{"id":8451,"date":"2025-07-19T13:46:50","date_gmt":"2025-07-19T13:46:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=8451"},"modified":"2025-09-12T11:20:14","modified_gmt":"2025-09-12T11:20:14","slug":"eus-langtidsbudget-2028-2034-del-1-en-gedigen-onskelista","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/eus-langtidsbudget-2028-2034-del-1-en-gedigen-onskelista\/","title":{"rendered":"EU:s l\u00e5ngtidsbudget 2028\u20132034, del 1 \u2013 En gedigen \u00f6nskelista?"},"content":{"rendered":"

Lagom till svensk industrisemesters djupaste fas lanserade EU-kommissionen en av decenniets viktigaste EU-dokument. N\u00e4mligen f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget f\u00f6r \u00e5ren 2028\u20132034. Kommissionen f\u00f6resl\u00e5r en st\u00f6rre omm\u00f6blering av utgiftsomr\u00e5den och program, samt en knapp dubblering av utgifterna. M\u00e5nga k\u00e4nda program blir kvar och f\u00e5r rej\u00e4l tillskjutning av medel, medan andra absorberas in i nya sammansm\u00e4ltningar av existerande program. Hur de nya utgifterna ska finansieras \u00e5terst\u00e5r att se. Nya f\u00f6reslagna int\u00e4ktsmedel v\u00e4ntas inte r\u00e4cka till. Klart \u00e4r att vi har att v\u00e4nta tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r av tuffa f\u00f6rhandlingar mellan medlemsl\u00e4nderna. P\u00e5 ena sidan st\u00e5r budgetrestriktiva l\u00e4nder som vill omprioritera medel inom r\u00e5dande ramar, och p\u00e5 andra sidan st\u00e5r de som vill \u00f6ka EU:s budget f\u00f6r att p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt finansiera nya viktiga EU-satsningar. En \u00f6verh\u00e4ngande fr\u00e5ga \u00e4r om inte EU-kommissionen g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt i sitt f\u00f6rslag och l\u00e4mnat walk-over till medlemsl\u00e4nderna f\u00f6r prioriteringen av utgifterna? <\/em><\/p>\n

Denna artikel \u00e4r den f\u00f6rsta delen i Brysselkontorets artikelserie om EU:s n\u00e4sta l\u00e5ngtidsbudget. F\u00f6rutom att behandla fr\u00e5gorna ovan, inneh\u00e5ller artikeln en f\u00f6rsta \u00f6vergripande beskrivning av f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget samt prelimin\u00e4ra slutsatser av betydelsen f\u00f6r Sm\u00e5land-Blekinge-Halland. \u00a0<\/em><\/p>\n

EU:s l\u00e5ngtidsbudget<\/strong><\/p>\n

EU:s l\u00e5ngtidsbudget, vanligtvis f\u00f6rkortad MFF (Multiannual Financial Framework), \u00e4r en fler\u00e5rig budgetram som reglerar finansiering av EU:s \u00e5tg\u00e4rder inom samtliga politikomr\u00e5den. Inom l\u00e5ngtidsbudgeten finns bland annat program som finansierar jordbruk, regional utveckling, infrastruktursatsningar samt forskning och innovation. Det nuvarande systemet med l\u00e5ngtidsbudgetar inr\u00e4ttades 1988 med syftet att ge en stabil och l\u00e5ngsiktig ram f\u00f6r EU:s finanser och skapa f\u00f6ruts\u00e4gbarhet f\u00f6r medfinansi\u00e4rer och mottagare av EU:s medel. L\u00e5ngtidsbudgeten ska g\u00e4lla minst fem \u00e5r, men har \u00e4nda sedan 1993 omfattat sju \u00e5r. Detta bland annat f\u00f6r att garantera stabil finansiering mellan mandatperioder. En \u00f6vergripande risk med en sju\u00e5rig l\u00e5ngtidsbudget \u00e4r att i en st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderlig omv\u00e4rld prioritera f\u00f6r sju \u00e5r fram\u00e5t. Den st\u00e5ende kritiken mot EU:s l\u00e5ngtidsbudget \u00e4r den inbyggda stelbentheten i systemet och de problem som uppst\u00e5r n\u00e4r of\u00f6ruts\u00e4gbara utmaningar eller kriser uppst\u00e5r. N\u00e5got som aktualiserats i och med covid-pandemin och kriget i Ukraina.<\/p>\n

Den nuvarande l\u00e5ngtidsbudgeten (2021\u20132027) uppg\u00e5r till 1\u00a0270 miljarder euro. Inber\u00e4knas \u00e4ven det uppl\u00e5nade krispaketet under covid-pandemin, det s\u00e5 kallade \u00e5terh\u00e4mtningsinstrumentet NextGenerationEU, uppg\u00e5r totalbeloppet p\u00e5 2\u00a0070 miljarder euro. EU-kommissionens f\u00f6rslag p\u00e5 ny l\u00e5ngtidsbudget f\u00f6r perioden 2028\u20132034 om 1980 miljarder euro inneb\u00e4r allts\u00e5 en \u00f6kning av utgifterna motsvarande uppl\u00e5ningen under covid-pandemin f\u00f6r NextGenEU.<\/strong><\/p>\n

EU:s budget finansieras genom nationella bidrag som sammanlagt omfattar ungef\u00e4r en procent av EU:s BNP. Den svenska EU-avgiften varierar fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, men uppgick 2024 till 40,8 miljarder kronor motsvarande ca. 0,64 procent av svensk BNP. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med f\u00f6rsvarsutgifterna p\u00e5 ca. 2,2 procent och h\u00e4lsov\u00e5rd, sjukv\u00e5rd och social omsorg, motsvarande 1,86 procent av BNP. En stor del av EU-avgiften \u00e5terbetalas senare till Sverige i form av EU:s bidrag och finansieringsprogram.<\/p>\n

Nytt f\u00f6r 2028\u20132034<\/strong><\/p>\n

Grovt f\u00f6renklat kan EU-kommissionens f\u00f6rslag till ny l\u00e5ngtidsbudget f\u00f6r perioden 2028\u20132034 sammanfattas p\u00e5 f\u00f6ljande vis. Sju utgiftsomr\u00e5den blir fyra. 52 program blir 16. De totala utgifterna dubbleras. Programmen ska bli mer flexibla och fokus kommer l\u00e4ggas p\u00e5 konkurrenskraft, motst\u00e5ndskraft och f\u00f6rsvar. EU-kommissionens f\u00f6rslag till ny l\u00e5ngtidsbudget \u00e4r dock ett omfattande paket av f\u00f6rordningar som f\u00f6rtj\u00e4nar djupare analys. Syftet med denna artikel \u00e4r inte att redog\u00f6ra f\u00f6r budgetf\u00f6rslaget i detalj, utan att ge l\u00e4saren en \u00f6vergripande bild av f\u00f6rslaget och st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar i programmen.<\/p>\n

Varje ny budget skiljer sig fr\u00e5n den f\u00f6reg\u00e5ende g\u00e4llande b\u00e5de storlek och inriktning. D\u00e5 den innevarande budgeten f\u00f6r 2021\u20132027 har sju utgiftsomr\u00e5den, f\u00f6resl\u00e5r kommissionen att reducera antalet i den nya budgeten till fyra. De nya utgiftsomr\u00e5dena \u00e4r f\u00f6ljande:<\/p>\n

    \n
  1. Regional- och socialpolitik, jordbruk och fiske –<\/strong> Nationella och regionala partnerskapsplaner<\/strong><\/li>\n
  2. Konkurrenskraft, v\u00e4lst\u00e5nd och s\u00e4kerhet – Konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa, m.m.<\/strong><\/li>\n
  3. Europa i v\u00e4rlden<\/strong><\/li>\n
  4. Utgifter f\u00f6r den europeiska offentliga f\u00f6rvaltningen<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n

    De 52 program som tidigare var utspridda \u00f6ver \u00e5tminstone sex av de tidigare utgiftsomr\u00e5dena (den sjunde i den nuvarande budgeten och den fj\u00e4rde i det nya f\u00f6rslaget \u00e4r administrativa kostnader f\u00f6r EU:s institutioner och myndigheter) har nu klumpats ihop till 16 inom tre utgiftsomr\u00e5den. Av de tre nya utgiftsomr\u00e5dena \u00e4r det framf\u00f6r allt utgiftsomr\u00e5de ett och tv\u00e5 som \u00e4r relevanta f\u00f6r SBHSS \u00e4gare och d\u00e4r flera v\u00e4lbekanta program \u00e5terfinns.<\/p>\n

    Som Brysselkontoret har rapporterat om under det senaste \u00e5ret \u00e4r EU-kommissionens nya ledord, konkurrenskraft, motst\u00e5ndskraft och f\u00f6rsvar<\/em>. Detta \u00e5terspeglas naturligtvis ocks\u00e5 i f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget. Efter kritik kring tidigare budgetars sv\u00e5rnavigerade och ofta \u00f6verlappande program och inriktningar, samt de allt ofta komplexa och orubbliga utlysningsf\u00f6rfaranden, vill EU-kommissionen nu skapa flexibilitet i budgeten.<\/p>\n

    Nygamla utgiftsomr\u00e5den och program<\/strong><\/p>\n

    Nytt \u00e4r alltid ot\u00e4ckt tills det bli bekant och med en ny budget kommer risken att gamla v\u00e4lk\u00e4nda program f\u00f6rvinner eller byter namn. Detta \u00e4r delvis fallet i kommissionens nya f\u00f6rslag, men den som tidigare haft med EU:s finansieringsprogram att g\u00f6ra kommer att k\u00e4nna igen flera v\u00e4lbekanta trotj\u00e4nare.<\/p>\n

    Inf\u00f6r lanseringen av kommissionens f\u00f6rslag har det p\u00e5 s\u00e5 v\u00e4l europeisk, nationell som regional niv\u00e5, spekulerats om framtiden f\u00f6r olika fonder och program i den nya budgeten. Bland annat har det uttryckts oro kring sammanh\u00e5llningspolitikens framtid och Horisont Europas st\u00e4llning gentemot konkurrenskraftsfonden. I och med att aptiteten p\u00e5 en h\u00f6jd EU-avgift bland EU:s medlemsl\u00e4nder varit m\u00e5ttligt, samtidigt som medlemsl\u00e4nderna vill att EU ska g\u00f6ra mer med existerande medel, har oron varit befogad. F\u00f6rslaget visar dock att EU-kommissionen beh\u00e5ller flertalet existerande program men ofta i ompaketerad form.<\/p>\n

    Nedan f\u00f6ljer en genomg\u00e5ng av utvalda nyheter fr\u00e5n utgiftsomr\u00e5de 1 och 2 i kommissionens f\u00f6rslag.<\/p>\n

    I. Regional- och social politik, jordbruk och fiske<\/strong> \u2013 Nationella och regionala partnerskapsplaner <\/strong><\/p>\n

    Inom utgiftsomr\u00e5det f\u00f6r regional- och social politik, jordbruk och fiske (fritt \u00f6versatt) \u00e5terfinns nu allt relaterat till sammanh\u00e5llningspolitiken, inre s\u00e4kerhet, jordbruk och fiske, inklusive den regionala utvecklingsfonden<\/strong> (ERUF), migration och inre s\u00e4kerhet, socialfonden<\/strong> (ESF+), den gemensamma jordbrukspolitiken<\/strong> (GJP) samt fiskeri och maritima fr\u00e5gor. En av de viktigaste nyheterna inom detta utgiftsomr\u00e5de blir de nationella och regionala partnerskapsplanerna<\/strong> som ska beskriva hur fondens dryga 1 biljon EUR ska f\u00f6rdelas. Enligt EU-kommissionen \u00e4r dessa planer t\u00e4nkta att \u201dutformas och genomf\u00f6ras i n\u00e4ra partnerskap mellan kommissionen, medlemsstaterna, regionerna, lokalsamh\u00e4llena och ber\u00f6rda parter [\u2026och ska vara skr\u00e4ddarsydda f\u00f6r att<\/em>\u2026] \u00e5terspegla de nationella och regionala behoven i varje medlemsstat\u201d. Precis hur dessa planer \u00e4r t\u00e4nkta att tas fram och hur det regionala och lokala inflytandet ska garanteras gentemot den nationella niv\u00e5n, \u00e5terst\u00e5r att se. Med \u00f6kat nationellt inflytande \u00f6ver utformningen av dessa planer och dess insatser, finns risken att nationella intressen premieras f\u00f6re de regionala. Europas jordbrukare kommer bland annat notera att den hittills heliga kon, den gemensamma jordbrukspolitiken, f\u00f6resl\u00e5s f\u00e5 drastiskt reducerade anslag. Medlemsl\u00e4nderna till\u00e5ts d\u00e4remot \u00f6verl\u00e5ta medel till jordbruket f\u00f6r att kompensera eventuella bortfall, men d\u00e5 p\u00e5 bekostnad av andra satsningar. En \u00f6kad flexibilitet och nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande inom dessa omr\u00e5den f\u00f6ruts\u00e4tter att den regionala niv\u00e5n \u00e4r samlad och vet vad den vill.<\/p>\n

    Interreg<\/strong>, EU:s program f\u00f6r inter- och transregionala samarbeten, kommer att bli kvar med en marginell \u00f6kad budget som i b\u00e4sta fall ber\u00e4knar med pris\u00f6kningar till f\u00f6ljd av inflation. F\u00f6rutom de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska en \u00f6vergripande Interreg-plan tas fram.<\/p>\n

    F\u00f6r att garantera fortsatta investeringar inom sociala och klimatrelaterade m\u00e5ls\u00e4ttningar, vill EU-kommissionen \u00f6ronm\u00e4rka 13 procent av utgifterna inom detta budgetomr\u00e5de f\u00f6r sociala \u00e5tg\u00e4rder (exempelvis bostadsbyggande) samt \u00f6ver 30 procent till klimat- och milj\u00f6relaterade \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

    Historiskt sett har det varit vanligt att sammanh\u00e5llningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans utg\u00f6r ca. tv\u00e5 tredjedelar av EU:s budget. \u00d6vergripande f\u00f6resl\u00e5r EU-kommissionen nu en minskning av dess totala andel av budgeten till ca. 48 procent.<\/p>\n

    Se nedan j\u00e4mf\u00f6relse mellan l\u00e5ngtidsbudgeten f\u00f6r 2021\u20132027 och 2028\u20132034 (OBS! Endast ett urval av program):<\/p>\n

    \"\"<\/p>\n

    II. Konkurrenskraft, v\u00e4lst\u00e5nd och s\u00e4kerhet – Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa, m.m.<\/strong><\/p>\n

    Inom utgiftsomr\u00e5det f\u00f6r konkurrenskraft, v\u00e4lst\u00e5nd och s\u00e4kerhet \u00e5terfinns flera v\u00e4lk\u00e4nda program kring forskning och innovation, digitalisering, infrastruktur, kultur och beredskap, samt n\u00e5gra nya programkoncept. Utgiftsomr\u00e5det domineras f\u00f6rst och fr\u00e4mst av den nya Konkurrenskraftsfonden<\/strong> (ECF) och Horisont Europa<\/strong> (HE – FP10). Konkurrenskraftsfonden \u00e4r en sammanslagning av existerande program med syftet att \u00f6ka investering inom strategiskt viktiga teknologiomr\u00e5den. Dessa omr\u00e5den \u00e4r samma som f\u00f6r det nya Horisont Europa (EU:s forsknings- och innovationsfond) och tanken \u00e4r att b\u00e5de ECF och HE ska ha gemensamma arbetsprogram f\u00f6r att bland annat f\u00f6renkla och underl\u00e4tta ans\u00f6kningsprocesserna med mindre deskriptiva utlysningar med \u201d\u00f6ppna teman\u201d. De strategiska teknologiomr\u00e5den som pekas ut ers\u00e4tter ocks\u00e5 de tidigare klustren under pelare II inom HE och kallas nu policyf\u00f6nster. De fyra policyf\u00f6nstren \u00e4r:<\/p>\n