Som vi skrivit om i tidigare artikel<\/a> genomf\u00f6r EU en rad satsningar f\u00f6r att minska klimatutsl\u00e4ppen och fr\u00e4mja alternativa drivmedel inom transportsektorn. Fr\u00e4mst handlar det om \u201dPaketet om ren r\u00f6rlighet\u201d<\/em> som \u00e4r en del av EU:s \u00f6vergripande satsning \u201dEuropa p\u00e5 v\u00e4g\u201d<\/em>. Syftet med satsningarna \u00e4r att skapa en konkurrenskraftig, ren och sammankopplad fordonsflotta f\u00f6r att tackla de l\u00e5ngsiktiga klimatutmaningarna.<\/p>\n Bland europiska regioner och n\u00e4ringsliv \u00e4r det flera som har reagerat p\u00e5 Kommissionens f\u00f6rslag till direktivet om rena och energieffektiva fordon<\/a>. Direktivet syftar till att b\u00e4ttre kunna nyttja offentlig upphandling f\u00f6r att fr\u00e4mja marknadsintroduktion av rena fordon genom att s\u00e4tta m\u00e5l f\u00f6r andelen rena fordon som det offentliga upphandlar. Det finns dock en viss kritik mot f\u00f6rslaget som framf\u00f6r allt grundas i hur man definierar rena fordon<\/em>:<\/p>\n Tidigast efter sommaren 2018 f\u00f6rv\u00e4ntas Europaparlamentet och medlemsstaterna i R\u00e5det p\u00e5b\u00f6rja beredning och f\u00f6rhandling av f\u00f6rslaget. Beroende p\u00e5 vart f\u00f6rslaget landar kan det p\u00e5verka m\u00f6jligheter f\u00f6r Sm\u00e5land-Blekinge-Halland att n\u00e5 klimatm\u00e5l och de regionala satsningar och investeringar som gjort. Brysselkontoret forts\u00e4tter bevaka och driva huvudm\u00e4ns intressen fr\u00e5gan.<\/p>\n Som n\u00e4mndes inledningsvis har \u00e4ven fr\u00e5gan om gr\u00f6dobaserade drivmedel (t.ex. bioetanol) varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussioner i Bryssel, i och med det f\u00f6rslag till nytt direktiv om f\u00f6rnybar energi som presenterades i slutet av 2016. F\u00f6rhandlingarna om direktiv b\u00f6rjar nu n\u00e4rma sig sitt slut och kommer troligen inneb\u00e4ra en utfasning av gr\u00f6dobaserade biodrivmedel, d\u00e4r de \u00e5r 2030 f\u00e5r utg\u00f6ra max 7% av den f\u00f6rnybara energin inom transportsektorn. D\u00e4remot ser det ut som om tallolja kommer godk\u00e4nnas som f\u00f6rnybart drivmedel, n\u00e5got som varit gl\u00e4djande f\u00f6r regioner med stora skogliga resurser.<\/p>\n Krafttag f\u00f6r alternativ infrastruktur<\/strong><\/p>\n Sedan oktober 2014 skall varje medlemsstat i enlighet med Europaparlamentets och r\u00e5dets direktiv om utbyggnad av infrastruktur f\u00f6r alternativa br\u00e4nslen ta fram nationella handlingsplaner f\u00f6r alternativ infrastruktur. Kommissionen anser dock att medlemsstaternas anstr\u00e4ngningar inte gett tillr\u00e4ckliga resultat och har d\u00e4rf\u00f6r utformat en handlingsplan med \u00e5tg\u00e4rder \u2013 \u201dBredast m\u00f6jliga anv\u00e4ndning f\u00f6r alternativa br\u00e4nslen<\/em><\/a>\u201d<\/em>. I handlingsplanen pekar Kommissionen p\u00e5 behovet av mer satsningar p\u00e5 infrastruktur f\u00f6r alternativa br\u00e4nslen inom TEN-T n\u00e4tverkets korridorer, exempelvis laddstationer f\u00f6r elfordon men ocks\u00e5 tankstationer f\u00f6r tunga transporter som drivs med flytande naturgas (LNG). F\u00f6ljaktligen st\u00e4lls ytterligare 800 miljoner euro till f\u00f6rfogande genom fonden f\u00f6r ett sammanl\u00e4nkat Europa (CEF) och NER 300-programmet<\/a>. Inom det transeuropeiska transportn\u00e4tverket (TEN-T) finns nio transportkorridorer utpekade och Sverige ber\u00f6rs av ScanMed-korridoren<\/a> som bl.a. str\u00e4cker sig genom Halland, Kronoberg och J\u00f6nk\u00f6ping l\u00e4n.<\/p>\n Handlingsplanen reser dock en del fr\u00e5gor om vem som kan ta del av medlen. Dessa fr\u00e5getecken g\u00e4ller \u00e4ven framtida EU-finansiering till transport och infrastruktur i stort. Kommer medlen att fokuseras inom TEN-T-stomn\u00e4tet, eller kan de \u00e4ven komma regioner utanf\u00f6r till nytta? Ramarna f\u00f6r den framtida EU-finansieringen f\u00f6r transport beror till stor del p\u00e5 EU:s framtida l\u00e5ngtidsbudget d\u00e4r ett f\u00f6rsta utkast v\u00e4ntas presenteras i maj 2018. Just nu finns det en m\u00f6jligt att g\u00f6ra inspel genom svara p\u00e5 EU-samr\u00e5det<\/a> om framtidens finansiering f\u00f6r transport med sista svarsdatum den 8 mars. Vi uppmanar akt\u00f6rer i Sm\u00e5land-Blekinge-Halland att ta denna chans att p\u00e5verka.<\/p>\n Behovet av nya infrastruktursatsningar \u00e4r som sagt stort och redan i senaste CEF-utlysningen fanns m\u00f6jligheter att ans\u00f6ka om medel f\u00f6r detta. Utlysningen omfattade delvis Sm\u00e5land-Blekinge-Halland d\u00e5 den riktade sig till insatser l\u00e4ngs TENT-T-korridoren. Den kommande CEF utlysningen kommer troligtvis omfatta digitalisering och utfasning av fossila br\u00e4nslen. <\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller framtida finansiering till investeringar f\u00f6r h\u00e5llbara transporter kan det \u00e4ven vara intressant att titta kommissionens f\u00f6rslag om att int\u00e4kter fr\u00e5n v\u00e4gtullar och tr\u00e4ngselavgifter ska anv\u00e4ndas till milj\u00f6m\u00e4ssiga framsteg p\u00e5 transportomr\u00e5det. Regionkommitt\u00e9n har nu gett sin syn p\u00e5 saken och anser att det \u00e4nnu tydligare b\u00f6r specificeras att en viss andel av int\u00e4kterna \u00f6ronm\u00e4rks f\u00f6r att st\u00f6dja utvecklingen av lokala och regionala transportsystem, s\u00e4rskilt i perifera omr\u00e5den och omr\u00e5den som ligger l\u00e5ngt bort fr\u00e5n det europeiska n\u00e4tet. I dagsl\u00e4get \u00e4r det f\u00f6r tidigt att uttala sig om var fr\u00e5gan landar d\u00e5 t.ex. Sverige som medlemsstat \u00e4r emot specificeringar \u00f6verhuvudtaget, samt att regionkommitt\u00e9n saknar formell beslutsmakt. Dock \u00e4r det relevant att h\u00e5lla ett vakande \u00f6ga p\u00e5 diskussionen d\u00e5 det kan ge upphov till fr\u00e5gest\u00e4llningar om huruvida Sm\u00e5land-Blekinge-Halland skulle gynnas av detta eller inte.<\/p>\n Kritiska r\u00f6ster och goda exempel<\/strong><\/p>\n Att drivmedelsfr\u00e5gan \u00e4r en het fr\u00e5ga m\u00e4rks \u00e4ven p\u00e5 de m\u00e5nga evenemang som arrangeras p\u00e5 temat. Nyligen deltog Brysselkontoret p\u00e5 ett seminarium[1]<\/a> p\u00e5 temat att minska utsl\u00e4pp fr\u00e5n tung transport och d\u00e4r det Sverigeledda projektet GREAT var en av arrang\u00f6rerna.<\/p>\n En generell och \u00e5terkommande kritik som framf\u00f6rs mot EU-kommissionen \u00e4r att den trots sin uttalade teknikneutralitet tenderar att fr\u00e4mja elektrifiering framf\u00f6r biobaserade drivmedel. Detta var n\u00e5got som \u00e4ven flera talare och deltagare under seminariet framf\u00f6rde, men givetvis fanns det vissa som hade en annan syn p\u00e5 saken. N\u00e5got som lyftes var att fr\u00e5gan vilket drivmedel som \u00e4r mest l\u00e4mpligt ur h\u00e5llbarhetssynpunkt ocks\u00e5 handlar om att medlemsl\u00e4nderna har olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar att genomf\u00f6ra h\u00e5llbara l\u00f6sningar.<\/p>\n Men det var inte bara kritik mot som framf\u00f6rdes. Det presenterades \u00e4ven flera goda exempel och sp\u00e4nnande initiativ att inspireras och l\u00e4ra av. Bland annat ett kopplat till hur man kan anv\u00e4nda cirkul\u00e4r ekonomi f\u00f6r att producera alternativa drivmedel och hur man kan stimulera efterfr\u00e5gan p\u00e5 biodrivna fordon. I Frankrike har man har lyckats skapa efterfr\u00e5gan p\u00e5 biogas genom ekonomiska styrmedel s\u00e5 som subventioner, skattel\u00e4ttnader och l\u00e4ngre kontraktsperioder f\u00f6r transporter som k\u00f6r p\u00e5 biogas. Det franska exemplet tar ocks\u00e5 upp synergier med det lokala n\u00e4ringslivet exempelvis hur man placerar biogasanl\u00e4ggningar i anknytning till livsmedelsproduktion. Mer information om det franska exemplet och hur dem har lyckats knyta ihop hela v\u00e4rdekedjan inom produktionen hittar ni h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Tidslinje-Fordon.PNG\")
<\/p>\n