{"id":10259,"date":"2026-10-16T11:15:44","date_gmt":"2026-10-16T11:15:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=10259"},"modified":"2026-10-16T11:34:39","modified_gmt":"2026-10-16T11:34:39","slug":"eus-langtidsbudget-2028-2034-del-2-spelet-om-pengarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/eus-langtidsbudget-2028-2034-del-2-spelet-om-pengarna\/","title":{"rendered":"EU:s l\u00e5ngtidsbudget 2028\u20132034, del 2 – Spelet om pengarna"},"content":{"rendered":"

I juli 2025 presenterade EU-kommissionen vad SBHSS Brysselkontor d\u00e5 kallade <\/em>en gedigen \u00f6nskelista<\/em><\/a>, ett f\u00f6rslag till ny europeisk l\u00e5ngtidsbudget p\u00e5 n\u00e4ra 2 000 miljarder euro med en helt ny struktur. Femton m\u00e5nader senare \u00e4r formerna satta, men inte totalbeloppet och fr\u00e5gan om hur mycket som ska g\u00e5 till vad \u00e4r fortfarande \u00f6ppen. Under de kommande m\u00e5naderna hoppas EU:s institutioner enas om de viktigaste pusselbitarna, men klockan tickar mot valen i flera betydelsefulla medlemsl\u00e4nder som kan s\u00e4tta krokben f\u00f6r processen. I denna andra del av artikelserien om EU:s l\u00e5ngtidsbudget beskrivs vad som h\u00e4nt sedan kommissionen presenterade sitt f\u00f6rslag, vilka grupperingar som st\u00e5r mot varandra, hur svenska akt\u00f6rer \u00e4r positionerade i detta samt vad som v\u00e4ntas fram\u00e5t.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Ett \u00e5r fram – Vad har h\u00e4nt sedan f\u00f6rslaget till l\u00e5ngtidsbudgeten presenterades?<\/strong><\/p>\n

Kommissionens f\u00f6rslag till ny l\u00e5ngtidsbudget, som presenterades den 16 juli 2025, omfattar n\u00e4ra 2 000 miljarder euro, betydligt mer \u00e4n den nuvarande budgetramen. Det nya, f\u00f6rutom storleken, \u00e4r framf\u00f6r allt strukturen. Antalet utgiftsomr\u00e5den minskar fr\u00e5n sju till fyra och antalet program fr\u00e5n ett femtiotal till sexton. Sammanh\u00e5llning, jordbruk, fiske, migration och den sociala klimatfonden samlas i en nationell och regional partnerskapsplan (NRPP) per medlemsstat. Planerna rymmer n\u00e4ra halva budgeten, och pengarna f\u00f6resl\u00e5s betalas ut mot uppn\u00e5dda resultat enligt den s\u00e5 kallade coronafondens utbetalningsmodell. Fjorton program sl\u00e5s ihop i Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF) p\u00e5 cirka 234 miljarder euro. Ett av de fjorton programmen \u00e4r forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa, som f\u00f6rdubblas till cirka 175 miljarder. Jordbruks- och sammanh\u00e5llningspolitikens andel av budgeten sjunker fr\u00e5n omkring tv\u00e5 tredjedelar till under h\u00e4lften. Samma sak g\u00e4ller andelen pengar i s\u00e5 kallad delad f\u00f6rvaltning, allts\u00e5 program som medlemsstaterna sk\u00f6ter tillsammans med kommissionen och d\u00e4r svenska regioner i dag \u00e4r med och prioriterar genom strukturfondspartnerskapen. Enligt revisionsr\u00e4tten sjunker den andelen fr\u00e5n 66 till 46 procent. Kommissionen f\u00f6resl\u00e5r ocks\u00e5 nya egna medel, allts\u00e5 EU-gemensamma int\u00e4kter, bland annat avgifter p\u00e5 tobak, elavfall och stora f\u00f6retag.<\/p>\n

Sedan EU-kommissionen presenterade f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget har f\u00f6rhandlingen g\u00e5tt igenom vad som kan beskrivas som minst tre faser:<\/p>\n

Analys och reaktioner – Parlamentets protest, september-december 2025. <\/strong>Efter att f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget presenterades i juli 2025 kom analysarbetet i g\u00e5ng p\u00e5 riktigt fr\u00e5n och med september och oktober. Sveriges regering bj\u00f6d in svenska regioner och universitet att tycka till om relevanta f\u00f6rordningar som styr de enskilda programmen och h\u00f6sten pr\u00e4glades av en l\u00e5ngsamt tilltagande diskussion om inneb\u00f6rd och konsekvenser av den nya f\u00f6reslagna strukturen och totalbeloppen. N\u00e4r de initiala reaktionerna b\u00f6rjat l\u00e4gga sig och olika akt\u00f6rer b\u00f6rjat f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden i f\u00f6rslagen b\u00f6rjade ocks\u00e5 olika grupperingar ta form.<\/p>\n

Europaparlamentet tog under h\u00f6sten ledning i diskussionen om inneh\u00e5llet och markerade sitt missn\u00f6je med flera delar av f\u00f6rslaget. Europaparlamentets fyra st\u00f6rsta partigrupper, det kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, liberala Renew och De gr\u00f6na, hotade i ett gemensamt brev att blockera f\u00f6rslaget, bland annat f\u00f6r att man bed\u00f6mde att det regionala utvecklingskapitalet i allt f\u00f6r h\u00f6g grad riskerade att styras fr\u00e5n huvudst\u00e4derna. Kommissionen gav efter inom n\u00e5gra veckor. I ett brev till parlamentet och r\u00e5det den 9 november 2025<\/a> lovade kommissionens ordf\u00f6rande tre saker. Minst 10 procent av varje lands medel f\u00f6r jordbruk och sammanh\u00e5llning i partnerskapsplanen ska g\u00e5 till landsbygden. \u00d6verg\u00e5ngsregioner och mer utvecklade regioner ska inte f\u00e5 mer \u00e4n 25 procent minskning av pengarna man har i dag. I alla fall om inte medlemsstaten kan motivera en st\u00f6rre minskning med objektiva kriterier. Regionerna ska dessutom vara med n\u00e4r planerna tas fram, genomf\u00f6rs och utv\u00e4rderas, och parlamentet och r\u00e5det ska f\u00e5 en starkare roll i den politiska styrningen av planerna. Europeiska regionkommitt\u00e9n, EU:s r\u00e5dgivande organ f\u00f6r lokala och regionala politiker och regionernas officiella ing\u00e5ng i EU:s beslutsprocess, konstaterade att skyddade anslag f\u00f6r alla regionkategorier<\/a> fortfarande saknades (regionkategorierna f\u00f6rklaras n\u00e4rmare i avsnittet om regionernas krav nedan). Grundmodellen med en plan per land stod kvar.<\/p>\n

F\u00f6rhandlingarna inleds – Strukturen s\u00e4tts, v\u00e5r-sommar 2026. <\/strong>Det cypriotiska ordf\u00f6randeskapet i ministerr\u00e5det lade den 11 juni fram den f\u00f6rsta s\u00e5 kallade \u201df\u00f6rhandlingsboxen\u201d med siffror, allts\u00e5 det dokument d\u00e4r medlemsstaterna f\u00f6rhandlar belopp och villkor. Boxen f\u00f6reslog en minskning med 2 procent och l\u00e4mnade partnerskapsplanernas andel av budgeten n\u00e4stan or\u00f6rda. Sverige och Nederl\u00e4nderna avf\u00e4rdade f\u00f6rslaget genom att kalla det en \u201dno-go box\u201d. \u00c4nd\u00e5 antog ministerr\u00e5det dagarna d\u00e4rp\u00e5 sina delpositioner om partnerskapsplanerna<\/a> och om konkurrenskraftsfonden<\/a>, med totalbeloppen undantagna, och strax d\u00e4refter om regionalfonden, Interreg och socialfonden. D\u00e4rmed ans\u00e5gs strukturen vara l\u00e5st. En partnerskapsplan per land, en konkurrenskraftsfond och resultatbaserade utbetalningar. Interreg, EU:s program f\u00f6r gr\u00e4ns\u00f6verskridande samarbete, lyftes ut som en egen plan. Cypern avslutade sitt ordf\u00f6randeskap med att ha kommit en bra bit p\u00e5 v\u00e4gen i f\u00f6rhandlingarna d\u00e4r formerna var p\u00e5 plats men beloppen \u00f6ppna. Toppm\u00f6tet den 19 juni gav Irland, som tog \u00f6ver ordf\u00f6randeskapet den 1 juli, i uppdrag att ta fram en reviderad box med nya egna medel. Med detta inleddes den mest kritiska och k\u00e4nsliga delen av f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n

Strid om totalen, h\u00f6sten 2026. <\/strong>Med sommarpausen bakom sig inleddes h\u00f6sten med ett h\u00f6jt tonl\u00e4ge i debatten. De grupperingar som formats under det g\u00e5ngna \u00e5ret f\u00f6rtydligade sina positioner och kom med starka uttalanden f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka styra diskussionen i specifika riktningar och po\u00e4ngtera vikten av att komma fram till ett snabbt beslut kring totalen under ordnade former. Tyskland gick h\u00e5rt ut och kr\u00e4vde nedsk\u00e4rningar p\u00e5 hundratals miljarder euro och varnar f\u00f6r att f\u00f6rhandlingen annars drar ut p\u00e5 tiden s\u00e5 att programmen inte kan starta 2028. Frankrike svarade med att det i s\u00e5 fall inneb\u00e4r slutet f\u00f6r den tyska rabatten. Spanien kontrade \u00e5 sin sida med att man tv\u00e4rtom ville h\u00f6ja taket till 2 procent av unionens bruttonationalinkomst (se bilder nedan f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relse av utspelen). Sex sparsamma l\u00e4nder, d\u00e4ribland Sverige, kr\u00e4vde i ett gemensamt brev i september nedsk\u00e4rningar p\u00e5 flera hundra miljarder euro, och sjutton l\u00e4nder svarade<\/a> i b\u00f6rjan av oktober med ett eget brev om att jordbruks- och regionalst\u00f6den ska skyddas och rabatterna avskaffas. Mitt i detta lade det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapet den 10 oktober fram sin f\u00f6rhandlingsbox<\/a>, den f\u00f6rsta med belopp per utgiftsomr\u00e5de. Den landar 8 procent under kommissionens f\u00f6rslag. Nedsk\u00e4rningen tas i konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa, bist\u00e5ndet, administrationen och krismedlen, medan partnerskapsplanerna, jordbruket och sammanh\u00e5llningen l\u00e4mnas or\u00f6rda. Starka reaktioner l\u00e4t inte v\u00e4nta p\u00e5 sig. Vissa ans\u00e5g att nedsk\u00e4rningen var alldeles f\u00f6r liten, andra att den var alldeles f\u00f6r stor. Samtidigt f\u00f6rsenades Europaparlamentets omr\u00f6stningar om bet\u00e4nkandena om programmen bland annat p\u00e5 grund av oenighet mellan utskotten om centrala detaljer. Omr\u00f6stningar i Europaparlamentets plenum v\u00e4ntas i skrivande stund tidigast i slutet av november 2026.<\/p>\n

Vilka grupperingar st\u00e5r mot varandra?<\/strong><\/p>\n

I diskussionerna kring l\u00e5ngtidsbudgeten st\u00e5r fr\u00e4mst tv\u00e5 grupperingar mot varandra med flera andra viktiga l\u00e4nder och institutionella akt\u00f6rer som driver p\u00e5 parallellt. En \u00e5terkommande gruppering i dessa sammanhang \u00e4r de s\u00e5 kallade sparsamma<\/strong>, som numera kallar sig modernisat\u00f6rer (\u201dmodernisers\u201d), vilka fr\u00e4mst utg\u00f6rs av Sverige, Tyskland, Nederl\u00e4nderna, Danmark, Finland och \u00d6sterrike. De st\u00e5r tillsammans f\u00f6r n\u00e4rmare 40 procent av EU:s medlemsavgifter, varav Tyskland ensamt f\u00f6r ungef\u00e4r en fj\u00e4rdedel. De sparsamma vill ha en mindre budget, flytta mer pengar till f\u00f6rsvar, s\u00e4kerhet och konkurrenskraft, beh\u00e5lla sina rabatter och s\u00e4ger nej till nya egna medel. I ett gemensamt brev i september 2026 kr\u00e4ver de att f\u00f6rslaget minskas med flera hundra miljarder euro, och n\u00e4r det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapets f\u00f6rhandlingsbox presenterades den 10 oktober markerade denna gruppering snabbt sitt missn\u00f6je. Tysklands f\u00f6rbundskansler s\u00e5g ingen grund f\u00f6r en \u00f6verenskommelse<\/a> i boxen, Nederl\u00e4ndernas finansminister sade<\/a> att det med de f\u00f6reslagna stegen inte blir n\u00e5got avtal f\u00f6re \u00e5rets slut, och enligt den Brysselbaserade nyhetstj\u00e4nsten Politico vill gruppen att n\u00e4sta utkast sk\u00e4r i sammanh\u00e5llning och jordbruk<\/a>. Tyskland har g\u00e5tt l\u00e4ngst och lagt ett eget bud p\u00e5 nedsk\u00e4rningar i storleksordningen 400 miljarder euro, vilket fick EU:s budgetkommission\u00e4r att svara<\/a> att en sparsammare budget inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r en modernare.<\/p>\n

En traditionell skiljelinje mellan expansiva och restriktiva medlemsl\u00e4nder i budgetfr\u00e5gor g\u00e5r mellan de som anses vara nettomottagare och nettobetalare till EU:s budget. Antalet nettobetalare, allts\u00e5 de som betalar in mer till EU:s budget \u00e4n vad man i officiella siffror f\u00e5r igen (undantaget eventuella handelsf\u00f6rdelar och int\u00e4kter som uppst\u00e5r genom den inre marknaden), f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid och korrelerar ofta med det enskilda landets expansiva eller restriktiva inst\u00e4llning till f\u00f6rhandlingarna. N\u00e5gon officiell lista \u00f6ver nettobetalare finns inte sedan 2020, men oberoende ber\u00e4kningar<\/a> r\u00e4knar numera tio l\u00e4nder som nettobetalare, d\u00e4r Irland, Italien och Spanien ing\u00e5r vid sidan av de sex sparsamma och Frankrike. Bland annat Slovenien r\u00e4knar enligt sin egen regering<\/a> med att bli nettobetalare under n\u00e4sta budgetperiod och kan s\u00e5ledes r\u00e4kna med att sammanh\u00e5llningsmedlen minskar f\u00f6r deras del.<\/p>\n

Sammanh\u00e5llningens v\u00e4nner<\/strong> \u00e4r ett block p\u00e5 sjutton l\u00e4nder i framf\u00f6r allt s\u00f6dra och centrala Europa, med Polen, Italien och Spanien i spetsen, d\u00e4r flera nettomottagare \u00e5terfinns. Grupperingen f\u00f6rsvarar jordbruks- och regionalst\u00f6den, och tio av dem har enligt Politico protesterat mot att utbetalningar villkoras av reformer. Det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapets f\u00f6rhandlingsbox innebar eftergifter f\u00f6r det som sammanh\u00e5llningens v\u00e4nner lyft fram. Medlemsstaternas anslag i partnerskapsplanerna, d\u00e4r jordbruks- och regionalst\u00f6den ligger, r\u00f6rs inte, och Polen och Italien var n\u00f6jda med f\u00f6rdelningen men inte med totalen.<\/p>\n

N\u00e5gonstans mellan de sparsamma och sammanh\u00e5llningens v\u00e4nner st\u00e5r Frankrike<\/strong>. Landet insisterar p\u00e5 nya egna medel och \u00e4r samtidigt den st\u00f6rsta mottagaren av jordbruksst\u00f6d. Med ett presidentval v\u00e5ren 2027, d\u00e4r ett av de ledande partierna vill halvera den franska avgiften, vill den sittande regeringen ro f\u00f6rhandlingarna om totalbeloppet i hamn innan en ny regering tilltr\u00e4der. Frankrikes Europaminister v\u00e4lkomnade att jordbruksst\u00f6det skonas i det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapets f\u00f6rslag, samtidigt som han uppskattar att omkring 21 medlemsl\u00e4nder vill skydda sammanh\u00e5llnings- och jordbrukspolitiken fr\u00e5n nedsk\u00e4rningar och anser att budgetekvationen bara g\u00e5r ihop med ett rej\u00e4lt paket nya egna medel, allts\u00e5 int\u00e4kter som g\u00e5r direkt till EU-budgeten i st\u00e4llet f\u00f6r via medlemsavgifterna.<\/p>\n

Europaparlamentet<\/strong> \u00e4r den institutionella akt\u00f6r som tydligast driver p\u00e5 f\u00f6r en st\u00f6rre budget. Parlamentets position fr\u00e5n april 2026, antagen i en s\u00e5 kallad interimsrapport, kr\u00e4ver cirka 10 procent mer \u00e4n kommissionen<\/a>, nya egna medel och att jordbruks- och sammanh\u00e5llningspolitiken ska f\u00e5 egna, \u00f6ronm\u00e4rkta anslag<\/a> i st\u00e4llet f\u00f6r att bakas in i en samlad plan per land. N\u00e4r det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapets f\u00f6rhandlingsbox kom sade parlamentets huvudf\u00f6rhandlare den 10 oktober att den inte kan vara utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r en \u00f6verenskommelse<\/a>, och den 12 oktober avvisade ledarna f\u00f6r EPP, S&D, Renew och De gr\u00f6na den i ett gemensamt uttalande<\/a> som grund f\u00f6r parlamentets godk\u00e4nnande. Enligt deras ber\u00e4kning krymper boxen i reala termer budgeten med tio procent n\u00e4r inflation och tillv\u00e4xt r\u00e4knats in, och att det utan nya egna medel inte blir n\u00e5got ja.<\/p>\n

Hur st\u00e4ller sig svenska akt\u00f6rer?<\/strong><\/p>\n

Sveriges regering har f\u00f6rt en of\u00f6r\u00e4ndrad linje sedan f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget presenterades 2025. Regeringens h\u00e5llning sedan faktapromemorian i september 2025<\/a> \u00e4r att f\u00f6rslaget g\u00e5r i r\u00e4tt riktning, men \u00e4r alldeles f\u00f6r expansivt, att nedsk\u00e4rningar och omprioriteringar beh\u00f6vs, att rabatterna m\u00e5ste f\u00f6rnyas och att pengarna ska g\u00e5 till s\u00e4kerhet, f\u00f6rsvar, st\u00f6d till Ukraina och konkurrenskraft, men st\u00f6der den enklare strukturen med f\u00e4rre program.<\/p>\n

Inf\u00f6r allm\u00e4nna r\u00e5det den 13 oktober skrev regeringen i sin kommenterade dagordning<\/a> f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ut var besparingarna ska tas, framf\u00f6r allt inom sammanh\u00e5llningspolitiken och delar av jordbrukspolitiken, med de regulj\u00e4ra utgifterna kvar p\u00e5 omkring 1 procent av unionens bruttonationalinkomst. Det \u00e4r klart under b\u00e5de kommissionens f\u00f6rslag och det irl\u00e4ndska budet. N\u00e4r den irl\u00e4ndska f\u00f6rhandlingsboxen kom kallade EU-minister Jessica Rosencrantz den \u201dfortfarande orimlig\u201d<\/a> och sade att EU beh\u00f6ver en b\u00e4ttre budget, inte en st\u00f6rre. Sveriges EU-minister har d\u00e4rtill varnat<\/a> f\u00f6r att kommissionens f\u00f6rslag skulle h\u00f6ja \u00e5rsavgiften med minst 60 procent. Siffran bygger p\u00e5 att kommissionens f\u00f6rslag antas of\u00f6r\u00e4ndrat och utan svensk rabatt.<\/p>\n

Den svenska regeringsbildningen som p\u00e5g\u00e5r under h\u00f6sten 2026 har av vissa bed\u00f6mare pekats ut som ett problem f\u00f6r svensk del i de p\u00e5g\u00e5ende budgetf\u00f6rhandlingarna. Farh\u00e5gan om att svensk h\u00e5llning skulle vara otydlig eller f\u00f6r\u00e4ndras med en ny regering beh\u00f6ver dock inte infrias eftersom det r\u00e5der bred enighet kring de europeiska budgetfr\u00e5gorna i riksdagen och \u00f6ver blockgr\u00e4nserna.<\/p>\n

Svenska regioner och l\u00e4ros\u00e4ten<\/strong> tog st\u00e4llning under h\u00f6sten 2025. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)<\/strong> samordnar de svenska regionernas arbete och kr\u00e4ver i sitt remissvar<\/a> till regeringen obligatoriska regionala kapitel, en platsbaserad utg\u00e5ngspunkt, \u00f6ronm\u00e4rkta medel till samtliga regionkategorier och att regioner och kommuner sitter med i partnerskap och \u00f6vervakningskommitt\u00e9er. Fyra av SBHSS fem regioner svarade i november och december 2025 p\u00e5 regeringens remiss<\/a> av f\u00f6rordningsf\u00f6rslagen (se svaren fr\u00e5n Region Blekinge<\/a>, Region J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4n<\/a>, Region Kalmar l\u00e4n<\/a> och Region Kronoberg<\/a>). Linn\u00e9universitetet<\/a> yttrade sig enbart om f\u00f6rslaget till socialfond.<\/p>\n

I de fyra regionernas svar \u00e5terkommer fyra krav:<\/p>\n