{"id":5674,"date":"2024-02-16T10:45:51","date_gmt":"2024-02-16T10:45:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=5674"},"modified":"2024-02-16T13:10:36","modified_gmt":"2024-02-16T13:10:36","slug":"nettonollindustriakten-skjuts-for-den-grona-omstallning-i-sydsverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/nettonollindustriakten-skjuts-for-den-grona-omstallning-i-sydsverige\/","title":{"rendered":"Nettonollindustri \u2013 Skjuts f\u00f6r den gr\u00f6na omst\u00e4llning i Sydsverige?"},"content":{"rendered":"

Med bara n\u00e5gra m\u00e5nader kvar p\u00e5 den europeiska mandatperioden l\u00e4gger EU-kommissionen och EU:s lagstiftande institutioner i en ny v\u00e4xel f\u00f6r att hinna avsluta de viktigaste r\u00e4ttsakterna i tid innan Europaparlamentsvalet i juni. I b\u00f6rjan av februari blev en av f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rs stora industrisatsningar f\u00e4rdigf\u00f6rhandlade mellan EU-KOM, R\u00e5det och Europaparlamentet. Vad \u00e4r Netto-noll industriakten f\u00f6r n\u00e5got, vad inneb\u00e4r f\u00f6rslaget f\u00f6r SBHSS gr\u00f6na omst\u00e4llning och vad v\u00e4ntar h\u00e4rn\u00e4st? L\u00e4s vidare s\u00e5 benar vi ut detta tillsammans.<\/em><\/p>\n

Inflation Reduction Act vs. Gr\u00f6na givens Industriplan<\/strong><\/p>\n

Som Brysselkontoret rapporterat om under f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r, lanserade EU-kommissionen i b\u00f6rjan av 2023 en s\u00e5 kallad Industriplan f\u00f6r den Gr\u00f6na given (f\u00f6rkortad GDIP) som ett slags europeiskt motdrag till det amerikanska statsst\u00f6dspaketet Inflation Reduction Act (IRA). Ett av flaggskeppsinitiativen inom industriplanen \u00e4r den s\u00e5 kallade nettonollindustriakten som syftar till att \u00f6ka tillverkningen av gr\u00f6n teknik i EU och attrahera investeringar. Sammantaget \u00e4r akten t\u00e4nkt att bidra till f\u00f6renklade regelverk, \u00f6kad konkurrenskraft f\u00f6r europeiska producenter och snabbare omst\u00e4llning till gr\u00f6n energi i Europa. F\u00f6r att driva p\u00e5 investeringarna i gr\u00f6n teknik vill EU-kommissionen f\u00f6renkla och f\u00f6rkorta tillst\u00e5ndsprocessen samt inf\u00f6ra h\u00e5llbarhetskriterier vid offentlig upphandling f\u00f6r att fr\u00e4mja nettonollteknik och underl\u00e4tta tillg\u00e5ng till marknaden.<\/p>\n

Sedan f\u00f6rslaget presenterades under v\u00e5ren 2023 har f\u00f6rslaget p\u00e5 rekordtid behandlats av EU:s tv\u00e5 lagstiftande f\u00f6rsamlingar, ministerr\u00e5det (r\u00e5det) och Europaparlamentet (EP), f\u00f6r att g\u00e5 in i trilogf\u00f6rhandlingar (avslutande kompromiss\u00f6kande f\u00f6rhandlingar mellan EU-KOM, r\u00e5det och EP innan avslutande omr\u00f6stning) i mitten av december 2023. Eftersom trilogerna brukar kunna dra ut p\u00e5 tiden \u00e4ven kring okomplicerade \u00e4renden, var det d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rv\u00e5nande att institutionerna meddelade att man kommit \u00f6verens om texten redan den 6 februari. Lagf\u00f6rslaget \u00e4r med det n\u00e4stan i m\u00e5l. Det enda som \u00e5terst\u00e5r \u00e4r slutgiltig omr\u00f6stning i Europaparlamentet och r\u00e5det innan lagen kan tr\u00e4da i kraft.<\/p>\n

Men vad inneb\u00e4r Nettonollindustriakten rent konkret och vad \u00e4r nytt fr\u00e5n de avslutade trilogf\u00f6rhandlingarna?<\/p>\n

\"\"Nettonollindustriakten rent konkret<\/strong><\/p>\n

Huvudsyftet med EU-kommissionens f\u00f6rslag \u00e4r att st\u00e4rka och p\u00e5skynda den europeiska tillverkningskapaciteten kring netto-noll teknologier, och samtidigt s\u00e4kerst\u00e4lla den europeiska konkurrenskraften kring gr\u00f6n teknik som kommer att vara av s\u00e4rskilt strategiskt v\u00e4rde under de kommande \u00e5rtiondena. I och med de st\u00f6rningar som l\u00e4tt uppst\u00e5r i de globala handelskedjorna i samband med krig och konflikter, eller blockering av viktiga handelsleder, m\u00e5ste Europa anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att bli mindre beroende av import av kritisk gr\u00f6n teknologi fr\u00e5n enskilda leverant\u00f6rer. Ett ej bindande m\u00e5l i f\u00f6rslaget \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att minst 40 procent av de europeiska behoven av s\u00e5 kallad gr\u00f6n teknologi ska tillgodoses fr\u00e5n europeiska leverant\u00f6rer 2030. D\u00e4rtill ska industrin bidra till att lagra 50 miljoner ton koldioxid per \u00e5r. Huruvida dessa m\u00e5l ens \u00e4r m\u00f6jlig att n\u00e5 p\u00e5 mindre \u00e4n sex \u00e5r \u00e5terst\u00e5r att se, men EU-kommissionens ambition s\u00e4nder \u00e4nd\u00e5 en viktig signal till marknaden.<\/p>\n

Inneh\u00e5llet i Nettonollindustriakten skiljer sig p\u00e5 flera s\u00e4tt fr\u00e5n det amerikanska st\u00f6dpaketet IRA. Utan att j\u00e4mf\u00f6ra de europeiska och amerikanska paketen i detalj kan man sammanfatta skillnaden med att det europeiska f\u00f6rslaget inte inneh\u00e5ller n\u00e5gra st\u00f6rre ekonomiska bidrag till europeiska f\u00f6retag (Dessa kan dock komma att l\u00e4ggas till vid ett senare tillf\u00e4lle. Mer om det senare). D\u00e4remot fokuserar man i f\u00f6rslaget p\u00e5 att underl\u00e4tta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r gr\u00f6n och nettonollteknologi och industri att ta marknadsandelar i Europa.<\/p>\n

Rent konkret handlar det om f\u00f6ljande:<\/p>\n

F\u00f6renklade tillst\u00e5ndsprocesser<\/strong> – Regler kring tillst\u00e5ndsprocesser f\u00f6r utbyggnad av gr\u00f6n infrastruktur ska str\u00f6mlinjeformas och f\u00e5 specifika tidsfrister p\u00e5 n\u00e4r beslut i ans\u00f6kningarna senast m\u00e5ste ha inkommit. Varje europeiskt medlemsland m\u00e5ste utse en enskild myndighet som ska ansvara f\u00f6r ans\u00f6kningar. St\u00f6rre projekt som omfattar utbyggnad av motsvarande \u00f6ver 1GW m\u00e5ste f\u00e5 beslut inom 18 m\u00e5nader. Mindre projekt under utbyggnad av motsvarande 1GW m\u00e5ste f\u00e5 beslut inom 12 m\u00e5nader. Som exempel kan tas Kattegatt Syd och Galenes vindkraftprojekt utanf\u00f6r Halland som ber\u00e4knas kunna leverera 6,5 TWh per \u00e5r. D\u00e4rtill f\u00e5r projekt med den speciella statusen \u201cstrategiska projekt\u201d en kortare tidsfrist.<\/p>\n

Sverige \u00e4r idag i behov av att snabba p\u00e5 tillst\u00e5ndsprocesserna f\u00f6r utbyggnad av gr\u00f6n teknik, men en p\u00e5skyndad beredning riskerar ocks\u00e5 att st\u00e4lla till problem n\u00e4r viktiga naturv\u00e4rden eller annat beh\u00f6ver f\u00f6rbises. SKR och andra akt\u00f6rer har bland annat po\u00e4ngterat att de p\u00e5skyndande beslutsprocesserna riskerar att allvarligt inskr\u00e4nka den kommunala vetor\u00e4tten. Detta \u00e4r en diskussion som kommer att bli aktuell p\u00e5 nationell niv\u00e5 i och med lagens implementering i Sverige.<\/p>\n

Underl\u00e4ttad marknadstillg\u00e5ng f\u00f6r strategiska projekt och teknologier<\/strong> – Statusen som ett strategiskt projekt \u00f6ppnar upp f\u00f6r s\u00e4rskilda f\u00f6rm\u00e5ner inom akten s\u00e5 som underl\u00e4ttade och riktade f\u00f6rdelar vid offentliga upphandlingar och auktioner. Vid offentliga upphandlingar kommer ett resiliens\/motst\u00e5ndskraftkriterium appliceras om ett tredjeland (allts\u00e5 land utanf\u00f6r EU) st\u00e5r f\u00f6r mer \u00e4n 50 procent av marknadsandelarna f\u00f6r en s\u00e4rskild produkt. D\u00e4rtill introduceras ett h\u00e5llbarhetskriterium som ocks\u00e5 premierar europeiska producenter. Om kostnaderna bli f\u00f6r h\u00f6ga kan dock dessa regler f\u00f6rbises. EU kommer inte tillf\u00f6ra medel f\u00f6r att kompensera f\u00f6r de \u00f6kade kostnaderna i och med upphandling av en dyrare europeisk produkt.<\/p>\n

Underl\u00e4tta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r investeringar inom gr\u00f6n teknologi<\/strong> – F\u00f6rutom f\u00f6renklade tillst\u00e5ndsprocesser, regler och riktade offentliga upphandlingar introduceras ett koncept kring f\u00f6renklade regler inom specifika avgr\u00e4nsade omr\u00e5den. Detta kallas regulatoriska sandl\u00e5dor och \u00e4r t\u00e4nkt att fungera som en testb\u00e4dd f\u00f6r gr\u00f6n teknologi inom ett avgr\u00e4nsat geografiskt omr\u00e5de, d\u00e4r g\u00e4llande lagstiftning kan f\u00f6rbises i syfte att uppmuntra snabbare utveckling av gr\u00f6n teknologi. Omfattningen av ett s\u00e5dant regulatoriskt frisl\u00e4ppt omr\u00e5de \u00e4r i dagsl\u00e4get oklart och kommer att beh\u00f6va specificeras av ansvarig nationell myndighet. Klart st\u00e5r dock att detta \u00e4r n\u00e5got som spjutspetsakt\u00f6rer inom gr\u00f6n teknologi i Sm\u00e5land-Blekinge-Halland skulle kunna anv\u00e4nda sig av f\u00f6r att snabba p\u00e5 tester och marknadsintroduktion av sina produkter.<\/p>\n

Vilka branscher och tekniker riktar sig EU-kommissionen mot?<\/strong> \u2013 De tekniker och branscher som pekas ut i f\u00f6rslaget \u00e4r f\u00f6ljande:<\/p>\n