{"id":9022,"date":"2025-12-02T14:26:52","date_gmt":"2025-12-02T14:26:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=9022"},"modified":"2025-12-03T10:36:54","modified_gmt":"2025-12-03T10:36:54","slug":"eus-arbete-med-beredskapsfragor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/eus-arbete-med-beredskapsfragor\/","title":{"rendered":"EU:s arbete med beredskapsfr\u00e5gor"},"content":{"rendered":"

EU:s nuvarande satsning p\u00e5 beredskap har vuxit fram successivt som en f\u00f6ljd av flera sammanh\u00e4ngande kriser och politiska initiativ under det senaste decenniet. \u00c4ven om beredskap i grunden \u00e4r medlemsstaternas ansvar, har l\u00e4nderna givit EU-kommissionen i uppdrag att koordinera arbetet f\u00f6r att \u00f6ka effektiviteten och undvika fragmenterade nationella l\u00f6sningar. F\u00f6ljande artikel ska ge en \u00f6versikt och fungera som ett komplement till \u00e4garnas arbete med beredskapsfr\u00e5gor och str\u00e4var efter att ge ett b\u00e4ttre underlag f\u00f6r strategisk planering och s\u00e4tta det regionala\/lokala arbetet i ett europeiskt perspektiv. I n\u00e4sta steg kommer bevakningen riktas mot initiativ inom olika tematiska omr\u00e5den.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Fr\u00e5n pandemi till politik: V\u00e4gen mot en europeisk beredskapsunion<\/strong><\/p>\n

Den stora skogsbranden i Sverige 2018 blev ett uppvaknande f\u00f6r Sverige. Hj\u00e4lp fr\u00e5n andra europeiska l\u00e4nder tydliggjorde behovet av samarbete och samordning av resurser i samband med kriser. Pandemin 2020 understr\u00f6k samarbetsbehov f\u00f6r hela EU. Covid-19 uppdagade betydande svagheter i unionens f\u00f6rm\u00e5ga att samordna resurser, koordinera gr\u00e4ns\u00f6verskridande krishantering och s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ng till n\u00f6dv\u00e4ndig medicinsk utrustning. Avsaknaden av gemensamma lager och splittrade nationella beslut gjorde att fr\u00e5gan om en starkare europeisk beredskapsstruktur snabbt hamnade h\u00f6gt p\u00e5 den politiska agendan. Som ett direkt svar tog EU ett gemensamt l\u00e5n f\u00f6r att mildra effekterna av pandemin och 2021 inr\u00e4ttade EU-kommissionen Health Emergency Preparedness and Response (HERA<\/a>), den f\u00f6rsta myndigheten p\u00e5 EU-niv\u00e5 med ansvar f\u00f6r att f\u00f6rbereda unionen inf\u00f6r framtida h\u00e4lsokriser. Det markerade ett f\u00f6rsta steg mot en tydligare roll f\u00f6r EU och l\u00e5ngsiktig europeisk beredskapspolitik.<\/p>\n

F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r\u00e4ndrades radikalt \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5, n\u00e4r Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 uppvisade EU:s omfattande beroende av externa leverant\u00f6rer av bland annat energi och r\u00e5varor. Kriget visade hur snabbt s\u00e4kerhetspolitiska h\u00e4ndelser kan sl\u00e5 mot EU:s ekonomi och samh\u00e4llsfunktioner. Som ett resultat \u00f6kade betoningen p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet\/sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgrad (strategisk autonomi) d\u00e4r unionen inte bara m\u00e5ste st\u00e4rka sitt milit\u00e4ra f\u00f6rsvar, utan ocks\u00e5 sin civila och ekonomiska motst\u00e5ndskraft f\u00f6r bibeh\u00e5llen konkurrenskraft. Med konkurrenskraftsperspektivet som handlar om handelsavtal samt tillg\u00e5ng till r\u00e5varor, produkter och leveranskedjor, ber\u00f6rs spelreglerna p\u00e5 den inre marknaden \u2013 och det \u00e4r ett omr\u00e5de som EU har befogenhet att reglera.<\/p>\n

Under 2022 och 2023 tillkom ytterligare p\u00e5frestningar som till exempel energikriser, klimatrelaterade katastrofer, \u00f6kade cyberhot och st\u00f6rningar i globala handelsfl\u00f6den, som f\u00f6rst\u00e4rkte behovet av att se beredskap i ett brett och sammanh\u00e5llet perspektiv. Det blev tydligt att Europas motst\u00e5ndskraft inte l\u00e4ngre kan hanteras som en fr\u00e5ga f\u00f6r enskilda sektorer, utan som ett system som sp\u00e4nner \u00f6ver energi, f\u00f6rsvar, digital infrastruktur, transporter och klimatpolitik. Det samlade trycket fr\u00e5n nutidens kriser motiverade medlemsstaternas beg\u00e4ran om att EU-kommissionen skulle ta p\u00e5 sig en mer samordnande roll och driva utvecklingen mot en mer robust europeisk beredskapsstruktur p\u00e5 EU-niv\u00e5. EU-kommissionens ordf\u00f6rande Ursula von der Leyen gav d\u00e4rf\u00f6r den f\u00f6re detta finska presidenten Sauli Niinist\u00f6 i uppdrag att ta fram en gemensam strategisk analys och bidra med f\u00f6rslag p\u00e5 initiativ EU b\u00f6r ta f\u00f6r att st\u00e4rka unionens s\u00e4kerhets- och f\u00f6rsvarspolitik i en alltmer os\u00e4ker tid.<\/p>\n

Niinist\u00f6s rapport S\u00e4krare tillsammans: V\u00e4gen mot en fullt f\u00f6rberedd union<\/a><\/strong> (2024) lade till grund f\u00f6r vad som nu utvecklas till den europeiska beredskapsunionen<\/strong><\/a>, ett initiativ som syftar till att st\u00e4rka EU:s f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rebygga, hantera och \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n kriser. Den belyser behovet av en mer samordnad, gr\u00e4ns\u00f6verskridande och strategisk beredskapspolitik som omfattar allt fr\u00e5n h\u00e4lsa och energi till f\u00f6rs\u00f6rjningskedjor och f\u00f6rsvar.<\/p>\n

Som en uppf\u00f6ljning till Sauli Niinist\u00f6s rapport S\u00e4krare tillsammans: V\u00e4gen mot en fullt f\u00f6rberedd union <\/em>och ett f\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n EU-kommissionen att operationalisera f\u00f6rslagen i rapporten, presenterades under v\u00e5ren 2025 en strategi f\u00f6r uppr\u00e4ttandet av en europeisk beredskapsunion. Strategin inneb\u00e4r inte f\u00f6rdrags\u00e4ndringar eller nya befogenheter f\u00f6r EU, utan snarare \u00e5tg\u00e4rder som kan vidtas inom r\u00e5dande f\u00f6rdragsramar f\u00f6r att b\u00e4ttre samordna beredskapsfr\u00e5gor mellan EU:s medlemsl\u00e4nder. Under \u00e5ret har flera s\u00e4kerhets- och beredskapsrelaterade initiativ lanserats av EU-kommissionen, n\u00e5got som g\u00f6r sitt tydliga avtryck i kommissionens arbetsprogram f\u00f6r 2025<\/a> och \u00e4ven 2026<\/a> (se SBHSS artiklar om arbetsprogrammen 2025<\/a> och 2026<\/a>).<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\u00c5r<\/strong><\/td>\nViktiga h\u00e4ndelser<\/strong><\/td>\nBetydelse<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
2020<\/strong><\/td>\nCovid-19-pandemin<\/td>\nVisade brister i gemensam respons, logistik, medicinska lager och samordning mellan medlemsstater. (Startpunkt f\u00f6r eftertanke kring gemensam EU-beredskap)<\/td>\n<\/tr>\n
2021<\/strong><\/td>\nInr\u00e4ttandet av Health Emergency Preparedness and Response Authority (HERA)<\/td>\nF\u00f6rsta konkreta EU-mekanismen f\u00f6r h\u00e4lsoberedskap.<\/td>\n<\/tr>\n
Februari 2022<\/strong><\/td>\nRysslands fullskaliga invasion av Ukraina<\/td>\nEnergif\u00f6rs\u00f6rjning, f\u00f6rs\u00f6rjningskedjor och s\u00e4kerhetspolitik flyttas h\u00f6gre upp p\u00e5 dagordningen \u2014 behov av strategisk autonomi.<\/td>\n<\/tr>\n
2022\u20132023<\/strong><\/td>\nEnergikriser, klimatrelaterade h\u00e4ndelser, \u00f6kade cyberhot<\/td>\nDemonstrerar behovet av helhetsperspektiv: civilt + milit\u00e4rt + infrastruktur + klimat.<\/td>\n<\/tr>\n
H\u00f6sten 2024<\/strong><\/td>\nNiinist\u00f6-rapporten publiceras<\/td>\nFram\u00e5tblickande analys om europeiska behov p\u00e5 s\u00e4kerhets- och beredskapsomr\u00e5det inneh\u00e5llande cirka 80 rekommendationer f\u00f6r en \u201cfullt f\u00f6rberedd union\u201d.<\/td>\n<\/tr>\n
Februari 2025<\/strong><\/td>\nEU-kommissionens arbetsprogram 2025 publiceras \u2014 beredskap integreras<\/td>\nRedog\u00f6relse f\u00f6r initiativ under arbets\u00e5ret, inkl. f\u00f6rslag p\u00e5 finansiering och strategier. D\u00e4ribland vitboken om EU:s f\u00f6rsvarsberedskap<\/strong>.<\/td>\n<\/tr>\n
26 Mars 2025<\/strong><\/td>\nEU:s strategi om en beredskapsunion publiceras<\/td>\nKonkret f\u00e4rdplan med 30 \u00e5tg\u00e4rder; f\u00f6resl\u00e5r bland annat initiativ och strategier om minimumniv\u00e5 f\u00f6r beredskaps-kriterier<\/strong>, och strategin om beredskapslager<\/a><\/strong>.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

EU:s helhetssyn p\u00e5 beredskap <\/strong><\/p>\n

EU-kommissionens arbete med beredskapsstrategin \u00e4r inte en isolerad policyprodukt, utan en central del av EU:s bredare s\u00e4kerhetspolitiska inriktning d\u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning, strategisk autonomi och effektiv samordning blivit avg\u00f6rande. Strategin syftar till att skapa en mer sammanh\u00e5llen europeisk beredskapsstruktur som kan hantera allt fr\u00e5n h\u00e4lsokriser och naturkatastrofer till cyberangrepp och st\u00f6rningar i globala f\u00f6rs\u00f6rjningskedjor. Medlemsstaterna har uttryckligen bett kommissionen att ta en koordinerande roll eftersom dagens fragmenterade system g\u00f6r unionen l\u00e5ngsammare och mer s\u00e5rbar vid kriser. Genom beredskapsstrategin vill man st\u00e4rka gemensamma kapaciteter, skapa tydligare ansvarsf\u00f6rdelning, bygga upp beredskapslager, f\u00f6rb\u00e4ttra informationsdelning och s\u00e4kerst\u00e4lla att EU kan agera snabbt och samlat oavsett vilken typ av kris som uppst\u00e5r. Strategin markerar d\u00e4rmed ett steg mot en mer integrerad och proaktiv europeisk krisberedskap.<\/p>\n

Bland annat identifierar strategin f\u00f6ljande huvudomr\u00e5den som s\u00e4rskilt intressanta f\u00f6r europeisk samordning:<\/p>\n

    \n
  1. F\u00f6rsvar & s\u00e4kerhet<\/strong> \u2013 Gemensam riskbed\u00f6mning och civil-milit\u00e4r samverkan. Gemensamma \u00f6vningar och test av krishanteringsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 EU-niv\u00e5 tillsammans med Nato.<\/li>\n<\/ol>\n
      \n
    1. Produktion & industriell kapacitet<\/strong> \u2013 St\u00e4rkta v\u00e4rdekedjor och \u00f6kad sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning i strategiska sektorer. Minimikriterier f\u00f6r beredskap i kritiska sektorer, gemensamma indikatorer och rapporteringskrav f\u00f6r utbyggnad av strategiska lager f\u00f6r mediciner, samt r\u00e5varor och utrustning inom ramen f\u00f6r rescEU<\/strong> som \u00e4r en del av EU:s civilskyddsmekanism.<\/a><\/li>\n<\/ol>\n
        \n
      1. R\u00e5varor & energi<\/strong> \u2013 Diversifiering av leverant\u00f6rer och uppbyggnad av strategiska lager.<\/li>\n<\/ol>\n
          \n
        1. Transport & logistik<\/strong> \u2013 St\u00e4rka transportkorridorer och samordning kring dessa, samt s\u00e4kra f\u00f6rs\u00f6rjningslinjer \u00e4ven i h\u00e4ndelse av kris.<\/li>\n<\/ol>\n
            \n
          1. Klimat & samh\u00e4llsresiliens<\/strong> \u2013 Beredskap f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och h\u00e4lsokriser.<\/li>\n<\/ol>\n

            I centrum f\u00f6r EU:s beredskapssatsningar st\u00e5r m\u00e5let om att minska EU:s s\u00e5rbarhet och beroende av externa akt\u00f6rer, samtidigt som den inre motst\u00e5ndskraften st\u00e4rks. EU-kommissionen betonar \u00e4ven vikten av att integrera klimatomst\u00e4llningen i beredskapsarbetet, resiliens ska inte st\u00e5 i konflikt med gr\u00f6n omst\u00e4llning, utan ses som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r den.<\/p>\n

            Beredskapsfr\u00e5gorna kommer ocks\u00e5 spela en alltmer avg\u00f6rande i EU:s budgetrelaterade diskussioner och finansieringsprogram. I kommissionens f\u00f6rslag till ny l\u00e5ngtidsbudget 2028\u20132034 till\u00e4gnas f\u00f6rsvars och beredskapsfr\u00e5gor ett av fyra huvudfokus inom den nya Konkurrenskraftsfonden<\/strong> och n\u00e4sta Horisont Europa<\/strong>. D\u00e4rtill genomsyrar beredskaps-perspektiven p\u00e5 olika s\u00e4tt \u00f6vriga utgiftsomr\u00e5den, d\u00e4r exempelvis extra medel f\u00f6resl\u00e5s inom Fonden f\u00f6r ett Sammanl\u00e4nkat Europa<\/strong> (CEF)<\/strong> f\u00f6r att st\u00f6dja beredskaps-relaterade insatser inom transport och infrastruktur. Inom ramen f\u00f6r de Nationella och Regionala Partnerskapsplanerna (NRPP)<\/strong>, d\u00e4r de f\u00f6r regionerna s\u00e5 viktiga regionalfondsmedlen ing\u00e5r, kommer medlemsl\u00e4nder inom givna ramar kunna v\u00e4lja att fokusera p\u00e5 beredskapsrelaterade fr\u00e5gor.<\/p>\n

            EU som komplement till Nato<\/strong><\/p>\n

            Komplexiteten i gr\u00e4nsdragningar mellan EU:s och Nato:s ansvar \u00e4r en k\u00e4nslig fr\u00e5ga som EU f\u00f6rs\u00f6ker balansera i initiativ s\u00e5 som vitboken om EU:s f\u00f6rsvarsberedskap<\/a><\/strong>, ReArm Europe Plan<\/a><\/strong> och f\u00f6renklingspaketet om f\u00f6rsvarsberedskap<\/strong>. \u00a0EU ska komplettera och underl\u00e4tta f\u00f6r Nato, inte fungera som en \u00f6verlappande och konkurrerande struktur. EU beslutsprocesser \u00e4r oftast invecklade och tar tid, n\u00e5got som hindrar unionens m\u00f6jligheter att bli en effektiv s\u00e4kerhetspolitisk akt\u00f6r p\u00e5 samma s\u00e4tt som Nato och nationalstater. EU kan dock spela en viktig roll genom att hj\u00e4lpa till med samordning och att skapa stordriftsf\u00f6rdelar vid ink\u00f6p av materiell. En viktig fr\u00e5ga h\u00e4r \u00e4r den om milit\u00e4r-civil infrastruktur och teknologi, s\u00e5 kallat dual use<\/strong>, f\u00f6r dubbla anv\u00e4ndningsomr\u00e5dena. Ett exempel \u00e4r EU:s arbete med att st\u00e4rka Europas transportkorridorer f\u00f6r att snabbt och effektivt kunna f\u00f6rflytta tung milit\u00e4r materiell mellan EU:s medlemsstater. EU:s transportpolitik har tidigare fr\u00e4mst handlat om f\u00f6rb\u00e4ttrade m\u00f6jligheter att transportera m\u00e4nniskor och varor inom den inre marknaden. Fr\u00e5n och med nu kommer beredskapsfr\u00e5gor spela en viktigare roll i denna planering, n\u00e5got som syns tydligt i f\u00f6rslaget till ny l\u00e5ngtidsbudget fr\u00e5n sommaren 2025<\/a>. I november 2025 presenterade EU-kommissionen ett nytt f\u00f6rslag om milit\u00e4r mobilitet, bland annat om att uppr\u00e4tta ett \u201dmilit\u00e4rt schengen<\/strong>\u201d d\u00e4r milit\u00e4r materiell ska kunna r\u00f6ra sig snabbare genom unionen. En process som i dag, trots Nato-samordning, kr\u00e4ver omfattande administration och tid.<\/p>\n

            Konsekvenser och m\u00f6jligheter f\u00f6r SBHSS<\/strong><\/p>\n

            F\u00f6r SBHSS inneb\u00e4r utvecklingen b\u00e5de m\u00f6jligheter och ansvar. Beredskapsunionen kan p\u00e5 sikt, via Sveriges nationella niv\u00e5, p\u00e5verka hur regionala och kommunala akt\u00f6rer planerar f\u00f6r resiliens, samordning och riskhantering. S\u00e4rskilt relevant \u00e4r kopplingarna till sjukv\u00e5rd, energif\u00f6rs\u00f6rjning och infrastruktur, omr\u00e5den d\u00e4r regionerna har betydande roller. Samtidigt kan EU-policyn inom dessa omr\u00e5den inneb\u00e4ra aff\u00e4rsm\u00f6jligheter f\u00f6r f\u00f6retag i SBHSS geografi. Det r\u00e5der \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge oklarheter kring regionernas roll och ansvar f\u00f6r implementering p\u00e5 regional niv\u00e5. En nationell dialog kring detta \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r angel\u00e4gen.<\/p>\n

            Parallellt med en svensk nationell dialog och existerande regionala uppdrag, har SBHSS d\u00e4rf\u00f6r anledning att:<\/p>\n