{"id":7333,"date":"2024-11-04T10:46:51","date_gmt":"2024-11-04T10:46:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=7333"},"modified":"2024-11-04T10:49:23","modified_gmt":"2024-11-04T10:49:23","slug":"vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/","title":{"rendered":"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det?"},"content":{"rendered":"

Trots att h\u00e4lsa \u00e4r en nationell kompetens arbetar EU alltmer omfattande inom h\u00e4lsoomr\u00e5det. Under mandatperioden 2019\u20132024 har flera initiativ och program presenterats och mycket tyder p\u00e5 att h\u00e4lsa kommer att f\u00f6rbli en central fr\u00e5ga f\u00f6r EU \u00e4ven under den kommande mandatperioden till 2029. S\u00e4rskilt fokus ligger p\u00e5 att slutf\u00f6ra arbetet med den europeiska h\u00e4lsounionen och den digitala omst\u00e4llningen inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssektorn, samt perspektiv kopplat till s\u00e4kerhet och konkurrenskraft med h\u00e4nsyn till de politiska riktlinjerna. I denna artikel sammanfattar Brysselkontoret viktiga h\u00e4lsoinitiativ fr\u00e5n den g\u00e5ngna mandatperioden och lyfter vad som planeras fram\u00f6ver. <\/em><\/p>\n

Vad har h\u00e4nt p\u00e5 h\u00e4lsoomr\u00e5det?<\/strong><\/h4>\n

Mandatperioden 2019\u20132024 pr\u00e4glades av Covid-19 pandemin som f\u00f6rde h\u00e4lsofr\u00e5gor i mer fokus \u00e4n tidigare, bland annat genom utformningen av en europeisk h\u00e4lsounion och andra satsningar, vilket Brysselkontoret tidigare skrivit om<\/a>. H\u00e4lsa och sjukv\u00e5rd \u00e4r i grunden en nationell kompetens, vilket inneb\u00e4r att det \u00e4r medlemsl\u00e4nderna sj\u00e4lva som best\u00e4mmer \u00f6ver lagstiftning, organisation och policy p\u00e5 omr\u00e5det. Men i ljuset av ett f\u00f6r\u00e4ndrat s\u00e4kerhetsl\u00e4ge och hotet om nya pandemier, \u00e4r det tydligt att EU blir allt viktigare f\u00f6r att medlemsstaterna ska kunna m\u00f6ta framtidens utmaningar. En indikation p\u00e5 hur kommissionen kommer att arbeta vidare med h\u00e4lsofr\u00e5gor uttrycktes i de politiska riktlinjerna f\u00f6r mandatperioden 2024\u20132029 som presterandes av EU-kommissionens ordf\u00f6rande Ursula von der Leyen, vilket SBHSS rapporterade om i b\u00f6rjan av h\u00f6sten<\/a>. I september presenterades \u00e4ven kommission\u00e4rskandidaterna\u00a0f\u00f6r kommande mandatperiod, d\u00e4r Ungerns Oliv\u00e9r V\u00e1rhelyi blev tilldelad portf\u00f6ljen f\u00f6r h\u00e4lsa och djurskydd. Varje kommission\u00e4rskandidat har, \"\"tillsammans med sin portf\u00f6lj, f\u00e5tt en uppdragsbeskrivning \u2013 ett s\u00e5 kallat \u201dMission letter\u201d \u2013 som beskriver kommission\u00e4rens fokusomr\u00e5den f\u00f6r de kommande fem \u00e5ren.\u00a0Brysselkontoret har tidigare skrivit en artikel om de portf\u00f6ljer som v\u00e4ntas f\u00e5 st\u00f6rst p\u00e5verkan<\/a> p\u00e5 Sm\u00e5land-Blekinge-Halland. V\u00e1rhelyis uppdragsbeskrivning i likhet med de\u00a0politiska riktlinjerna ger en fingervisning om vad som kan v\u00e4ntas h\u00e4nda inom h\u00e4lsoomr\u00e5det, varav n\u00e5gra av de f\u00f6rv\u00e4ntade initiativen och lagf\u00f6rslagen presenteras nedan i denna artikel.<\/p>\n

Trots att Covid-19 pandemin \u00e5r 2024 kan k\u00e4nnas avl\u00e4gsen, \u00e4r det tydligt att EU bygger vidare p\u00e5 den vision som lanserades efter dess utbrott. Att h\u00e4lsofr\u00e5gor forts\u00e4tter st\u00e5 h\u00f6gt p\u00e5 EU:s agenda under den nya mandatperioden \u00e4r ocks\u00e5 en reaktion p\u00e5 Europas f\u00f6r\u00e4ndrade konkurrensl\u00e4ge och\u00a0s\u00e4kerhetssituation. Brysselkontoret lyfter h\u00e4r n\u00e5gra av de initiativ som tagits p\u00e5 EU-arenan under f\u00f6rg\u00e5ende mandatperiod och hur arbetet med dessa kommer att forts\u00e4tta \u00e4ven under 2024\u20132029.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

Den europeiska h\u00e4lsounionen<\/strong><\/h4>\n

I november 2020 lanserade EU-kommissionen sin vision f\u00f6r en europeisk h\u00e4lsounion<\/a>. Syftet \u00e4r att skapa ett starkare ramverk f\u00f6r hanteringen av gr\u00e4ns\u00f6verskridande h\u00e4lsohot genom f\u00f6rb\u00e4ttrad \u00f6versyn, krishantering och tillg\u00e5ng till medicinska resurser. H\u00e4lsounionen bygger p\u00e5 flera initiativ som p\u00e5 olika s\u00e4tt ska s\u00e4kerst\u00e4lla att medlemsl\u00e4nderna kan samordna h\u00e4lsofr\u00e5gor b\u00e4ttre, d\u00e4r bland annat EU:s plan mot cancer<\/a> och en ny strategi f\u00f6r psykisk h\u00e4lsa<\/a> \u00e4r centrala delar.<\/p>\n

Som ytterligare ett steg i detta arbete initierade EU-kommissionen \u00e4ven en ny global strategi f\u00f6r h\u00e4lsa<\/a>, som syftar till att f\u00f6rb\u00e4ttra den globala h\u00e4lsos\u00e4kerheten i en v\u00e4rld pr\u00e4glad av snabba f\u00f6r\u00e4ndringar. Strategin, som antogs i november 2022, kommer att v\u00e4gleda EU:s h\u00e4lsoinsatser fram till 2030. Den fokuserar p\u00e5 att st\u00e4rka motst\u00e5ndskraften mot framtida h\u00e4lsokriser och att fr\u00e4mja r\u00e4ttvis och universell tillg\u00e5ng till h\u00e4lsov\u00e5rd. Den betonar ocks\u00e5 vikten av samarbete p\u00e5 global niv\u00e5 f\u00f6r att bem\u00f6ta globala h\u00e4lsoutmaningar, s\u00e5som pandemier och klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter p\u00e5 h\u00e4lsan. Specifika initiativ inkluderar bland annat st\u00e4rkandet av europeiska farmaceutiska system f\u00f6r en \u00f6kad tillverkningskapacitet samt One Health-initiativet<\/a>, som kopplar samman milj\u00f6-, djur- och folkh\u00e4lsa f\u00f6r att hantera globala h\u00e4lsoutmaningar.<\/p>\n

Arbetet med att bygga upp h\u00e4lsounionen kommer att forts\u00e4tta under den nya mandatperioden. En viktig del av h\u00e4lsokommission\u00e4ren Oliv\u00e9r V\u00e1rhelyis uppdrag \u00e4r att fullborda arbetet med h\u00e4lsounionen, inklusive att st\u00e4rka leverant\u00f6rskedjorna, f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e5ngen till avancerade behandlingar och st\u00e4rka EU:s konkurrenskraft och resiliens inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Europeiska h\u00e4lsodataomr\u00e5det<\/strong><\/h4>\n

Ett av de mest omfattande och omtalade initiativen fr\u00e5n EU-kommissionen som Brysselkontoret f\u00f6ljt<\/a> \u00e4r det Europeiska h\u00e4lsodatatomr\u00e5det (EHDS)<\/a>, som ska underl\u00e4tta delning av h\u00e4lsodata inom EU. Europaparlamentet (d\u00e4r folkvalda politiker fr\u00e5n de 27 medlemsl\u00e4nderna sitter) och EU:s ministerr\u00e5d (som representerar EU:s regeringar), EU:s tv\u00e5 lagstiftande institutioner, n\u00e5dde en inofficiell politisk \u00f6verenskommelse om kommissionens f\u00f6rslag under v\u00e5ren. I likhet med \u00f6versynen av EU:s allm\u00e4nna l\u00e4kemedelslagstiftning v\u00e4ntas ett slutgiltigt beslut tas av r\u00e5det i h\u00f6st. M\u00e5let med EHDS-f\u00f6rordningen \u00e4r att ge individer kontroll \u00f6ver sin h\u00e4lsodata samtidigt som forskning, innovation och h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd f\u00f6rb\u00e4ttras genom en s\u00e4ker delning av anonymiserade data.<\/p>\n

F\u00f6rordningen bygger p\u00e5 tv\u00e5 av unionens grundprinciper, r\u00e4tten till fri r\u00f6rlighet och r\u00e4tt till skydd av den personliga integriteten. EHDS reglerar anv\u00e4ndningen av h\u00e4lsodata b\u00e5de g\u00e4llande prim\u00e4r- och sekund\u00e4ranv\u00e4ndning. Prim\u00e4ranv\u00e4ndningen av h\u00e4lsodata syftar till att kunna dela patientdata inom och mellan v\u00e5rdgivare i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden, samt gr\u00e4ns\u00f6verskridande mellan olika regioner och \u00e4ven olika EU-l\u00e4nder. M\u00f6jligheten till att kunna dela patientdata bidrar till b\u00e4ttre diagnostik, behandling, effektivare h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd, samt \u00f6kad patients\u00e4kerhet f\u00f6r de patienter som s\u00f6ker och f\u00e5r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd utanf\u00f6r sitt hemland. Sekund\u00e4raranv\u00e4ndningen av h\u00e4lsodata syftar till n\u00e4r avidentifierade h\u00e4lsodata anv\u00e4nds i annat syfte, exempelvis f\u00f6r forskning, innovation, folkh\u00e4lsa eller f\u00f6r beslutsfattande. Inom ramen f\u00f6r nuvarande mandatperiod ska det europeiska h\u00e4lsodataomr\u00e5det fullbordas.<\/p>\n

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) l\u00e4mnade under h\u00f6sten 2022 ett yttrande<\/a> g\u00e4llande f\u00f6rslaget till EHDS-f\u00f6rordningen d\u00e4r de i grunden var positiva till f\u00f6rslaget d\u00e5 det ger nya och \u00f6kade m\u00f6jligheter f\u00f6r anv\u00e4ndningen av h\u00e4lsodata. De menade att f\u00f6rslaget \u00e4r till nytta f\u00f6r patienter, v\u00e5rden, forskning och samh\u00e4llet i stort. Att anv\u00e4nda tekniska m\u00f6jligheter f\u00f6r h\u00e4lsodata p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att utveckla en modern h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. SKR uttryckte dock att man ans\u00e5g att f\u00f6rslaget var f\u00f6r l\u00e5ngtg\u00e5ende d\u00e4r flera delar av f\u00f6rordningen \u00f6verskrider EU:s befogenheter. Inr\u00e4ttandet av f\u00f6rordningen kommer p\u00e5verka svensk h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd under l\u00e5ng tid och inneb\u00e4r konsekvenser f\u00f6r regionernas prioriteringar och investeringar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en fortsatt bevakning av f\u00f6rordningen tills den \u00e4r antagen och efterf\u00f6ljandearbete viktigt f\u00f6r regionerna.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6versynen av EU:s allm\u00e4nna l\u00e4kemedelslagstiftning<\/strong><\/h4>\n

Arbetet med att st\u00e4rka Europas tillg\u00e5ng till kritiska l\u00e4kemedel speglas ocks\u00e5 i \u00f6versynen av EU:s allm\u00e4nna l\u00e4kemedelslagstiftning. Den allm\u00e4nna l\u00e4kemedelslagstiftningen har inte reviderats omfattande p\u00e5 n\u00e4rmare 20 \u00e5r, men i april 2023 lade EU-kommissionen fram ett nytt \u201dl\u00e4kemedelspaket\u201d med m\u00e5let att g\u00f6ra l\u00e4kemedel mer tillg\u00e4ngliga, \u00f6verkomliga och prisv\u00e4rda, samtidigt som man st\u00f6djer konkurrenskraften inom EU:s l\u00e4kemedelsindustri och inf\u00f6r h\u00f6gre milj\u00f6standarder. SKR skrev i samband med revideringen en artikel<\/a> om att m\u00e5len i l\u00e4kemedelsrevideringen \u00e4r ett steg i r\u00e4tt riktning men att de inte \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att uppn\u00e5 EU-kommissionens ambitioner. SKR flaggade \u00e4ven f\u00f6r att lagf\u00f6rslaget kan leda till \u00f6kade sjukv\u00e5rdskostnader, vilket skulle p\u00e5verka regionernas sjukv\u00e5rdssystem negativt. Samtidigt anser branschorganisationen f\u00f6r de forskande l\u00e4kemedelsf\u00f6retagen i Sverige (Lif)<\/a> att det under l\u00e5ng tid st\u00e5tt klart att EU:s lagstiftning inom l\u00e4kemedelsomr\u00e5det inte \u00e4r anpassad till dagens medicinska utveckling, och att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r mycket positivt att EU-kommissionen nu lagt fram ett samlat lagf\u00f6rslag.<\/p>\n

Europaparlamentet n\u00e5dde en prelimin\u00e4r \u00f6verenskommelse efter f\u00f6rhandlingar i april tidigare i \u00e5r, men d\u00e4remot har Europeiska r\u00e5det \u00e4nnu inte presenterat sin position. I januari 2024 lanserade EU-kommissionen dessutom Critical Medicines Alliance (CMA)<\/a>, \u00e4ven det ett initiativ f\u00f6r att f\u00f6rhindra och hantera bristen p\u00e5 kritiska l\u00e4kemedel inom EU. Alliansen ska st\u00e4rka samverkan mellan myndigheter, industri och civilsamh\u00e4llet f\u00f6r att identifiera s\u00e5rbarheter i leveranskedjor och st\u00e4rka Europas produktionskapacitet, samt utveckla strategier f\u00f6r gemensamma upphandlingar och l\u00e4kemedelslager.<\/p>\n

Arbetet med l\u00e4kemedelsreformen forts\u00e4tter under nuvarande mandatperiod f\u00f6r att st\u00e4rka den europeiska l\u00e4kemedelssektorn och \u00f6ka dess konkurrens- och innovationskraft.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

F\u00f6rordningen om kliniska pr\u00f6vningar av humanl\u00e4kemedel<\/strong><\/h4>\n

EU:s f\u00f6rordning om kliniska pr\u00f6vningar av humanl\u00e4kemedel, \u00e4ven kallad Clinical Trials Regulation (CTR)<\/a>, tr\u00e4dde i kraft 31 januari 2022. Den har ersatt tidigare nationell lagstiftning och fram till januari 2025 till\u00e4mpas fortsatt vissa \u00f6verg\u00e5ngsregler. Lagen reglerar all forskning som syftar till att studera s\u00e5v\u00e4l nya som befintliga l\u00e4kemedel och dess effekt samt s\u00e4kerhet. Det inneb\u00e4r att nya gemensamma krav f\u00f6r pr\u00f6vning av l\u00e4kemedel f\u00f6r m\u00e4nniskor i hela EU ers\u00e4tter nationella best\u00e4mmelser, oavsett om det g\u00e4ller kommersiella akt\u00f6rer eller akademiskt drivna pr\u00f6vningar. En harmoniserad process p\u00e5 EU-niv\u00e5 f\u00f6r l\u00e4kemedelspr\u00f6vning g\u00f6r att akt\u00f6rer inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver ans\u00f6ka om tillst\u00e5nd f\u00f6r forskning i respektive medlemsland, utan kan g\u00f6ra en online-ans\u00f6kan via en gemensam portal, s\u00e5 kallad Clinical Trials Information System (CTIS)<\/a>. Det underl\u00e4ttar genomf\u00f6randet av st\u00f6rre gr\u00e4ns\u00f6verskridande studier och gynnar s\u00e5ledes satsningar p\u00e5 europeisk forskning och innovation.<\/p>\n

Samtidigt som den f\u00f6renklade tillst\u00e5ndsprocessen kan attrahera nya akt\u00f6rer till forskningsprojekt i Sm\u00e5land-Blekinge-Halland p\u00e5 l\u00e5ng sikt, kan kraven p\u00e5 kompetens, administration och samverkan f\u00f6r att hantera dessa nya standarder \u00f6ka p\u00e5 kort sikt. F\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra kliniska pr\u00f6vningar kr\u00e4vs \u00e4ven ett n\u00e4ra samarbete mellan h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsakt\u00f6rer, n\u00e4ringsliv samt universitet och h\u00f6gskolor. SKR understryker \u00e4ven att den globala konkurrensen p\u00e5 omr\u00e5det \u00e4r stor, vilket g\u00f6r ett gott samarbetsklimat inom Sverige till en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att man ska kunna skapa incitament f\u00f6r nya investeringar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att akt\u00f6rer inom regionerna dels tar vara p\u00e5 den \u00f6verg\u00e5ngsperiod som p\u00e5g\u00e5r till januari f\u00f6r att anpassa sig till de nya reglerna, men ocks\u00e5 utvecklar f\u00f6ruts\u00e4ttningar som kr\u00e4vs f\u00f6r b\u00e4ttre samverkan.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kvalitets- och s\u00e4kerhetsstandarder f\u00f6r humanbiologiskt material<\/strong><\/h4>\n

I juni antog Europaparlamentet och R\u00e5det en ny f\u00f6rordning om kvalitets- och s\u00e4kerhetsstandarder f\u00f6r humanbiologiskt material<\/a> (Substances of Human Origin<\/em>, SoHO) f\u00f6r anv\u00e4ndning p\u00e5 m\u00e4nniskor, vilket ers\u00e4tter tidigare direktiv fr\u00e5n 2002<\/a> och 2004<\/a>. EU kan anta olika typer av r\u00e4ttsakter varav en f\u00f6rordning \u00e4r en bindande r\u00e4ttsakt som alla EU-l\u00e4nder ska till\u00e4mpa i sin helhet medan ett direktiv s\u00e4tter upp m\u00e5l som medlemsl\u00e4nderna ska n\u00e5, men de f\u00e5r sj\u00e4lva best\u00e4mma hur det ska g\u00e5 till. Detta inneb\u00e4r allts\u00e5 att de nya best\u00e4mmelserna blir skarpare och kommer p\u00e5verka den lokala niv\u00e5n p\u00e5 ett mer betydande s\u00e4tt, eftersom det nu blir en bindande r\u00e4ttsakt som m\u00e5ste f\u00f6ljas i sin helhet. M\u00e5let med den nya f\u00f6rordningen \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla h\u00f6g h\u00e4lsoskyddsniv\u00e5 f\u00f6r donatorer, mottagare och barn som f\u00f6tts genom assisterad befruktning, samt att f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e5ngen till kritiskt humanmaterial. De nya reglerna st\u00e4rker s\u00e4kerheten och kvaliteten f\u00f6r blod, v\u00e4vnader och celler och underl\u00e4ttar gr\u00e4ns\u00f6verskridande transplantationer. Donationer ska \u00e4ven fortsatt vara frivilliga och obetalda, men levande donatorer kan f\u00e5 kompensation enligt nationell lagstiftning. Enhetliga ers\u00e4ttningsniv\u00e5er, vad g\u00e4ller exempelvis \u00e4gg- och spermiedonationer, \u00e4r \u00e4ven n\u00e5got som SKR haft som st\u00e5ndpunkt sedan 2016 och vilket den nya lagen nu ocks\u00e5 inf\u00f6r p\u00e5 EU-niv\u00e5.<\/p>\n

D\u00e5 den tidigare lagstiftningen inte h\u00f6ll j\u00e4mna steg med vetenskapliga framsteg, har de nya reglerna utvecklats f\u00f6r att b\u00e4ttre skydda mot risker. En samordningsstyrelse ska st\u00f6tta medlemsl\u00e4nderna i implementeringen och varje land m\u00e5ste utse en SoHO-myndighet f\u00f6r tillsyn. Ambitionen med SoHO-f\u00f6rordningen \u00e4r allts\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e4kerheten, kvaliteten och samverkan f\u00f6r humanbiologiskt material, vilket kan st\u00e4rka v\u00e5rden och tillg\u00e5ngen p\u00e5 donerat material i regionerna. Det kan dock komma att beh\u00f6vas organisatoriska anpassningar och f\u00f6rb\u00e4ttrad tillsynskapacitet f\u00f6r att m\u00f6ta EU:s nya standard.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gemensam europeisk utv\u00e4rdering av medicinsk teknik<\/strong><\/h4>\n

I januari 2025 b\u00f6rjar Europaparlamentets och R\u00e5dets f\u00f6rordning (2021\/2282) om utv\u00e4rdering av medicinsk teknik<\/a> (HTA-f\u00f6rordningen) att g\u00e4lla efter att f\u00f6rordningen antogs i januari 2022. HTA st\u00e5r f\u00f6r Health Technology Assessment, vilket \u00e4r det engelska samlingsnamnet p\u00e5 olika vetenskapliga metoder f\u00f6r att utv\u00e4rdera l\u00e4kemedel och medicinteknik. Med andra ord, reglering av h\u00e4lsoteknikbed\u00f6mning, n\u00e5got som Brysselkontoret redan 2018 rapporterade om<\/a> n\u00e4r f\u00f6rslaget lades fram av EU-kommissionen. Utv\u00e4rdering av medicinisk teknik \u00e4r en process f\u00f6r bed\u00f6mning av merv\u00e4rdet, effekten, kostnaderna och bredare effekter av sjukv\u00e5rdsinsatser inklusive l\u00e4kemedel, medicintekniska produkter och f\u00f6rfaranden.<\/p>\n

F\u00f6rordningen syftar till att medlemsstaterna ska \u00f6ka sitt samarbete g\u00e4llande utv\u00e4rdering av medicinsk teknik och l\u00e4kemedel med gemensamma granskningsmetoder och procedurer i hela EU. De gemensamma utv\u00e4rderingarna och granskningarna som genomf\u00f6rs av medlemsstaternas HTA-myndigheter kommer att utmynna i rapporter som sedan varje medlemsland \u00e4r tvungna att ta h\u00e4nsyn till. Medlemsstaterna har fortfarande kvar befogenheter att sj\u00e4lva fatta beslut om hur medicinsk teknik ska anv\u00e4ndas i det specifika nationella h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssammanhanget och f\u00f6rordningen ska inte p\u00e5verka nationella priss\u00e4ttningar och subventioner.<\/p>\n

S\u00e5 sent som i fredags, den 25 oktober, antog EU-kommissionen<\/a> den tredje av sex genomf\u00f6randetakter, n\u00e5got som HTA-f\u00f6rordningen kr\u00e4ver f\u00f6r att ta fram mer detaljerade regler kring de olika delarna av f\u00f6rordningen. Det senaste beslutet ber\u00f6r hanteringen av intressekonflikter f\u00f6r dem som deltar i gemensamma kliniska bed\u00f6mningar och gemensamma vetenskapliga r\u00e5d. Detta f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att utv\u00e4rderingarna genomf\u00f6rs oberoende, opartiskt och transparent. Detta \u00e4r ett av de sista stegen mellan ikrafttr\u00e4dande januari 2022 och till\u00e4mpning januari 2025. Andra steg som gemenomf\u00f6rts \u00e4r att samordningsgrupper, arbetsgrupper och n\u00e4tverket f\u00f6r ber\u00f6rda parter har inr\u00e4ttats<\/a>. Nu v\u00e4ntar de sista stegen innan f\u00f6rordningen tr\u00e4der i kraft den 12 januari 2025.<\/p>\n

 <\/p>\n

Andra initiativ och fram\u00e5tblick inom h\u00e4lsa <\/strong><\/h4>\n

Trots att yttre hot och utmaningar har pr\u00e4glat h\u00e4lsodebatten under mandatperioden 2024\u20132029 \u00e4r det tydligt att Europa \u00e4ven st\u00e5r inf\u00f6r inre f\u00f6r\u00e4ndringar. En del av detta best\u00e5r i demografiska utmaningar, d\u00e4r en \u00e5ldrande befolkning utg\u00f6r ett hot mot Europas l\u00e5ngsiktiga konkurrenskraft. Flera initiativ har tagits fram f\u00f6r att bem\u00f6ta dessa f\u00f6r\u00e4ndringar, till exempel tog EU-kommissionen under 2023 fram ett f\u00f6rslag till en \u201dDemographic Toolbox<\/a>\u201d, en verktygsl\u00e5da som erbjuder medlemsstater en upps\u00e4ttning policyverktyg och resurser f\u00f6r att handskas med demografiska utmaningar p\u00e5 lokal och nationell niv\u00e5.<\/p>\n

Under Europaparlamentets plenarsession i Strasbourg i oktober 2024 r\u00f6stade ledam\u00f6terna f\u00f6r en resolution om en reviderad medicinteknikslag<\/a>. Det inneb\u00e4r att Europaparlamentet anser att EU-kommissionen b\u00f6r se \u00f6ver lagstiftningen s\u00e5 snart som i b\u00f6rjan av 2025. Ut\u00f6ver det planeras en europeisk biotekniklag, \u00e4ven den redan 2025, som syftar till att driva biotekniska innovationer fr\u00e5n forskning till marknad, med st\u00f6d f\u00f6r AI och digitala verktyg inom h\u00e4lsosektorn. Digitalisering och cybers\u00e4kerhetsfr\u00e5gor forts\u00e4tter att vara prioriterade d\u00e4r en europeisk handlingsplan f\u00f6r cybers\u00e4kerhet f\u00f6r sjukhus och v\u00e5rdgivare f\u00f6rv\u00e4ntas presenteras. \u00c4ven psykiskt h\u00e4lsa och social r\u00e4ttvisa f\u00f6ljer med fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende mandatperiod, d\u00e4r en ny handlingsplan f\u00f6r sociala r\u00e4ttigheter \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng, med fokus p\u00e5 digitaliseringens p\u00e5verkan p\u00e5 arbetslivet och dess effekt p\u00e5 psykisk h\u00e4lsa. Planen inkluderar \u00e4ven f\u00f6rst\u00e4rkta insatser f\u00f6r att bek\u00e4mpa socialt utanf\u00f6rskap hos barn genom f\u00f6rb\u00e4ttrad tillg\u00e5ng till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. Det f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e4ven komma f\u00f6rslag om att \u00f6ka kapaciteten av DNA-sekvensering. Ytterligare v\u00e4ntas fokus p\u00e5 att arbeta f\u00f6rebyggande med europeisk folkh\u00e4lsa, bland annat relaterat till cancer och tobak, samt att kartl\u00e4gga tillst\u00e5ndet f\u00f6r psykisk h\u00e4lsa och sociala mediers p\u00e5verkan p\u00e5 det psykiska m\u00e5endet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sammanfattning<\/strong><\/h4>\n

Sammanfattningsvis g\u00e5r det att konstaterat att en hel del har h\u00e4nt inom h\u00e4lsoomr\u00e5det under mandatperioden 2019\u20132024, och mer v\u00e4ntas komma. Fr\u00e5n f\u00f6rra mandatperioden ser vi initiativ och EU-lagar som h\u00e4rstammar ur Covid-19 pandemin med fokus p\u00e5 att s\u00e4kra tillg\u00e5ng till medicin och att gemensamt bygga upp en h\u00e4lsounion. Vi ser en tydlig trend p\u00e5 att h\u00e4lsa kommer fortsatt vara ett prioriterat omr\u00e5de inom EU, framf\u00f6r allt med ett fullbordande av den europeiska h\u00e4lsounionen och det europeiska h\u00e4lsodataomr\u00e5det. Denna utveckling sker ocks\u00e5 som en del av EU:s framtida fokus p\u00e5 konkurrenskraft och s\u00e4kerhet. Ett stort fokus ligger \u00e4ven p\u00e5 arbetet med utvecklingen och anv\u00e4ndningen av tekniska och innovativa l\u00f6sningar f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden, arbeta mer proaktivt och individbaserat, samt garantera tillg\u00e5ngen till v\u00e5rd trots demografiska utmaningar med en \u00e5ldrande befolkning. \u00a0Eftersom h\u00e4lsa och sjukv\u00e5rd utg\u00f6r en stor del av arbetet i regionerna finns det goda anledningar f\u00f6r SBHSS att engagera sig i dessa fr\u00e5gor, s\u00e4rskilt f\u00f6r att i l\u00e4ngden kunna p\u00e5verka lagstiftningar som i sin tur kommer att p\u00e5verka SBHSS regioner. Genom att omv\u00e4rldsbevaka trender och utvecklingen som sker inom det h\u00e4lsopolitiska omr\u00e5det i EU innan lagf\u00f6rslag ligger p\u00e5 bordet, \u00f6kar m\u00f6jligheterna f\u00f6r SBHSS att gemensamt kunna p\u00e5verka lagstiftningen i ett tidigare stadie f\u00f6r st\u00f6rsta m\u00f6jliga effekt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Trots att h\u00e4lsa \u00e4r en nationell kompetens arbetar EU alltmer omfattande inom h\u00e4lsoomr\u00e5det. Under mandatperioden 2019\u20132024 har flera initiativ och program presenterats och mycket tyder p\u00e5 att h\u00e4lsa kommer att f\u00f6rbli en central fr\u00e5ga f\u00f6r EU \u00e4ven under den kommande mandatperioden till 2029. S\u00e4rskilt fokus ligger p\u00e5 att slutf\u00f6ra arbetet med den europeiska h\u00e4lsounionen och […]<\/p>\n","protected":false},"author":21,"featured_media":7352,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[167,30,169,171,92,170,168],"class_list":["post-7333","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad","tag-dna","tag-eu","tag-europeisk-halsounion","tag-halsa-sv","tag-halsodataomrade","tag-halsounion","tag-lakemedel"],"acf":[],"yoast_head":"\nVad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det? - SBHSS<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det? - SBHSS\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Trots att h\u00e4lsa \u00e4r en nationell kompetens arbetar EU alltmer omfattande inom h\u00e4lsoomr\u00e5det. Under mandatperioden 2019\u20132024 har flera initiativ och program presenterats och mycket tyder p\u00e5 att h\u00e4lsa kommer att f\u00f6rbli en central fr\u00e5ga f\u00f6r EU \u00e4ven under den kommande mandatperioden till 2029. S\u00e4rskilt fokus ligger p\u00e5 att slutf\u00f6ra arbetet med den europeiska h\u00e4lsounionen och […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"SBHSS\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-11-04T10:46:51+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-11-04T10:49:23+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1314\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"938\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"henrietta.tegler@sbhss.eu\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"henrietta.tegler@sbhss.eu\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"15 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/\"},\"author\":{\"name\":\"henrietta.tegler@sbhss.eu\",\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/#\/schema\/person\/a445daf0010bb155f5ef12d0a71cc69a\"},\"headline\":\"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det?\",\"datePublished\":\"2024-11-04T10:46:51+00:00\",\"dateModified\":\"2024-11-04T10:49:23+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/\"},\"wordCount\":3171,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg\",\"keywords\":[\"DNA\",\"EU\",\"europeisk h\u00e4lsounion\",\"h\u00e4lsa\",\"h\u00e4lsodataomr\u00e5de\",\"h\u00e4lsounion\",\"L\u00e4kemedel\"],\"articleSection\":[\"Okategoriserad\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/\",\"url\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/\",\"name\":\"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det? - SBHSS\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg\",\"datePublished\":\"2024-11-04T10:46:51+00:00\",\"dateModified\":\"2024-11-04T10:49:23+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/#\/schema\/person\/a445daf0010bb155f5ef12d0a71cc69a\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg\",\"width\":1314,\"height\":938},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det?\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/\",\"name\":\"SBHSS\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/#\/schema\/person\/a445daf0010bb155f5ef12d0a71cc69a\",\"name\":\"henrietta.tegler@sbhss.eu\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b3d9df8d65ddcc542b548e6e3de5d45a4185ccde32d28b9a7e77f3040a8f5bf0?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b3d9df8d65ddcc542b548e6e3de5d45a4185ccde32d28b9a7e77f3040a8f5bf0?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b3d9df8d65ddcc542b548e6e3de5d45a4185ccde32d28b9a7e77f3040a8f5bf0?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"henrietta.tegler@sbhss.eu\"},\"url\":\"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/author\/henrietta-teglersbhss-eu\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det? - SBHSS","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det? - SBHSS","og_description":"Trots att h\u00e4lsa \u00e4r en nationell kompetens arbetar EU alltmer omfattande inom h\u00e4lsoomr\u00e5det. Under mandatperioden 2019\u20132024 har flera initiativ och program presenterats och mycket tyder p\u00e5 att h\u00e4lsa kommer att f\u00f6rbli en central fr\u00e5ga f\u00f6r EU \u00e4ven under den kommande mandatperioden till 2029. S\u00e4rskilt fokus ligger p\u00e5 att slutf\u00f6ra arbetet med den europeiska h\u00e4lsounionen och […]","og_url":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/","og_site_name":"SBHSS","article_published_time":"2024-11-04T10:46:51+00:00","article_modified_time":"2024-11-04T10:49:23+00:00","og_image":[{"width":1314,"height":938,"url":"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"henrietta.tegler@sbhss.eu","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"henrietta.tegler@sbhss.eu","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"15 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/"},"author":{"name":"henrietta.tegler@sbhss.eu","@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/#\/schema\/person\/a445daf0010bb155f5ef12d0a71cc69a"},"headline":"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det?","datePublished":"2024-11-04T10:46:51+00:00","dateModified":"2024-11-04T10:49:23+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/"},"wordCount":3171,"image":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg","keywords":["DNA","EU","europeisk h\u00e4lsounion","h\u00e4lsa","h\u00e4lsodataomr\u00e5de","h\u00e4lsounion","L\u00e4kemedel"],"articleSection":["Okategoriserad"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/","url":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/","name":"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det? - SBHSS","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg","datePublished":"2024-11-04T10:46:51+00:00","dateModified":"2024-11-04T10:49:23+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/#\/schema\/person\/a445daf0010bb155f5ef12d0a71cc69a"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/halsa.jpg","width":1314,"height":938},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/vad-har-hant-i-eu-inom-halsoomradet\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vad har h\u00e4nt i EU inom h\u00e4lsoomr\u00e5det?"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/#website","url":"https:\/\/www.sbhss.eu\/","name":"SBHSS","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.sbhss.eu\/#\/schema\/person\/a445daf0010bb155f5ef12d0a71cc69a","name":"henrietta.tegler@sbhss.eu","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b3d9df8d65ddcc542b548e6e3de5d45a4185ccde32d28b9a7e77f3040a8f5bf0?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b3d9df8d65ddcc542b548e6e3de5d45a4185ccde32d28b9a7e77f3040a8f5bf0?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/b3d9df8d65ddcc542b548e6e3de5d45a4185ccde32d28b9a7e77f3040a8f5bf0?s=96&d=mm&r=g","caption":"henrietta.tegler@sbhss.eu"},"url":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/author\/henrietta-teglersbhss-eu\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7333","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/21"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7333"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7333\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7369,"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7333\/revisions\/7369"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7352"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7333"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7333"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7333"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}