![\"\"](\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/report-of-hlg-shp.png\")
<\/p>\n
I slutet av 2022 tillsatte EU-kommission\u00e4ren f\u00f6r regionala och urbana fr\u00e5gor, Elisa Ferreira, en h\u00f6gniv\u00e5grupp som bestod av experten fr\u00e5n akademin och politiken. Uppdraget var att utarbeta strategiska rekommendationer om hur man ska kunna maximera effektiviteten i EU:s fr\u00e4msta regionalpolitiska verktyg, Sammanh\u00e5llningspolitiken, som vi k\u00e4nner till genom bland annat Regional- och Socialfonden. Eftersom Sammanh\u00e5llningspolitiken st\u00e5r f\u00f6r cirka 50% av svenska regioners utvecklingskapital \u00e4r gruppens slutsatser intressanta.<\/p>\n
Rapporten inleder med att besvara fr\u00e5gorna<\/p>\n
- \n
- varf\u00f6r EU beh\u00f6ver sammanh\u00e5llning?<\/li>\n
- vilken sammanh\u00e5llningspolitik beh\u00f6ver EU?<\/li>\n
- hur b\u00f6r sammanh\u00e5llningspolitiken f\u00f6r\u00e4ndras?<\/li>\n<\/ul>\n
Bara att fr\u00e5gorna st\u00e4lls tydligg\u00f6r att EU:s regionalpolitik, som idag utg\u00f6r en tredjedel av EU:s totala budget, inte kan tas f\u00f6r given och att trycket p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r stort.<\/p>\n
\u00a0<\/strong><\/p>\n
En sammanfattning<\/strong><\/p>\n
Rapporten fr\u00e5n h\u00f6gniv\u00e5gruppen konstaterar att Sammanh\u00e5llningspolitiken m\u00e5ste utvecklas f\u00f6r att m\u00f6ta behoven i en snabbt f\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rld f\u00f6r att forts\u00e4tta att spela en avg\u00f6rande roll f\u00f6r att bygga ett mer integrerat, konkurrenskraftigt och motst\u00e5ndskraftigt Europa. Sammanh\u00e5llningspolitiken m\u00e5ste vidare ta h\u00e4nsyn till att kommande utvidgning av EU (flera l\u00e4nder kandiderar till ett EU-medlemskap), vilket kommer att f\u00f6r\u00e4ndra EU-samarbetet. Rapporten betonar \u00e4ven att det inte finns n\u00e5got alternativ till en stark Sammanh\u00e5llningspolitik f\u00f6r att klara v\u00e5ra samh\u00e4llsomst\u00e4llningar.<\/p>\n
Rapporten pekar p\u00e5 vikten av att Sammanh\u00e5llningspolitiken inte bara tar itu med nuvarande klyftor utan ocks\u00e5 \u00e4r tillr\u00e4ckligt smidig f\u00f6r att kunna svara p\u00e5 framtida utmaningar. Man kan spekulera om denna flexibilitet i praktiken medf\u00f6r ett kortsiktigare perspektiv \u00e4n den strategiska l\u00e5ngsiktighet Sammanh\u00e5llningspolitiken hittills inneburit. P\u00e5 ett \u00f6vergripande plan anser rapporten att verktyget ska arbeta mot bredare m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r konkurrenskraft och h\u00e5llbar utveckling. \u00c4ven om innovation och diversifiering (smart specialisering?) b\u00f6r utg\u00f6ra en grund, ser man \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis instrumentet som ett s\u00e4tt att fr\u00e4mja enhet och solidaritet mellan m\u00e4nniskor och platser i EU, att ingen region l\u00e4mnas efter. Interregionala samarbeten b\u00f6r uppmuntras f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra n\u00f6dv\u00e4ndig kunskaps\u00f6verf\u00f6ring. Rapporten understryker betydelsen av platsbaserade, medborgarcentrerad politik och betonar den avg\u00f6rande rollen f\u00f6r samarbete \u00f6ver olika niv\u00e5er av styrning och politikomr\u00e5den f\u00f6r att uppn\u00e5 ett sammanh\u00e5llet och motst\u00e5ndskraftigt Europa. Dessutom m\u00e5ste sammanh\u00e5llningspolitiken skapa synergier med andra EU- och nationella initiativ f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att alla politiska initiativ uppn\u00e5r sina m\u00e5l. Rapporten pekar vidare ut att det beh\u00f6vs en fortsatt \u00f6verg\u00e5ng mot en mer resultatinriktad Sammanh\u00e5llningspolitik med en starkare betoning p\u00e5 prestanda, effektivitet och p\u00e5verkan. Bed\u00f6mningen av detta \u00e4r att en modell f\u00f6respr\u00e5kas d\u00e4r man i h\u00f6gre grad f\u00e5r betalt f\u00f6r resultat. Sammanfattningsvis kan man nog s\u00e4ga att rapportens slutsatser ligger i linje med svenska regioners tankar.<\/p>\n
\u00a0<\/strong><\/p>\n
Vad betyder rapporten?<\/strong><\/p>\n
Oaktat att det finns de som menar att rapportens roll inte ska \u00f6verskattas, s\u00e4tter den en ram kring debatten som f\u00f6ljer fram\u00f6ver. Det betyder att n\u00e4sta punkt att h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5, EU:s 9:e Sammanh\u00e5llningsrapport, har att f\u00f6rh\u00e5lla sig till det som st\u00e5r h\u00f6gniv\u00e5gruppens arbete. P\u00e5 samma s\u00e4tt har n\u00e4sta EU-kommission inf\u00f6r kommande \u00e5r att bygga sina f\u00f6rslag f\u00f6r framtidens l\u00e5ngtidsbudget och Sammanh\u00e5llningspolitik p\u00e5 dessa tv\u00e5 dokument. Ur den synvinkeln \u00e4r det positivt att h\u00f6gniv\u00e5gruppens rapport tydligt pekar ut n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en fortsatt Sammanh\u00e5llningspolitik som i grunden inte \u00e4r v\u00e4sensskild fr\u00e5n dagens instrument. Men, det finns andra krafter att beakta f\u00f6r den som vill f\u00f6rst\u00e5 framtiden b\u00e4ttre.<\/p>\n
<\/p>\n
I slut\u00e4ndan best\u00e4mmer\u2026<\/strong><\/p>\n
\u2026Sverige och de andra medlemsstaterna som samarbetar och f\u00f6rhandlar i EU-institutionen R\u00e5det. Det \u00e4r medlemsstaterna som st\u00e5r f\u00f6r notan, och fr\u00e5n deras perspektiv faller EU:s regionalpolitik, Sammanh\u00e5llningspolitiken, in i ett st\u00f6rre pussel, d\u00e4r ekonomin har en mycket central plats. P\u00e5 uppdrag av medlemsstaterna har EU f\u00e5tt ansvar f\u00f6r att hantera flera nya fr\u00e5gor, och framtiden medf\u00f6r sannolikt \u00e4nnu fler samarbetsbehov. T\u00e4nk bara p\u00e5 kostnaderna f\u00f6r ett utvidgat EU, eller f\u00f6r ett ut\u00f6kat f\u00f6rsvarssamarbete. Dagens EU-budget r\u00e4cker inte p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar till f\u00f6r att t\u00e4cka dessa behov! Om inte medlemsstaterna skjuter till nya medel, st\u00e5r vi inf\u00f6r stora nedsk\u00e4rningar, och Sammanh\u00e5llningspolitiken bed\u00f6ms i s\u00e5 fall vara s\u00e4rskilt utsatt.<\/p>\n
Detta \u00e4r EU-kommissionen v\u00e4l medveten om. Ett m\u00f6te i januari med EU-kommissionens generaldirekt\u00f6rer (h\u00f6gsta tj\u00e4nsteperson f\u00f6r respektive direktorat som lite f\u00f6renklat kan j\u00e4mf\u00f6ras med ett departement) sammanfattades med att stora nedsk\u00e4rningar \u00e4r att v\u00e4nta f\u00f6r EU:s budget. EU-kommissionens f\u00f6rslag f\u00f6r en ny l\u00e5ngtidsbudget f\u00f6r EU f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6r \u00f6vrigt presenteras i mitten av 2025. Hela EU:s budgetstruktur m\u00e5ste f\u00f6renklas radikalt och d\u00e4rf\u00f6r ses en kraftig besk\u00e4rning av antalet EU-program som en n\u00f6dv\u00e4ndighet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ska man f\u00e5 bukt med de \u00f6verlappningar som idag finns mellan olika EU-program. Precis som h\u00f6gniv\u00e5gruppen ser man \u00e4ven en \u00f6kad flexibilitet som n\u00f6dv\u00e4ndig. M\u00f6tet pekade \u00e4ven p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten en tydligare koppling mellan utgifter och resultat? F\u00f6r denna resultatorientering pekade man \u00e4ven ut att varje medlemsstat skulle ha en enda plan f\u00f6r sin EU-finansiering, kanske med inspiration fr\u00e5n EU:s \u00e5terh\u00e4mtningsfacilitet (RRF)? Slutligen understr\u00f6ks betydelsen av en \u00f6kad \u201dpolicyorientering\u201d som st\u00f6der investeringar med EU-medel.<\/p>\n
Just nu tar EU-kommissionens olika direktorat fram tankar och prioriteringar som den nya EU-kommissionen fr\u00e5n och med h\u00f6sten ska sammanst\u00e4lla till nya konkreta f\u00f6rslag. Det \u00e4r intressant, och sannolikt en viktig signal, att direktoratet som koordinerar fr\u00e5gan om sammanh\u00e5llningspolitik, inte \u00e4r Direktoratet f\u00f6r regioner och st\u00e4der (DG Regio), utan en Task Force f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning. Denna Task Force har ansvar f\u00f6r EU:s \u00e5terh\u00e4mtningsfacilitet (RRF), som i folkmun g\u00e5tt under namnet Coronapaketet. \u00a0RRF har erbjudit ett nytt arbetss\u00e4tt som av vissa setts som tydligt och effektivt, men som av andra har kritiserats f\u00f6r att medlen g\u00e5tt till medlemsstaternas statsbudgetar och f\u00f6r att i l\u00e5g grad ha involverat regionerna.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/fut-of-cp.jpg\")
<\/p>\nEssensens av kaffesumpen<\/strong><\/p>\n
En fri sammanfattning av ovan skulle kunna vara att delar av EU-budgeten s\u00e5 som Sammanh\u00e5llningspolitiken, sannolikt kommer se nedsk\u00e4rningar. F\u00f6r det som \u00e4r kvar kan det vara s\u00e5 att RRF-metoden kommer g\u00e4lla som arbetss\u00e4tt f\u00f6r Sammanh\u00e5llningspolitiken fram\u00f6ver. M\u00e5len med Sammanh\u00e5llningspolitiken kan d\u00e5 ha h\u00e4mtat inspiration fr\u00e5n h\u00f6gniv\u00e5gruppens rapport. I s\u00e5 fall kommer vi k\u00e4nna igen mycket, men f\u00e5 vissa f\u00f6r\u00e4ndringar vad g\u00e4ller flerniv\u00e5styret, resultatorientering och flexibilitet. Slutet ganska gott, allting f\u00f6rhoppningsvis gott!<\/p>\n
<\/p>\n
H\u00e4r kan du l\u00e4sa h\u00f6gniv\u00e5gruppens rapport<\/a><\/p>\n