\n\tEU-kommissionär Moenas leder Eus generaldirektorat (DG) för ”Research and Innovation” (forskning och utveckling). Under hans ledning har DG:t tagit fram en strategi för öppen forskning. Strategin sammanfattas som tre O- Open Innovation, Open Science, öppet mot omvärlden<\/p>\n
\n\tDet sätt som vetenskapen fungerar är i grunden förändras och en lika viktig omvandling sker i hur företag och samhällen innovation. Tillkomsten av digital teknik gör vetenskap och innovation mer öppen, samarbetsvillig och global. I ljuset av detta kommissionär Carlos Moedas har satt tre mål för EU: s forsknings- och innovationspolitik : Open Innovation, Open Science och Open to the world ( sv. Översättning; öppen innovation, öppen vetenskap och öppenhet mot världen). För SmålandBlekinges del gäller det att infoga perspektivet Open Science i projekt såväl i universitetsvärlden som landsting och regioner då man söker EU-medel. Genom att driva frågor med anknytning till Open Science ökar chansen att få projekt beviljade.<\/p>\n
\n\tVad är Open Science?<\/strong><\/p>\n \n\tÖppen innovation handlar om att tillgängliggöra data öppet och att involvera fler aktörer i innovationsprocessen. Forskare, entreprenörer, användare, regeringar samt civil samhället kan genom Open Science vara delaktiga i de öppna forskningsinsatserna. EU menar att öppen innovation kan utgöra hävstång för att nyttja resultaten av europeisk forskning och innovation. Detta innebär att skapa rätt ekosystem av aktörer som kan leda processer till resultat genom samverkan, öka investeringarna och föra fler företag och regioner i den kunskapsbaserade ekonomin. <\/p>\n \n\tUtmaningar för EU på området forskning och innovation<\/strong><\/p>\n \n\tMoenas ser tre stora utmaningar:<\/p>\n \n\t-EU:s oförmånga att lotsa forskningsresultat till marknaden. Tekniker som utvecklats i Europa kommersialiseras ofta någon annanstans.<\/p>\n \n\t-Europa genererar mer vetenskaplig output än någon annan region i världen. Ofta är kvaliteten på europeisk vetenskap världsledande. Därför är det angeläget att Europa som en forskningskraft anammar de förändringar som nu sker i forskningssamhället. Genom sk Open Science blir den vetenskapliga metoden en öppen, samverkande och medverkansbaserade process.<\/p>\n \n\t-Europa drar inte i tillräckligt hög grad nytta av sin position som internationell vetenskapsauktoritet. Open Science kan göra att vår kapacitet att samordna större forskningskorsortier kommer till sin rätt. Detta då Europa har en diplomatisk och samverkansbaserad syn på forskning.<\/p>\n \n\tOpen Science, Horisont 2020 och strukturfonder<\/strong><\/p>\n \n\tEn annan parameter Moenas lyfter fram är hur man inom Horisont 2020 kan skapa synergier med strukturfonderna och nyttja Open Sience för att öka innovationsgraden i projekten. Regioner som SmålandBlekinge kan dra nytta av dessa tekniker då man söker innovationsmedel och på så sätt bli en konkurrenskraftig sökande av projekt genom att visa att man anammar den nya forskningsmetodiken.<\/p>\n \n\tMoenas planerar också tillsammans med EU-kommissionär Cretu som leder DG Regio (generaldirektoratet för regionalpolitik) att införa en "seal of excellence" för sökande som utvärderas med goda resultat men som inte beviljas finansiering från Horisont 2020. Tanken är att hjälpa dem att få tillgång till strukturfonderna. Förslagsvis sker detta genom att i ett första steg söka SME-instrumentet (utvecklingsmedel som EU distribuerar till små- och medelstora företag).<\/p>\n \n\tEU:s mål och projekt kopplat till Open Science<\/strong><\/p>\n \n\tEU planerar som ett resultat av metoden Open Science ett sk Science Cloud. Denna kapacitet är en konsekvens av att EU:s forskningssamhälle behöver mer öppen tillgång till forskningsresultat och underliggande data för att nå ytterligare innovativa lösningar i sin forskning. Öppna publikationer är redan ett krav enligt Horisont 2020, men Moenas lyfter nu frågan om att EU nu behöver se allvarligt på Open Science som en metod för hur forskning bedrivs inom Horisont 2020. Sannolikt kommer Moenas krav och önskningar leda till att förvaltning, kompabilitet och kvaliteten på vetenskapliga data förbättras. Tidsmässigt tänker sig Moenas att man till Horisonts halvtidsöversyn under slutet av 2017skall ha nått betydande framsteg i implementeringen av Open Science som metod inom programmet.<\/p>\n \n\tMoenas och DG Reseach inser dock att Open Science likaväl som möjligheter rymmer utmaningar. Man avser att lyfta diskussionen om metodens begränsningar med beslutsfattare, forskningsfinansiärer, forskningsinstitutioner och forskarna själva för att allsidigt spegla Open Science inträde i de europeiska programmen.<\/p>\n \n\tEuropa är en global ledare inom vetenskap vilket innebär att man har en ledande röst i globala debatterna om forskning och innovation. För att förbli relevanta och konkurrenskraftiga, måste vi engagera oss mer i vetenskap diplomati och globala vetenskapligt samarbete genom metoder som Open Science anser Moenas. Det räcker inte att bara stödja samarbetsprojekt; ”Vi behöver aktivera partnerskap mellan regioner och länder.”,säger han och pekar bland annat på Kina och Indien. Tillsammans med dessa länder tänker han sig att man genom öppen forskning kan ta sig an utmaningar på områden så som energi, hälsa, mat och vatten. Han anser vidare att Europa bör vara ledande i att utveckla globala forskningspartnerskap att möta dessa utmaningar. <\/p>\n \n\tDessa mål inte utgör ett nytt politiskt initiativ eller finansieringsprogram utan är ett sätt att förstärka befintliga program som Horisont 2020. Strategin avser att vitalisera befintliga strategier såsom det europeiska forskningsområdet.<\/p>\n \n\tMer om Open Science<\/p>\n