{"id":9290,"date":"2026-02-06T09:16:19","date_gmt":"2026-02-06T09:16:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=9290"},"modified":"2026-02-09T10:43:36","modified_gmt":"2026-02-09T10:43:36","slug":"agare-moter-brysselkontoret-pa-eu-arenan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/agare-moter-brysselkontoret-pa-eu-arenan\/","title":{"rendered":"\u00c4gare m\u00f6ter Brysselkontoret p\u00e5 EU-arenan"},"content":{"rendered":"

I mitten av januari var Josefin Smith fr\u00e5n Region Kronoberg i Bryssel f\u00f6r att bevaka F&I-n\u00e4tverket ERRIN:s \u201dProject Matchmaking and Training Lab\u201d, med fokus p\u00e5 starkare id\u00e9er, b\u00e4ttre partnerskap och tydligare strategisk riktning. I sann gener\u00f6s SBHSS-anda delade Josefin med sig av sina intryck fr\u00e5n dagarna. Om du arbetar med projektutveckling, innovation och samverkan rekommenderar vi att l\u00e4sa hennes sammanfattning \u2013 kort och tr\u00e4ffs\u00e4kert.<\/em><\/p>\n

Genom SBHSS medlemskap i det Brysselbaserade forsknings- och innovationsn\u00e4tverket European Regions for Research and Innovation Networks (ERRIN) har v\u00e5ra \u00e4gare tillg\u00e5ng till deras breda utbud av seminarier, match-making-tillf\u00e4llen och policyarbete. Josefin Smith fr\u00e5n Region Kronoberg nyttjade denna m\u00f6jlighet och deltog i ett heldagsm\u00f6te kring EU:s finansieringsprogram f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande (Erasmus+) och f\u00f6r forskning- och innovation (Horisont Europa). P\u00e5 m\u00f6tet fick deltagarna dels information om tendenser och praktiska tips f\u00f6r att st\u00e4rka sina projektans\u00f6kningar, dels gavs m\u00f6jlighet att n\u00e4tverka f\u00f6r att f\u00e5 para ihop behov och projektid\u00e9er. H\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om m\u00f6tesuppl\u00e4gget.<\/a> (L\u00e4nken kr\u00e4ver att man \u00e4r registrerad anv\u00e4ndare hos ERRIN. Information om hur du registrerar dig finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Josefins intryck<\/strong><\/p>\n

Fokus l\u00e5g p\u00e5 framtidens EU-finansiering, partnerskap och projektid\u00e9er, men vad kr\u00e4vs egentligen f\u00f6r att lyckas med EU-projekt de kommande \u00e5ren? Budskapet som jag tar med hem \u00e4r att finansieringsfokuset kommer f\u00f6r\u00e4ndras fram\u00e5t n\u00e4r EU:s fonder och program nu g\u00e5r in i en ny fas inf\u00f6r 2026\u20132027 och n\u00e4sta l\u00e5ngtidsbudget som inleds fr\u00e5n 2028.<\/p>\n

Det blev tydligt att fokus i allt mindre grad ligger p\u00e5 att enbart bygga kapacitet och i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning p\u00e5 att leverera konkreta l\u00f6sningar. Begrepp som impact<\/em>, deployment<\/em> och competitiveness<\/em> b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ses som ledord i framtida projektutvecklingsprocesser. Projekten f\u00f6rv\u00e4ntas bidra till m\u00e4tbar samh\u00e4llsnytta, st\u00e4rkt konkurrenskraft och omst\u00e4llning \u2013 g\u00e4rna med tydlig regional f\u00f6rankring.<\/p>\n

Det finns vidare ett stort behov av t\u00e4tare samverkan mellan regioner och akt\u00f6rer inom h\u00f6gre utbildning. EU:s policy pekar tydligt ut b\u00e5de universitet och regioner som nyckelakt\u00f6rer i arbetet med kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, innovation och regional transformation. H\u00e4r finns utvecklingspotential. Under m\u00f6tet syntes till exempel en obalans i representationen; vissa representerades av regioner men saknade representant fr\u00e5n dess universitetet, medan andra delar av Europa hade stark n\u00e4rvaro fr\u00e5n l\u00e4ros\u00e4ten men saknade regional representation. F\u00f6r att dialoger och partnerskap ska bli \u00e4nnu starkare beh\u00f6ver vi synka oss b\u00e4ttre fram\u00e5t.<\/p>\n

Initiativ som Union of Skills<\/a> visar ocks\u00e5 att livsl\u00e5ngt l\u00e4rande, reskilling<\/em> och upskilling<\/em> inte \u00e4r isolerade utbildningsfr\u00e5gor \u2013 utan centrala delar av Europas motst\u00e5ndskraft i en snabbt f\u00f6r\u00e4nderlig arbetsmarknad. Till detta beh\u00f6ver vi ocks\u00e5 t\u00e4nka till i st\u00f6rre projekt, hur ser vi till att f\u00e5 till en v\u00e4rdekedja som gynnar EU, dess f\u00f6retag och akt\u00f6rer. Vi beh\u00f6ver fundera p\u00e5 hur v\u00e5r beroendesituation av andra l\u00e4nder\/akt\u00f6rer se ut och skapa v\u00e4rdekedjor lokalt \u2013 EU niv\u00e5.<\/p>\n

En av de mest intressanta diskussionerna r\u00f6rde ett p\u00e5g\u00e5ende skifte i EU-finansieringen. EU:s forskings- och innovationsprogram, Horisont Europa, (program 2026\u20132028) beskrevs alltmer som ett verktyg f\u00f6r l\u00f6sningsdrivet genomf\u00f6rande, snarare \u00e4n traditionell forskningsfinansiering. Samtidigt positioneras EU:s program f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande, Erasmus+, tydligare som st\u00f6d f\u00f6r institutionell utveckling och l\u00e5ngsiktig kompetensuppbyggnad.<\/p>\n

Budskapet var tydligt: akt\u00f6rer beh\u00f6ver g\u00e5 fr\u00e5n att t\u00e4nka som bidragss\u00f6kare till att agera som strategiska partners och probleml\u00f6sare. I arbetet med konkreta utlysningar lyftes \u00e4ven vikten av att f\u00f6rst\u00e5 EU:s \u201ddolda ordf\u00f6rr\u00e5d\u201d. Begrepp som resilience<\/em>, preparedness<\/em>, human<\/em>–centric<\/em> och twin<\/em> transition<\/em> \u00e4r inte bara modeord \u2013 de signalerar vad EU faktiskt vill uppn\u00e5. Det handlar bland annat om att:<\/p>\n