{"id":9373,"date":"2026-02-19T10:01:35","date_gmt":"2026-02-19T10:01:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=9373"},"modified":"2026-02-20T14:23:39","modified_gmt":"2026-02-20T14:23:39","slug":"klimatpolitisk-curling-och-slalom-i-energipolitiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/klimatpolitisk-curling-och-slalom-i-energipolitiken\/","title":{"rendered":"Klimatpolitisk curling och slalom i energipolitiken"},"content":{"rendered":"

S\u00e5 h\u00e4r i OS-tider bjuds det p\u00e5 sp\u00e4nning och sportslig historieskrivning i de italienska alperna. Man beh\u00f6ver dock inte sitta p\u00e5 l\u00e4ktaren i Milano Cortina f\u00f6r att f\u00e5 uppleva sportslig dramatik. \u00c4ven Bryssel bjuder n\u00e4mligen p\u00e5 h\u00f6gklassig klimatcurling och energipolitisk slalom\u00e5kning, med snabba prioriteringssv\u00e4ngar och rask policyborstning. F\u00f6lj med p\u00e5 Brysselkontorets rapport fr\u00e5n den senaste delstr\u00e4ckan i EU:s klimat- och energipolitiska l\u00e5nglopp. <\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Startrusning<\/strong><\/p>\n

I mitten av februari godk\u00e4nde Europaparlamentet det kraftigt omarbetade f\u00f6rslaget till EU:s klimatm\u00e5l f\u00f6r 2040 som f\u00f6rhandlades fram av EU:s medlemsl\u00e4nder i november 2025. Att klimatm\u00e5let trots allt landade p\u00e5 90 procent, med avg\u00f6rande f\u00f6rbeh\u00e5ll, ska med all r\u00e4tt ses som en framg\u00e5ng f\u00f6r EU-kommissionens klimatpolitik, men till vilket pris? Som politisk kompromiss f\u00f6r att baxa igenom det sista delm\u00e5let i EU:s klimatlag (2030, 2040<\/strong> och 2050) ifr\u00e5gas\u00e4tts nu flera b\u00e4rande pelare i EU:s klimatpolitiska konstruktion. Hur hamnade vi h\u00e4r?<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 EU:s nuvarande klimatpolitiska debatt och vart den \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, beh\u00f6ver vi f\u00f6rst backa bandet till 2019 och efterdyningarna av Europaparlamentsvalet i maj samma \u00e5r. Europaparlmentsvalet 2019 markerade ett definitivt skifte i europeisk politik.\u00a0 Avg\u00f6rande f\u00f6r detta skifte har att g\u00f6ra med att de tv\u00e5 traditionellt b\u00e4rande partigrupperna i Europaparlamentet (EP), det konservativa EPP (M och KD) och den socialdemokratiska gruppen S&D (S) f\u00f6rlorade den majoritet som dessa grupper dittills haft. Efter valet stod det klart att det skulle bli mycket sv\u00e5rare att bilda breda majoriteter utan st\u00f6d fr\u00e5n de Gr\u00f6na (MP) och Liberala (C och L) partigrupperna i Europaparlamentet. Dessa grupper hade g\u00e5tt starkt fram i valet och deras nya inflytande gjorde sig snabbt g\u00e4llande vid valet av ny Kommissionsordf\u00f6rande under sommaren 2019. Europaparlamentet m\u00e5ste formellt sett ge sitt samtycke till den nya Kommissionsordf\u00f6randen och de liberala och gr\u00f6na grupperna i Europaparlamentet valde att sp\u00e4nna musklerna och anv\u00e4nda sin nya st\u00e4llning till fullo. Ett av de krav som framf\u00f6rdes var att kommissionen skulle f\u00f6ra en l\u00e5ngt mer ambiti\u00f6s klimat- och milj\u00f6politik. Det som skulle bli k\u00e4nt som EU:s Gr\u00f6na giv, Kommissionens plan f\u00f6r en klimatneutral union till 2050 som uppn\u00e5r EU:s \u00e5tagande i Parisavtalet.<\/p>\n

M\u00e4rk v\u00e4l. EU har bedrivit klimat och milj\u00f6politik sedan 1970-talet, men mandatperioden 2019\u20132024 innebar en markant \u00f6kning i takt och ambition. N\u00e5got som skapat ett pyrande missn\u00f6je och oro ute i de europeiska leden, ju n\u00e4rmare EU:s medlemsl\u00e4nder kommer till implementeringen av den f\u00f6rda politiken under den europeiska mandatperioden 2019\u20132024. Mer om det senare.<\/p>\n

V\u00e4xlingszon<\/strong><\/p>\n

Under den f\u00f6reg\u00e5ende mandatperiodens mest intensiva lagstiftningsfas 2021\u20132023 b\u00f6rjade ett litet men allt tydligare skifte att sk\u00f6njas i inst\u00e4llningen till EU:s ambiti\u00f6sa klimatpolitik. Att den efterf\u00f6ljande mandatperioden 2024\u20132029 skulle bli mindre ambiti\u00f6s \u00e4n dess f\u00f6reg\u00e5ngare har setts som en sj\u00e4lvklarhet bland EU-bed\u00f6mare, men att flera grundpelare i EU:s klimatpolitik s\u00e5 \u00f6ppet skulle ifr\u00e5gas\u00e4ttas av europeiska ledare var det f\u00e4rre som s\u00e5g komma. V\u00e4gen dit g\u00e5r som med s\u00e5 mycket annat genom det moddiga sp\u00e5r av p\u00e5 varandra efterf\u00f6ljande kriser som pr\u00e4glat 2020-talets inledning – Covidpandemin, Rysslands invasion av Ukraina, handelsblockader och konflikter, teknologiska spr\u00e5ng i form av artificiell intelligens och ett globalt ifr\u00e5gas\u00e4ttande av den regelbaserade ordningen och relationen mellan stater.<\/p>\n

Sammantaget har dessa faktorer satt EU under h\u00e5rd press. Den gr\u00f6na omst\u00e4llningen beh\u00f6ver genomf\u00f6ras under sv\u00e5rast m\u00f6jliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar med skyh\u00f6g insats. Vad som st\u00e5r p\u00e5 spel \u00e4r inget annat \u00e4n det europeiska v\u00e4lst\u00e5ndet, konstaterar EU:s medlemsl\u00e4nder. Genom en framg\u00e5ngsrik omst\u00e4llning av v\u00e5ra samh\u00e4llen kan europeisk industri eventuellt bli ledande inom framtidens teknologier och s\u00e4kerst\u00e4lla Europas historiska ledarroll inom teknik och industri. Ett misslyckande riskerar \u00e5 andra sidan att utpl\u00e5na europeisk industri och f\u00f6rpassa Europa till den obskyra utkant som kontinenten var innan antiken.<\/p>\n

F\u00f6r EU-kommissionen \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 ekvationen tydlig. L\u00e5ngsiktiga krav och incitament beh\u00f6vs, som industri och samh\u00e4lle kan f\u00f6rh\u00e5lla sig till f\u00f6r att gradvis kunna st\u00e4lla om till en mer h\u00e5llbar verksamhet. Ett tydligt exempel p\u00e5 att detta fungerar \u00e4r EU:s utsl\u00e4ppshandelssystem f\u00f6r industrin (ETS I) som vi f\u00e5r anledning att \u00e5terkomma till lite senare i denna artikel. Den europeiska industrin har n\u00e4mligen sedan systemet inf\u00f6rdes 2005 minskat utsl\u00e4ppen med 50 procent, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med 20 procent f\u00f6r sektorer som inte omfattas av reglerna.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r europeisk industri satt under h\u00e5rd press p\u00e5 grund av det r\u00e5dande v\u00e4rldsl\u00e4get med h\u00f6ga energipriser, handelskonflikter och \u00f6kad protektionism. D\u00e5 nya europeiska regler och krav tr\u00e4der i kraft under de kommande \u00e5ren, har m\u00e5nga f\u00f6retagare och statsledningar b\u00f6rjat bli oroliga f\u00f6r att trycket p\u00e5 industrin ska bli f\u00f6r stort och att det \u00e4r dags att inf\u00f6ra olika former av avlastning och respit f\u00f6r n\u00e4ringslivet. Av just denna anledning har EU-kommissionen och EU:s medlemsl\u00e4nder under den innevarande mandatperioden (2024\u20132029) i allt h\u00f6gre grad b\u00f6rjat tala om konkurrenskraft.<\/p>\n

Efter det senaste Europaparlamentsvalet 2024 fortsatte trenden fr\u00e5n 2019 med ett alltmer splittrat Europaparlament, fast denna g\u00e5ng med en tydlig h\u00f6gersv\u00e4ng. P\u00e5 samma s\u00e4tt som det europeiska spr\u00e5kbruket under f\u00f6reg\u00e5ende mandatperiod pr\u00e4glades av v\u00e4rdeord s\u00e5 som \u201dgr\u00f6nt\u201d och \u201dh\u00e5llbart\u201d, har samma ord under den innevarande mandatperioden ersatts med \u201drent\u201d och \u201dkonkurrenskraftigt\u201d. M\u00e5let \u00e4r i m\u00e5nga fall detsamma, men politiseringen av milj\u00f6- och klimatfr\u00e5gor har kommit att bli m\u00e4rkbart p\u00e5taglig \u00e4ven p\u00e5 europeisk niv\u00e5.<\/p>\n

Skiftet i europeisk politik har g\u00e5tt fort och f\u00f6r den som f\u00f6ljt europeisk politik lite sporadiskt under de senaste \u00e5ren kan s\u00e4kert f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver den personlighetsslalom som EU-kommissionen genomf\u00f6rt fr\u00e5n ett \u00e5r till ett annat. EU-maskineriet anklagas ofta f\u00f6r att vara l\u00e5ngsamt, men under kris kan skiftena vara abrupta och hastiga. Vissa bed\u00f6mare menar att EU fungerar som b\u00e4st under kris, och att EU:s anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga visar p\u00e5 dess inneboende styrka och l\u00e5ngsiktiga h\u00e5llbarhet <\/span>\u2013 f\u00f6rl\u00e5t – konkurrenskraft.<\/p>\n

Energipolitisk klung\u00e5kning<\/strong><\/p>\n

Efter den klimatpolitiska stafettv\u00e4xling som EU genomg\u00e5tt under det senaste \u00e5ret har EU-samarbetet g\u00e5tt in i en ny marschfas kopplat till dessa fr\u00e5gor. Konkurrenskraft, motst\u00e5ndskraft och beredskap \u00e4r ledorden och kan som ovan antytt ses som en annan sida av samma mynt. Ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle \u00e4r ocks\u00e5 ett l\u00e5ngsiktigt konkurrenskraftigt och motst\u00e5ndskraftigt samh\u00e4lle.<\/p>\n

Sedan senh\u00f6sten 2024 har EU-kommissionen, med p\u00e5tryckningar fr\u00e5n EU:s medlemsl\u00e4nder och en klar h\u00f6germajoritet i Europaparlamentet, tydliggjort sin avsikt att underl\u00e4tta f\u00f6r europeisk industri och f\u00f6retagande. N\u00e5got som tydligt framg\u00e5r i EU-kommissionens f\u00f6rslag till ny l\u00e5ngtidsbudget f\u00f6r EU (MFF), med en ny konkurrenskraftsfond, samt en omfattande insats f\u00f6r att f\u00f6renkla europeisk lagstiftning. F\u00f6renklingspaketen som EU-kommissionen lanserat under 2025 har kritiserats f\u00f6r att vilja riva upp EU:s klimatlagstiftning. EU-kommissionen som ser vikten av att skydda den ambiti\u00f6sa klimatpolitik som f\u00f6rts under f\u00f6reg\u00e5ende mandatperiod, men som \u00e4nd\u00e5 beh\u00f6ver tillm\u00f6tesg\u00e5 kraven fr\u00e5n EU:s medlemsstater f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e5 gott det g\u00e5r att skydda klimatpolitikens strukturella integritet mot krafter som vill riva upp den. Den politiska utvecklingen under det senaste \u00e5ret har dock visat att kritikernas farh\u00e5gor riskerar att besannas.<\/p>\n

Prov p\u00e5 uth\u00e5llighet<\/strong><\/p>\n

Den r\u00e5dande diskussionen kring EU:s klimatpolitik har som p\u00e5visats ovan en komplex bakgrund. Centrala delar av EU:s klimatlagstiftning bygger p\u00e5 principen om att f\u00f6rorenaren ska betala. Som EU-kommissionens ordf\u00f6rande Ursula von der Leyen nyligen uttryckte det, \u201dom du vill sl\u00e4ppa ut v\u00e4xthusgaser f\u00e5r du betala. Om du inte vill betala f\u00e5r du vara innovativ\u201d. Detta \u00e4r k\u00e4rnan i EU:s utl\u00e4ppshandelssystem<\/em> (ETS I & II), gr\u00e4nsjusteringsmakanismen<\/em> (CBAM), samt annan lagstiftning s\u00e5 som CO2-normer f\u00f6r l\u00e4tta fordon<\/em> som gradvis \u00f6kar utsl\u00e4ppskraven f\u00f6r f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer fram till 2035, d\u00e5 det var planerat att inga nya s\u00e5dana motorer skulle f\u00e5 produceras i Europa. Allt efter att nya krav tr\u00e4der i kraft kommer kostnaderna f\u00f6r utsl\u00e4pp att \u00f6ka.<\/p>\n

En ut\u00f6kning av ETS-systemet (ETS II), som kommer att inkludera utsl\u00e4pp fr\u00e5n transportsektorn, byggnader och mindre industri, var ursprungligen t\u00e4nkt att introduceras fr\u00e5n och med 2027. Systemet har nu f\u00f6reslagits skjutas upp till 2028 eftersom EU:s medlemsl\u00e4nder vill undvika en potentiell social oro till f\u00f6ljd av en skarp \u00f6kning av bensin- och levnadskostnader som inf\u00f6randet av systemet ofr\u00e5nkomligt kommer leda till. \u00d6kade bensinpriser och levnadskostnader \u00e4r i sig t\u00e4nkta att fungera som incitament f\u00f6r att styra konsumenter till k\u00f6p av bland annat elbilar, vars priser i l\u00e4ngden f\u00f6rv\u00e4ntas minska i takt med att efterfr\u00e5gan \u00f6kar.<\/p>\n

EU:s klimatlagstiftning \u00e4r teoretiskt ett fiffigt system som bygger p\u00e5 att alla binder sig till de planerade \u00e5tg\u00e4rderna. Under h\u00f6sten 2025 har flera undantag till EU:s klimatlagstifting diskuterats och f\u00f6rhandlats fram, vilka f\u00f6rvisso ger kortvarig respit, men som samtidigt riskerar att f\u00f6rsena n\u00f6dv\u00e4ndiga marknadsskiften. Den gr\u00f6na omst\u00e4llningen kommer i en \u00f6verg\u00e5ngsfas med stor sannolikhet kosta och m\u00e4rkas i pl\u00e5nboken f\u00f6r de europeiska skattebetalarna. Ett i b\u00e4sta fall gott ont som Europa kommer att tj\u00e4na p\u00e5 i l\u00e4ngden, men att h\u00e5lla en stram kurs genom ett sireninfesterat h\u00f6gfj\u00e4ll i sn\u00f6yra \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l politiker som v\u00e4ljare.<\/p>\n

Upplopp<\/strong><\/p>\n

K\u00e4rnan i EU:s klimatvision, den Gr\u00f6na given (2019), \u00e4r den europeiska klimatlagen. Klimatlagen \u00e4r den uppg\u00f6relse mellan medlemsl\u00e4nderna som beslutar i vilken takt de europeiska utsl\u00e4ppen ska fasas ut. 2021 enades medlemsl\u00e4nderna och Europaparlamentet om att m\u00e5len f\u00f6r 2030 och 2050. Till 2030 ska EU ha reducerat utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser med 55 procent j\u00e4mf\u00f6rt med 1990, och till 2050 ska unionen vara klimatneutral med netto-noll-utsl\u00e4pp. Det mellanliggande delm\u00e5let f\u00f6r 2040 l\u00e4mnades \u00f6ppet f\u00f6r att beslutas vid ett senare tillf\u00e4lle.<\/p>\n

Detta senare tillf\u00e4lle presenterade sig under sommaren 2025 d\u00e5 EU-kommissionen trots omfattande kritik f\u00f6reslog en minskning av utsl\u00e4ppen med 90 procent till 2040. Som kompromiss erbj\u00f6d kommissionen bland annat ett uppl\u00e4gg d\u00e4r medlemsl\u00e4nderna i realiteten endast beh\u00f6vde minska sina utsl\u00e4pp med 85 procent f\u00f6r att till\u00e5ta inr\u00e4kning av klimatrelaterade insatser utanf\u00f6r unionen f\u00f6r att t\u00e4cka upp resterande fem procent. Detta f\u00f6rslag utg\u00f6r roten till den energi- och klimatpolitiska diskussion som blossat upp under de senaste m\u00e5naderna och fungerar som ett illustrativt exempel p\u00e5 den interinstitutionella maktkamp som \u00e4r EU.<\/p>\n

Slutspurt<\/strong><\/p>\n

EU-kommissionen har internationella klimat\u00e5taganden och europeisk lagstiftning att efterleva och har d\u00e4rf\u00f6r intresse av att de landvinningar som uppn\u00e5tts p\u00e5 klimat- och milj\u00f6omr\u00e5det under f\u00f6reg\u00e5ende mandatperiod uppr\u00e4tth\u00e5lls. Medlemsstaterna i r\u00e5det delar i m\u00e5ngt och mycket kommissionens \u00e5taganden eftersom det ocks\u00e5 \u00e4r deras, men i takt med att v\u00e4ljargrupper och industrin uttrycker ilska och oro kring f\u00f6rd politik, har medlemsl\u00e4nderna \u00f6ppnat upp f\u00f6r pragmatiska kompromisser. Fr\u00e5n Europaparlamentets sida skapar det splittrade politiska landskapet en m\u00f6jlighet f\u00f6r vad som hittills ansetts vara \u201doheliga\u201d allianser. Allts\u00e5 situationer d\u00e4r traditionellt centerorienterade grupperingar s\u00f6ker st\u00f6d fr\u00e5n ytterkanterna f\u00f6r att f\u00e5 igenom i vissa kontroversiella f\u00f6rslag.<\/p>\n

I denna situation riskerar varje revidering och l\u00e4ttnad av regler att skapa prejudikat kring klimatlagstiftningen som l\u00e4tt kan f\u00e5 en o\u00f6nskad sn\u00f6bollseffekt som eventuellt skulle kunna riva s\u00f6nder den klimatpolitiska helheten.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 igenom sitt f\u00f6rslag om 2040-m\u00e5let fick EU-kommissionen f\u00f6rbereda sig p\u00e5 en hel del sv\u00e5ra kompromisser och den fullst\u00e4ndiga utstr\u00e4ckningen av dessa \u00e4r f\u00f6rmodligen inte k\u00e4nt utanf\u00f6r kommissionen och statsr\u00e5dens innersta kretsar.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av november 2025 stod det klart att en uppg\u00f6relse kring 2040-m\u00e5len hade uppn\u00e5tts. F\u00f6r att sl\u00e4ppa igenom de \u00f6vergripande m\u00e5len kr\u00e4vde flera kritiska medlemsl\u00e4nder revideringar och l\u00e4ttnader av klimatrelaterad lagstiftning fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende mandatperiod. Bland annat beslutades att EU:s utvidgade utsl\u00e4ppshandelssystem (ETS II), som innefattar transportsektorn, skulle skjutas upp med ett \u00e5r, fr\u00e5n 2027 till 2028. Detta inneb\u00e4r billigare bensinpriser i ytterligare ett \u00e5r, men riskerar samtidigt f\u00f6rsena den \u00f6kning i efterfr\u00e5gan p\u00e5 elbilar som europeisk bilindustri kanske hade beh\u00f6vt.<\/p>\n

Inofficiellt kopplat till uppg\u00f6relsen med 2040-m\u00e5let \u00e4r den kontroversiella \u00f6versynen av f\u00f6rordningen om CO2-normer f\u00f6r l\u00e4tta fordon. Den lag som kommer att f\u00f6rbjuda f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer fr.o.m. 2035. Reglerna som r\u00f6stades igenom s\u00e5 sent som 2023 har varit kontroversiella sedan start. Europas bilindustri beh\u00f6ver tydliga spelregler och m\u00e5l f\u00f6r att skapa incitament f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen till elektriska fordon, men teknikskiften ger alltid vinnare och f\u00f6rlorare. Medan Volvo Cars v\u00e4lkomnat tydligheten i reglerna har tysk och italiensk bilindustri protesterat h\u00f6gljutt med krav p\u00e5 att slopa eller luckra upp f\u00f6rordningen. \u00c4ven i denna fr\u00e5ga har en klassisk europeisk kompromiss uppn\u00e5tts. F\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer kommer fortsatt att f\u00e5 produceras i Europa f\u00f6r privatbilar och l\u00e4tta lastbilar, s\u00e5 l\u00e4nge som vissa krav kring f\u00f6rs\u00e4ljning av netto-noll-utsl\u00e4ppsbilar och anv\u00e4ndning av metaller som producerats utan utsl\u00e4pp anv\u00e4nds i bilarnas konstruktion.<\/p>\n

I mitten av februari 2026 godk\u00e4nde Europaparlamentet klimatlagens 2040-m\u00e5l men effekterna av de politiska kompromisser som sl\u00f6ts kring f\u00f6rslaget har bara b\u00f6rjat. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har Tysklands f\u00f6rbundskansler, Friedrich Merz, offentligt yttrat kritik kring ETS-systemet och antytt att en revidering kan vara p\u00e5 sin plats f\u00f6r att r\u00e4dda industrin fr\u00e5n f\u00f6r h\u00f6ga kostnader. Under 2026 planeras n\u00e4mligen en \u00f6versyn av ETS och d\u00e4rtill ska de nationella m\u00e5len f\u00f6r utsl\u00e4pp och kols\u00e4nkor ses \u00f6ver. En omskakande signal, eftersom ETS fram tills nu setts som en oantastlig kronjuvel i EU:s klimatarbete.<\/p>\n

M\u00e5lg\u00e5ng? <\/strong><\/p>\n

I den p\u00e5g\u00e5ende debatten som ofta kantas av polarisering och motstridiga uppgifter, \u00e4r det viktigt att inse att flera saker kan vara sanna p\u00e5 samma g\u00e5ng. Det europeiska utsl\u00e4ppshandelssystemet kan vara r\u00e4tt t\u00e4nkt, men allt f\u00f6r ambiti\u00f6st i praktiken. Europeisk industriell omst\u00e4llningen beh\u00f6ver g\u00e5 fort, men kan samtidigt beh\u00f6va mer tid p\u00e5 sig, och s\u00e5 vidare. De klimat- och energipolitiska diskussionerna som just nu f\u00f6rs \u00e4r allvarliga, viktiga och handlar ytterst om framtiden f\u00f6r europeisk industri och v\u00e4lst\u00e5nd. Samtidigt finns det inga l\u00e4tta l\u00f6sningar, stora v\u00e4rden st\u00e5r p\u00e5 spel och det saknas tid. Allts\u00e5 en skolboksdefinition av en kris. Som tidigare sagt, presterar EU ofta b\u00e4st n\u00e4r det verkligen g\u00e4ller. Besluten som tas p\u00e5 europeisk niv\u00e5 i dag p\u00e5verkar och formar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en dryg halvmiljard europ\u00e9er i morgon.<\/p>\n

Brysselkontoret forts\u00e4tter att bevaka de klimat- och energipolitiska fr\u00e5gorna p\u00e5 europeisk niv\u00e5 och bidrar med inspel i lagstiftningsprocessen, med utg\u00e5ngspunkt i SBHSS gemensamma energiposition,<\/a> n\u00e4r s\u00e5 \u00e4r l\u00e4mpligt och d\u00e4r s\u00e5 \u00e4r m\u00f6jligt. Vill du veta mer om EU:s klimat- och energipolitik och komma i kontakt med SBHSS Brysselkontor. Kontakta d\u00e5 EU-handl\u00e4ggare, Martin Broberg<\/p>\n

Vidare l\u00e4sning:<\/strong><\/p>\n