![\"\"](\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Bild-ibsg.jpg\")
Den 30 maj deltog Brysselkontoret p\u00e5 n\u00e4tverket Informal Baltic Sea Groups (iBSG) \u00e5rliga konferens, i \u00e5r p\u00e5 temat den framtida sammanh\u00e5llningspolitiken. I en tid d\u00e5 EU st\u00e5r inf\u00f6r sv\u00e5ra utmaningar handlar det till stor del om hur vi kan g\u00f6ra mer med mindre. Fr\u00e5n konferensen kan konstateras att f\u00f6renkling, smart specialisering och finansiella instrument troligen kommer vara en del av svaret. <\/p>\n
<\/p>\n
iBSG \u00e4r ett n\u00e4tverk d\u00e4r Sm\u00e5land Blekinge Halland South Sweden \u00e4r medlem tillsammans med 49 andra regionala Brysselkontor fr\u00e5n \u00d6sterj\u00f6omr\u00e5det. Det fungerar framf\u00f6rallt som en plattform f\u00f6r erfarenhets- och informationsutbyten f\u00f6r sina medlemmar. Bland paneldeltagarna fanns representanter fr\u00e5n EU-kommissionen, OECD och regioner. Programmet hittar ni h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n \nEU-kommissionens syn p\u00e5 sammanh\u00e5llningspolitiken efter 2020<\/strong> \n\u00c5terigen betonades vikten av att kommande regelverk inneb\u00e4r verkliga f\u00f6renklingar f\u00f6r st\u00f6dmottagarna d\u00e5 tidigare f\u00f6renklings\u00e5tg\u00e4rder har inte gett \u00f6nskat resultat. Till stor del handlar kommissionens nya f\u00f6rslag om st\u00f6rre tilltro till nationella kontroller och mindre detaljreglering p\u00e5 EU-niv\u00e5. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge talar man i ganska breda termer och som st\u00f6dmottagare finns det d\u00e4rf\u00f6r all anledning att vara aktiv och kritisk g\u00e4llande f\u00f6renklingsf\u00f6rslag. Vilken typ av \u00e5tg\u00e4rder skulle inneb\u00e4ra st\u00f6rst f\u00f6renkling f\u00f6r oss? <\/p>\n \nMen kommissionen p\u00e5minde om att inte bara fokusera p\u00e5 framtiden, utan att det avg\u00f6rande f\u00f6r en fortsatt sammanh\u00e5llningspolitik \u00e4r vad vi g\u00f6r just nu. Det \u00e4r genom de resultat som vi producerar idag som vi skapar de b\u00e4sta argumenten. EU-kommissionen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket bekymrad \u00f6ver den generellt sett l\u00e5ga utbetalningstakt som r\u00e5der i EU f\u00f6r perioden 2014-2020.<\/p>\n \nI r\u00e5dande diskussioner om EU:s framtid blir det allt viktigare att p\u00e5visa att sammanh\u00e5llningspolitiken bidrar till strukturella reformer i samh\u00e4llet. Fr\u00e5gan \u00e4r vilken v\u00e4g vi skall g\u00e5, \u00e5 ena sidan ser men behov av st\u00f6rre flexibilitet f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rderna ska motsvara specifika regioners behov och \u00e4ndringar \u00f6ver tid. \u00c5 andra sidan finns \u00f6nskem\u00e5l om en starkare fokusering och prioritering f\u00f6r att kraftfullt kunna \u00e4ndra strukturer i EU:s medlemsstater, vilket ocks\u00e5 kan medf\u00f6ra ett visst m\u00e5tt av \u00f6verstatlighet. <\/p>\n \nI diskussionerna kring hur vi f\u00e5r ut mest av EU:s medel togs \u00e4ven anv\u00e4ndningen av finansiella instrument upp. Det \u00e4r troligt att dessa kommer f\u00e5 st\u00f6rre betydelse i och med en minskad EU-budget, men fr\u00e5n kommissionen var man tydliga med att de kompletterar och inte konkurrerar med strukturfonderna. Finansiella instrument som EFSI<\/a> ska l\u00f6sa de aktuella investeringsbehoven, medan strukturfonderna ska bidra till l\u00e5ngsiktiga strukturreformer. I och med att finansiella instrument blir allt viktigare kan det vara av intresse f\u00f6r Sm\u00e5land-Blekinge-Halland att p\u00e5 nationell niv\u00e5 bevaka hur Sverige ser p\u00e5 att finansiera regional utveckling via externa l\u00e5n och hur man ser att detta \u00e4r f\u00f6renligt med statsst\u00f6dsregelverk. <\/p>\n <\/p>\n OECD l\u00e4gger fakta p\u00e5 bordet<\/strong> \nTidigare utv\u00e4rderingar fr\u00e5n kommissionen av programperioden 2007-2013 konstaterar att dock att sammanh\u00e5llningspolitiken har bidragit till \u00f6kad tillv\u00e4xt, och framf\u00f6rallt hos de minst utvecklade l\u00e4nderna. Detta tillsammans med OECD:s studier kan bli starka argument i fr\u00e5gan om framtida f\u00f6rdelning av strukturfondsmedel. <\/p>\n \nMed tanke p\u00e5 Sm\u00e5land och Blekinges gemensamma uppf\u00f6ljning av 2012 \u00e5rs OECD-studie \u00e4r ovanst\u00e5ende diskussioner s\u00e4rskilt relevanta att h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5. Hur p\u00e5verkas Sm\u00e5land-Blekinge-Halland av diskussionen? Kommer kommissionen och medlemsstaterna prioritera de minst utvecklade EU-l\u00e4nderna och de starkast v\u00e4xande storst\u00e4derna? Var i detta prioriteras Sm\u00e5land- Blekinge-Halland? OECD visade \u00e4ven att under de senaste 10 \u00e5ren har skillnaden inom l\u00e4nder blivit st\u00f6rre \u00e4n skillnaden \u00e4r mellan l\u00e4nder. Detta kan vara ett argument att ta med i diskussionerna kring huruvida strukturfondsmedel ska allokeras till nationella eller regionala program. <\/p>\n \nSmart specialisering allt viktigare<\/strong> Diskussionen kan vara n\u00e5got f\u00f6r ta med i arbetet kring Sm\u00e5land-Blekinge-Hallands gemensamma utvecklingsdiskussioner kring smart specialiseringsstrategi. F\u00f6r den som s\u00f6ker inspiration kan Dalarna vara ett intressant exempel. Deras strategi bygger p\u00e5 fyra prioriterade omr\u00e5den varav tv\u00e5 \u00e4r tillv\u00e4xtdrivna och tv\u00e5 \u00e4r utmaningsdrivna. Man utg\u00e5r d\u00e4rmed b\u00e5de fr\u00e5n omr\u00e5den d\u00e4r det redan finns en strak tillv\u00e4xt, men ocks\u00e5 fr\u00e5n de omr\u00e5den d\u00e4r man idag har utmaningar och d\u00e4r man ser utvecklingspotential. Dessutom har Dalarna p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt lyckats integrerar ett genusperspektiv i sin strategi och s\u00e4kerst\u00e4llt att b\u00e5de mans- och kvinnodominerade omr\u00e5den prioriteras. Dalarnas presentation hittar ni h\u00e4r.<\/a><\/p>\n \nNyttja alla m\u00f6jligheter<\/strong> \nNordiska ministerr\u00e5det flaggade f\u00f6r m\u00f6jligheten att samarbeta med andra EU-l\u00e4nder inom regionalfondsprogrammen<\/a>. I Sverige har endast Region V\u00e4sterbotten Region V\u00e4sterbotten<\/a> anv\u00e4nt sig av denna m\u00f6jlighet. F\u00f6r Sm\u00e5land-Blekinge-Halland inneb\u00e4r det en m\u00f6jlighet att nyttja v\u00e5ra internationella samarbeten i befintliga eller framtida regionalfondsprojekt. Kopplat till \u00d6stersj\u00f6strategin betonade kommissionen att Intereg-programmen inte ska ses som enda m\u00f6jligheten till transnationellt samarbete. I de fall d\u00e4r vi nyttjar Interreg kan vara v\u00e4rt att n\u00e4mna att deltagande utanf\u00f6r programgeografin \u00e4r m\u00f6jligt \u00e4ven inom Interreg-programmen under s\u00e4rskilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Eftersom Sm\u00e5land-Blekinge-Halland delvis tillh\u00f6r olika Interreg-program kan det vara v\u00e4rt unders\u00f6ka. Den 30 maj deltog Brysselkontoret p\u00e5 n\u00e4tverket Informal Baltic Sea Groups (iBSG) \u00e5rliga konferens, i \u00e5r p\u00e5 temat den framtida sammanh\u00e5llningspolitiken. I en tid d\u00e5 EU st\u00e5r inf\u00f6r sv\u00e5ra utmaningar handlar det till stor del om hur vi kan g\u00f6ra mer med mindre. Fr\u00e5n konferensen kan konstateras att f\u00f6renkling, smart specialisering och finansiella instrument troligen kommer […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":742,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[],"class_list":["post-744","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hem"],"acf":[],"yoast_head":"\n
\nMoray Gilland fr\u00e5n EU-kommissionens generaldirektorat f\u00f6r regional- och stadspolitik inledde konferensen med en uppdatering av det aktuella l\u00e4get i arbetet med sammanh\u00e5llningspolitiken efter 2020. D\u00e5 stor os\u00e4kerhet fortfarande r\u00e5der och i fr\u00e5nvaro av nya besked, cirkulerade diskussionerna framf\u00f6r allt kring f\u00f6renkling, resultatstyrning och flexibilitet. Tre omr\u00e5den som inte \u00e4r helt l\u00e4tta att kombinera.<\/p>\n
\nOECD som organisation tar inte st\u00e4llning till sammanh\u00e5llningspolitiken, men gav trots detta starka inspel i debatten genom att presentera fakta. Deras studier omkullkastar f\u00f6rest\u00e4llningen om att vi kan j\u00e4mna skillnader genom att kompensera de regioner som sl\u00e4par efter. Enligt OECD skapar detta ett beroende och inte utveckling. <\/p>\n
\nStrategier f\u00f6r smart specialisering<\/a> n\u00e4mndes vid flera tillf\u00e4llen och det \u00e4r troligt att betydelsen av dessa inte kommer att minska. \u00c4ven OECD talade om betydelsen av att utg\u00e5 fr\u00e5n platsens specifika tillg\u00e5ngar. Kommissionen var tydlig med att smart specialisering \u00e4r v\u00e4rdefullt f\u00f6r alla och inte enbart de mest utvecklade. Dock lyfte man problemet att det till viss del inneburit att regioner tittat allt f\u00f6r mycket in\u00e5t ist\u00e4llet f\u00f6r att blicka ut\u00e5t. Smart specialisering kvarst\u00e5r som m\u00e5l och g\u00e5r mot expansion av de ursprungliga tankarna. Flera av deltagarna lyfte \u00e4ven att strategierna \u00e4r v\u00e4rdefulla verktyg f\u00f6r samarbete mellan regioner och kluster.<\/p>\n
\nSom tidigare n\u00e4mnts finns en \u00f6nskan om flexibilitet n\u00e4r det g\u00e4ller framtida sammanh\u00e5llningspolitik, men hur v\u00e4l utnyttjar vi de m\u00f6jligheter som finns idag? <\/p>\n
\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"