![\"\"](\"https:\/\/www.sbhss.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/2018-multimodality-year.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Transport av gods och m\u00e4nniskor forts\u00e4tter att \u00f6ka i hela EU, s\u00e4rskilt via v\u00e4g. EU:s transportpolitik siktar d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 att minska oh\u00e5llbar v\u00e4gtransport genom effektivisera och diversifiera de transportmedel som anv\u00e4nds. Under 2018 har EU:s fokus legat p\u00e5 multimodal transport<\/a> och EU-kommissionens generaldirektorat f\u00f6r transport har haft f\u00f6r avsikt att genomf\u00f6ra ett antal lagf\u00f6rslag och evenemang p\u00e5 omr\u00e5det. Vi uppm\u00e4rksammade det s.k. \u201dmultimodalitets\u00e5ret\u201d vid dess lansering och nu n\u00e4r slutet p\u00e5 \u00e5ret n\u00e4rmar sig g\u00f6r vi en l\u00e4geskoll. Detta eftersom effektiva och h\u00e5llbara transportsystem alltj\u00e4mt f\u00f6rblir ett viktigt omr\u00e5de f\u00f6r Sm\u00e5land-Blekinge-Hallands regioner.<\/p>\n <\/p>\n Multimodalitet handlar om att \u00f6ka anv\u00e4ndningen av olika transports\u00e4tt p\u00e5 en och samma resa f\u00f6r att minska trafikstockningar, f\u00f6rb\u00e4ttra luft- och livskvalitet samt \u00f6ka h\u00e5llbarheten. Det nyttjar styrkorna hos olika transportmedel f\u00f6r att skapa b\u00e4ttre l\u00f6sningar f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och varor. Det kan appliceras p\u00e5 b\u00e5de passagerar- och frakttransport. Vilka utvecklingar har skett och vad kan f\u00f6rv\u00e4ntas h\u00e4nda i framtiden, b\u00e5de inom multimodalitet och transport i allm\u00e4nhet? Vi tar en titt p\u00e5 f\u00f6ljande aspekter inom multimodalitet:<\/p>\n <\/p>\n R\u00e4ttigheter f\u00f6r passagerare <\/strong><\/p>\n Passagerares r\u00e4ttigheter<\/a> \u00e4r v\u00e4l beskyddade inom respektive transports\u00e4tt, men f\u00f6r resor som anv\u00e4nder mer \u00e4n en typ av transport, d.v.s. multimodala resor, finns det ingen tydlig lagstiftning. I slutet av 2017 \u00f6ppnade kommissionen ett samr\u00e5d i fr\u00e5gan som fick ett tydligt resultat, hela 85% av respondenterna st\u00f6dde ett initiativ p\u00e5 omr\u00e5det och just nu p\u00e5g\u00e5r en mer djupg\u00e5ende studie f\u00f6r att unders\u00f6ka om och vilken typ EU-lagstiftning som beh\u00f6vs.<\/p>\n Nyligen bes\u00f6kte Brysselkontoret ett evenemang p\u00e5 temat \u201dEU-omsp\u00e4nnande integrerad biljettf\u00f6rs\u00e4ljning, passagerarr\u00e4ttigheter och reseinformation\u201d vilket skulle kunna vara av intresse f\u00f6r projekt r\u00f6rande kollektivtrafik inom regionerna. P\u00e5 evenemanget klargjordes det av transportkommission\u00e4ren Violeta Bulc att fr\u00e5gan f\u00f6rblir viktig och att nuvarande EU-lagstiftning beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttras, s\u00e4rskilt g\u00e4llande vem som har ansvar f\u00f6r eventuella problem som uppst\u00e5r under en multimodal resas g\u00e5ng. \u00c4ven i parlamentet har fr\u00e5gan f\u00e5tt fokus d\u00e5 de nyligen antog ett f\u00f6rslag p\u00e5 nya krav f\u00f6r t\u00e5gresor, som bland annat innefattade h\u00f6gre ers\u00e4ttningar vid f\u00f6rseningar, b\u00e4ttre villkor f\u00f6r handikappade och enklare att ta med sig cykel. <\/p>\n <\/p>\n Digitalisering <\/strong><\/p>\n Digitalisering forts\u00e4tter vara en v\u00e4xande trend, fr\u00e4mst tack vare att den digitala inre marknaden f\u00f6rblir en av EU:s topprioriteringar. Inom multimodal transport handlar det fr\u00e4mst om digitala system f\u00f6r dokumentation, information och biljetter men \u00e4ven om automatiserade och uppkopplade fordon, ett omr\u00e5de som det nyligen lanserades ett samr\u00e5d<\/a> om. En studie p\u00e5 vilka barri\u00e4rer som finns kvar f\u00f6r integrerad biljettf\u00f6rs\u00e4ljning och digitala betalningssystem ska enligt k\u00e4llor fr\u00e5n kommissionen sl\u00e4ppas innan \u00e5rets slut, men redan nu kunde avsaknad av samarbete och r\u00e4dsla f\u00f6r delning av data avsl\u00f6jas som stora problem av transportkommission\u00e4ren.<\/p>\n Digitala l\u00f6sningar har potential att f\u00f6rb\u00e4ttra hur gods- och trafikfl\u00f6den \u00e4r organiserade samt att generera nya tj\u00e4nster och f\u00f6retagsm\u00f6jligheter. F\u00f6r att st\u00f6tta den processen och f\u00f6rb\u00e4ttra interoperabiliteten mellan olika transports\u00e4tt har kommissionen etablerat en expertgrupp – Digital Transport and Logistics Forum<\/a> (DTLF). Gruppen \u00e4r en samarbetsplattform d\u00e4r medlemsl\u00e4nder, myndigheter och organisationer kan utbyta kunskap och policy-rekommendationer inom digitaliseringen av logistik och transport. I september detta \u00e5r f\u00f6rnyade kommissionen forumets mandat och utlyste nya medlemmar. Kanske finns det intresse hos akt\u00f6rer inom Sm\u00e5land-Blekinge-Halland att delta i s\u00e5dan grupp f\u00f6r att ta del av eller vara med att utforma rekommendationer?<\/p>\n <\/p>\n Finansiering till multimodal infrastruktur och innovation <\/strong><\/p>\n Ett av m\u00e5len f\u00f6r \u00e5ret innefattade att ge st\u00f6d till multimodal infrastruktur och innovation, b\u00e5de fysisk och digital s\u00e5dan, f\u00f6r att kunna utveckla omr\u00e5dets fulla potential. Det kan till exempel handla om utveckling av intelligenta logistiksystem eller elfordon. S\u00e5dan innovation st\u00f6ds fr\u00e4mst genom program som Connecting Europe Facility (CEF) och Horizon 2020 (EU:s forsknings- och innovationsprogram). I sitt arbetsprogram f\u00f6r perioden 2018-2020 identifierar Horizon 2020 bland annat \u201dsmart, gr\u00f6n och integrerad transport<\/a>\u201d som ett initiativ. CEF har ocks\u00e5 haft utlysningar p\u00e5 omr\u00e5det<\/a> under \u00e5ret, till exempel g\u00e4llande multimodala fraktplattformar, interoperabilitet f\u00f6r t\u00e5g och \u201dintelligenta transporttj\u00e4nster f\u00f6r v\u00e4g\u201d.<\/p>\n \u00c4ven i f\u00f6rberedelserna f\u00f6r n\u00e4sta l\u00e5ngtidsbudget och Horisont Europa (se specifikt klustret f\u00f6r klimat, energi och mobilitet) finns m\u00f6jligheter, d\u00e5 innovation och infrastruktur f\u00f6r transport ska f\u00e5 en del av potten – fr\u00e5gan \u00e4r bara hur mycket. Flera akt\u00f6rer inom Sm\u00e5land-Blekinge-Halland sysslar med innovationsarbete, inte minst akademin, och kan kanske d\u00e4rmed vara intresserade av den h\u00e4r typen av finansiering. <\/p>\n <\/p>\n Aktiv mobilitet <\/strong><\/p>\n EU arbetar \u00e4ven med fr\u00e4mjandet av aktiv mobilitet (fysiskt aktivitet som transportmedel) i samspel med andra transports\u00e4tt. Detta s\u00e4rskilt inom kontexten urbana och smarta st\u00e4der. Nyligen bevakade Brysselkontoret ett seminarium p\u00e5 temat h\u00e5llbar transport i st\u00e4der, d\u00e4r denna fr\u00e5ga diskuterades friskt. Fr\u00e5gor r\u00f6rande cykelanv\u00e4ndning, trafikstockningar, urbant gentemot ruralt samt b\u00e4sta s\u00e4tt att anv\u00e4nda kollektivtrafik lyftes och debatterades.<\/p>\n M\u00e5nga goda exempel presenterades. Bland annat lyftes K\u00f6penhamns<\/a> satsningar p\u00e5 cyklande som ett integrerat transportalternativ och Bryssels<\/a> popul\u00e4ra bilfria dag, som lade fokus p\u00e5 de problem bilar skapar i st\u00e4der. B\u00e5da initiativ f\u00f6rs\u00f6ker fr\u00e4mja aktiv mobilitet genom att f\u00f6r\u00e4ndra de beteendem\u00f6nster som finns i relation till val av transportmedel. Staden Pontevedra<\/a> (som har f\u00f6rbjudit bilar i stadsk\u00e4rnan) och Estland<\/a> (d\u00e4r gratis kollektivtrafik har inf\u00f6rts f\u00f6r alla medborgare) f\u00f6rs\u00f6ker b\u00e5da f\u00e5 till ett skifte bort fr\u00e5n bilanv\u00e4ndning. Somliga anser att avgiftsfri kollektivtrafik inte bidrar till en beteendef\u00f6r\u00e4ndring hos bilf\u00f6rare, utan bara generar sociala f\u00f6rdelar. De menar att det inte \u00e4r f\u00f6r h\u00f6ga biljettpriser som ligger bakom valet att k\u00f6ra bil, utan framf\u00f6rallt en fr\u00e5ga om bekv\u00e4mlighet och tillg\u00e4nglighet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man argumentera att biljettint\u00e4kter \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att kunna ut\u00f6ka kollektivtrafiken s\u00e5 att den blir ett snabbare och smidigare alternativ till bilen. Somliga anser till och med att gratis kollektivtrafik har negativ inverkan p\u00e5 h\u00e4lsa, d\u00e5 det snarare g\u00f6r att m\u00e4nniskor v\u00e4ljer att \u00e5ka buss ist\u00e4llet f\u00f6r att g\u00e5 kortare str\u00e4ckor.<\/p>\n EU-kommissionen initierade under 2013 ett paket f\u00f6r urban mobilitet<\/a>. Den bland innefattar annat en handlingsplan som l\u00e4gger fokus p\u00e5 h\u00e5llbara transports\u00e4tt och aktiv mobilitet (g\u00e5ng och cykel). Enligt en representant fr\u00e5n EU-kommission ska detta paket komma att utv\u00e4rderas n\u00e4sta \u00e5r, men arbete har redan nu p\u00e5b\u00f6rjats med en f\u00e4rdplan. <\/a>Detta tyder p\u00e5 att \u00e4mnet i h\u00f6gsta grad f\u00f6rblir relevant inf\u00f6r framtiden. <\/p>\n <\/p>\n Ekonomiska incitament <\/strong><\/p>\n Ekonomiska incitament kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att fr\u00e4mja multimodalitet. Incitament innefattar inte bara finansiering fr\u00e5n ovann\u00e4mnda CEF och Horisont 2020, utan \u00e4ven olika s\u00e4tt att fr\u00e4mja konkurrenskraften hos multimodala l\u00f6sningar. De negativa aspekterna av transport, s\u00e5som f\u00f6roreningar, buller och olyckor, skapar stora finansiella kostnader och negativ p\u00e5verkan f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa. EU-kommissionen uppskattar att hela 360 miljarder g\u00e5r till att \u00e5tg\u00e4rda detta, pengar som skulle kunna anv\u00e4ndas till att investera i transportsektorn. D\u00e4rf\u00f6r efterstr\u00e4vas en \u201dinternalisering av externa kostnader\u201d, vilket inneb\u00e4r att kostnaderna associerade med dagens transportindustri – b\u00e5de sociala och milj\u00f6problem – ska betalas av den som f\u00f6rorenar. Under kommande veckor bevakar Brysselkontoret ett evenemang<\/a> p\u00e5 just detta tema.<\/p>\n Under 2018 genomf\u00f6rs en utv\u00e4rdering och uppdatering av det s.k. kombidirektivet<\/a> f\u00f6r att se till att det f\u00f6rblir ett relevant verktyg i arbetet mot multimodalitet. N\u00e4sta f\u00f6rv\u00e4ntade steg kan man l\u00e4sa mer om h\u00e4r<\/a>. Detta initiativ \u00e4r en del av EU:s mobilitetspaket, vilket vi skrev om n\u00e4r paket f\u00f6rst lanserades tidigare i \u00e5r. Den nya lagstiftningen kommer bland annat innefatta ett f\u00f6rtydligande av vilken information f\u00f6retag m\u00e5ste delge f\u00f6r att ta del av ekonomiska incitament (t.ex. skattel\u00e4ttnader) samt nya \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u00f6ka investeringar och minska kostnaderna f\u00f6r kombinerad transport.<\/p>\n <\/p>\n Framtiden \u2013 vad sker efter 2018? <\/strong><\/p>\n \u00c4ven om \u00e5ret av multimodalitet g\u00e5r mot sitt slut betyder inte det att arbetet med omr\u00e5det avslutas, snarare tv\u00e4rtom. \u00c5ret har agerat som ett startskott f\u00f6r det viktiga arbete som \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r att kunna implementera multimodala transportl\u00f6sningar inom hela EU. Brysselkontoret kommer forts\u00e4tta bevaka de utvecklingar som sker, s\u00e4rskilt i samband med kommande f\u00f6r\u00e4ndringar (ny l\u00e5ngtidsbudget, ny kommission, nytt EU-parlament), men \u00e4ven genom bevakning av ett antal evenemang under de sista m\u00e5naderna av \u00e5ret. Har man funderingar, medskick eller vill ha ytterligare information kan man kontakta oss p\u00e5 Brysselkontoret.<\/p>\n <\/p>\n Evenemang p\u00e5 omr\u00e5det: <\/strong><\/p>\n 19 november: Delivering EU-wide multimodal travel information, planning and ticketing services \u2013 dream or reality?<\/a><\/p>\n 27 november: NEMO – New Mobility Design Conference<\/a><\/p>\n 17 december: Multimodal sustainable transport – which role for the internalisation of external costs<\/a><\/p>\n <\/p>\n Relaterade artiklar:<\/strong><\/p>\n 2018: The Year of multimodality<\/a><\/p>\n Vilken roll spelar cykeln f\u00f6r att n\u00e5 v\u00e5ra klimatm\u00e5l?<\/a><\/p>\n\n