och m\u00f6ten med n\u00e4ringslivet, men f\u00f6r att verkligen f\u00f6rst\u00e5 vilka behov och utmaningar f\u00f6retag och myndigheter har, och varf\u00f6r en viss innovation spelar roll, beh\u00f6ver man se det med egna \u00f6gon.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Derome – Hur f\u00e5r man ut mer av varje stock?<\/strong><\/p>\n

Studiebes\u00f6ket b\u00f6rjade hos Derome i Veddige, Sveriges st\u00f6rsta familje\u00e4gda tr\u00e4industri. F\u00f6retaget grundades 1946 och har i dag omkring 2 500 medarbetare i Sverige, Norge och Tyskland. Bes\u00f6ket inleddes med en presentation och en fr\u00e5gestund, d\u00e4r f\u00f6retagets ledning ber\u00e4ttade om Deromes historia och nya satsningar. Gruppen hann ocks\u00e5 st\u00e4lla fr\u00e5gor om verksamheten och om hur f\u00f6retaget f\u00f6rh\u00e5ller sig till den skogsrelaterade lagstiftning som EU har antagit de senaste \u00e5ren. Bland annat beskrevs en frustration och oro kring hastigheten och m\u00e4ngden nya initiativ som kommit fr\u00e5n EU. N\u00e5gra exempel som lyftes var f\u00f6rordningen om avskogningsfria produkter (som Brysselkontoret skrivit om tidigare<\/a>), utsl\u00e4ppshandelssystemet (ETS)<\/a>, energieffektiviseringsdirektivet (EED), industriutsl\u00e4ppsdirektivet (IED) samt det senaste exemplet p\u00e5 oanade konsekvenser av en i grunden v\u00e4lmenande lagstiftning, f\u00f6rpackningsf\u00f6rordningen<\/a>, som sedan den b\u00f6rjade till\u00e4mpas den 12 augusti har skapat ramaskri bland Europas exporterande f\u00f6retag.<\/p>\n

Samtidigt lovordades kommissionens arbete med regelf\u00f6renklingar<\/a>, \u00e4ven om f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 slutresultatet var m\u00e5ttliga. En positiv kraft och m\u00f6jlighet med europeisk lagstiftning som po\u00e4ngterades var standardisering och m\u00f6jligheter att riva ner nationella barri\u00e4rer f\u00f6r exporterande f\u00f6retag. Att tillhandah\u00e5lla ett prefabricerat hus f\u00e4rdigt f\u00f6r export l\u00e5ter kanske enkelt, men st\u00f6ter snabbt p\u00e5 patrull i form av nationella och regionala byggstandarder och traditioner. H\u00e4r kan kommissionen enligt Derome, om den till\u00e5ts, fungera som en positiv och exportfr\u00e4mjande kraft.<\/p>\n

Efter presentationen och diskussionen fick gruppen se den nya s\u00e5glinjen, som invigdes i april 2025 efter en investering p\u00e5 \u00f6ver 600 miljoner kronor. Eftersom tillg\u00e5ngen p\u00e5 timmer \u00e4r begr\u00e4nsad handlar satsningen om att f\u00e5 ut s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av varje stock. Med hj\u00e4lp av artificiell intelligens (AI) och nya maskiner bed\u00f6mer linjen i realtid hur varje enskild stock ska s\u00e5gas f\u00f6r att ge s\u00e5 mycket plank och br\u00e4dor som m\u00f6jligt. Enligt Derome ger det omkring tio procent mer plank och br\u00e4dor \u00e4n traditionell s\u00e5gning, d\u00e4r alla stockar av ungef\u00e4r samma storlek s\u00e5gas efter samma m\u00f6nster, s\u00e5 kallad fast postning. Om alla s\u00e5gverk gjorde likadant skulle det enligt f\u00f6retaget r\u00e4cka till 31 500 fler tr\u00e4hus om \u00e5ret. Det \u00e4r ett konkret exempel p\u00e5 hur f\u00f6retagens str\u00e4van efter effektivisering och l\u00f6nsamhet ocks\u00e5 kan f\u00e5 tydliga klimat- och milj\u00f6f\u00f6rdelar. En fr\u00e5ga som \u00e5terkom under dagen var hur EU, genom lagstiftning (standardisering eller f\u00f6renkling) och nya finansieringsmetoder i f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget, p\u00e5 olika s\u00e4tt kan st\u00f6dja det innovativa arbetet i sydsvensk skogsn\u00e4ring.<\/p>\n

S\u00f6dra i V\u00e4r\u00f6 – Kan tr\u00e4 ers\u00e4tta betong?<\/strong><\/p>\n

N\u00e4sta stopp var S\u00f6dra, ett skogsindustrif\u00f6retag som \u00e4gs av \u00f6ver 50 000 skogs\u00e4gare i s\u00f6dra Sverige. I f\u00f6retagets egna industrier f\u00f6r\u00e4dlas \u00e4garnas skog till bland annat massa, s\u00e5gade tr\u00e4varor och byggsystem. I V\u00e4r\u00f6 utanf\u00f6r Varberg ligger S\u00f6dras massabruk, s\u00e5gverk och fabrik f\u00f6r korslimmat tr\u00e4, sida vid sida.<\/p>\n

Under en lunch presenterade S\u00f6dra olika delar av verksamheten. F\u00f6retagets specialist p\u00e5 skogliga fr\u00e5gor ber\u00e4ttade om hur skogen i s\u00f6dra Sverige har vuxit och om hur S\u00f6dra arbetar med naturv\u00e5rd, klimatnytta och klimatanpassning. Enligt S\u00f6dra v\u00e4xer det var fj\u00e4rde timme upp virke motsvarande ett \u00e5ttav\u00e5ningshus i \u00e4garnas skogar. S\u00f6dras innovationschef beskrev hur f\u00f6retaget tar vara p\u00e5 allt mer av tr\u00e4det. Ur barken utvinns garv\u00e4mnen till l\u00e4der, och restv\u00e4rmen fr\u00e5n massabruket v\u00e4rmer bost\u00e4der i Varberg. Innovationsarbetet sp\u00e4nner \u00f6ver allt fr\u00e5n tr\u00e4varor och textil till kemikalier och energi. \u00c5r 2027 v\u00e4ntas S\u00f6dras nya fabrik i M\u00f6nster\u00e5s i Kalmar l\u00e4n b\u00f6rja utvinna lignin, ett \u00e4mne i tr\u00e4et som kan ers\u00e4tta fossila r\u00e5varor i bland annat lim, batterier, gummi och kompositmaterial. Till sist presenterade S\u00f6dras exportansvarige byggsystemet i korslimmat tr\u00e4.<\/p>\n

Efter lunchen fick gruppen en rundvandring i fabriken f\u00f6r s\u00e5 kallat KL-tr\u00e4, korslimmat tr\u00e4. Det \u00e4r massiva skivor av br\u00e4dor som limmas korsvis i lager och som kan anv\u00e4ndas som bj\u00e4lklag och b\u00e4rande v\u00e4ggar. KL-tr\u00e4 \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur tr\u00e4 kan ers\u00e4tta byggmaterial med stort klimatavtryck, som betong, st\u00e5l och tegel, med ett f\u00f6rnybart material som dessutom lagrar kol. Fabriken kan tillverka upp till 100 000 kubikmeter om \u00e5ret, vilket enligt S\u00f6dra r\u00e4cker till omkring 4 000 bost\u00e4der. Den som vill se hur det ser ut kan bes\u00f6ka bland annat f\u00f6rskolan Klapperstenen i Varberg eller Kilstr\u00f6mskaj i Karlskrona, som b\u00e5da \u00e4r byggda med S\u00f6dras KL-tr\u00e4.<\/p>\n

\u00c5kulla bokskogar – Hur g\u00e5r skogsbruk och naturv\u00e5rd ihop?<\/strong><\/p>\n

Avslutningsvis gick resan till \u00c5kulla bokskogar, ett naturomr\u00e5de p\u00e5 omkring 5 000 hektar i inlandet mellan Varberg, Falkenberg och Ullared som \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sina m\u00e5nga s\u00e4llsynta och hotade arter. D\u00e4r togs gruppen emot av Skogsstyrelsen och L\u00e4nsstyrelsen i Halland f\u00f6r en rundvandring. Myndigheterna g\u00f6r intressanta tester och experiment i omr\u00e5det, med olika s\u00e4tt att sk\u00f6ta skogen, olika naturtyper och olika metoder f\u00f6r naturrestaurering. S\u00e5dana erfarenheter \u00e4r v\u00e4rdefulla \u00e4ven f\u00f6r myndigheter och organisationer i andra europeiska l\u00e4nder som arbetar med naturrestaurering och naturv\u00e5rd.<\/p>\n

En av diskussionspunkterna var just naturrestaureringen och EU:s skogsrelaterade lagstiftning. EU:s f\u00f6rordning om restaurering av natur<\/a> kr\u00e4ver att varje medlemsstat tar fram en nationell restaureringsplan. Den 3 september l\u00e4mnade regeringen in Sveriges utkast<\/a> till EU-kommissionen, som nu har sex m\u00e5nader p\u00e5 sig att bed\u00f6ma det. Den slutliga planen ska vara inl\u00e4mnad senast den 1 september 2027. Rapport\u00f6rsgruppen har f\u00f6ljt fr\u00e5gan sedan kommissionen lade fram f\u00f6rslaget 2022 och har bland annat svarat p\u00e5 remisser och samr\u00e5d om f\u00f6rordningen och om de nationella planerna. Gruppen kommer att forts\u00e4tta f\u00f6lja fr\u00e5gan under kommande \u00e5r och kommer fram\u00f6ver att analysera regeringens f\u00f6rslag och kommissionens eventuella synpunkter. Under diskussionen i \u00c5kulla konstaterade gruppen att de hot mot sydsvenska intressen som SBHSS och andra akt\u00f6rer identifierade kring naturrestaureringsf\u00f6rordningen, n\u00e4r den presenterades, efter hand har slipats ner till den grad att restaureringen ses som hanterbar i s\u00f6dra Sverige. Det \u00e4r ett resultat av en kollektiv insats d\u00e4r SBHSS rapport\u00f6rsgrupp f\u00f6r skog har spelat en liten men viktig roll.<\/p>\n

Vad tar gruppen med sig hem?<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 hemresan till Varberg sammanfattade deltagarna bes\u00f6ken. Det mest v\u00e4rdefulla var att h\u00f6ra hur f\u00f6retag och myndigheter sj\u00e4lva resonerar kring EU:s lagstiftning. Mycket k\u00e4nns igen fr\u00e5n rapport\u00f6rsgruppens arbete, men blir tydligare n\u00e4r man m\u00f6ter verkligheten p\u00e5 plats. Gruppen fick ocks\u00e5 l\u00e4ra sig hur viktig skogsn\u00e4ringen \u00e4r f\u00f6r Halland, d\u00e4r f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet uppskattas till drygt 5,5 miljarder kronor. EU-kommissionens arbete med regelf\u00f6renkling och \u00f6kad konkurrenskraft \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gor som \u00e4r relevanta f\u00f6r skogsbruket och skogsindustrin i s\u00f6dra Sverige.<\/p>\n

Samtalen r\u00f6rde ocks\u00e5 EU:s finansiering. Kommissionen vill g\u00f6ra det enklare f\u00f6r innovativa f\u00f6retag att f\u00e5 st\u00f6d f\u00f6r att utveckla nya l\u00f6sningar, bland annat inom bioekonomin. H\u00e4r kan regioner och l\u00e4ros\u00e4ten bidra, till exempel genom samarbeten och m\u00f6tesplatser d\u00e4r f\u00f6retag, forskning och offentlig sektor kan hitta varandra.<\/p>\n

F\u00f6retagen har ofta egna kanaler till Bryssel genom sina branschorganisationer, och myndigheterna har praktiska erfarenheter av bland annat naturrestaurering som kan vara v\u00e4rdefulla \u00e4ven p\u00e5 europeisk niv\u00e5. I samtalen framgick det hur rapport\u00f6rsgruppen kan spela en kompletterande roll till de ing\u00e5ngar som f\u00f6retagen och myndigheterna redan har.<\/p>\n

Hur g\u00e5r arbetet vidare?<\/strong><\/p>\n

Studiebes\u00f6k hos f\u00f6retag och andra akt\u00f6rer \u00e4r en viktig metod f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur EU:s beslut p\u00e5verkar skogliga akt\u00f6rer och n\u00e4ringsliv i praktiken. Rapport\u00f6rsgruppen f\u00f6r skog kommer att ta med sig information och perspektiv fr\u00e5n studiebes\u00f6ket i sin l\u00f6pande dialog med EU-kommissionen, och hoppas p\u00e5 ett fortsatt utbyte med industrin och andra skogliga akt\u00f6rer. Gruppen forts\u00e4tter ocks\u00e5 att f\u00f6lja EU:s lagstiftning p\u00e5 omr\u00e5det, d\u00e4ribland kommissionens svar p\u00e5 Sveriges restaureringsplan och kommande \u00f6versyner av skogsrelaterad lagstiftning. Rapport\u00f6rsgruppen ser g\u00e4rna fler liknande bes\u00f6k, \u00e4ven i de \u00f6vriga regionerna.<\/p>\n

Ett stort tack riktas till Region Halland f\u00f6r ett v\u00e4l planerat program, och till Derome, S\u00f6dra, Skogsstyrelsen och L\u00e4nsstyrelsen i Halland f\u00f6r att de s\u00e5 gener\u00f6st tog emot gruppen.<\/p>\n

Vill du veta mer om studiebes\u00f6ket eller rapport\u00f6rsgruppen f\u00f6r skog? Kontakta n\u00e5gon av f\u00f6ljande:<\/p>\n