{"id":9634,"date":"2026-03-20T10:57:48","date_gmt":"2026-03-20T10:57:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=9634"},"modified":"2026-03-23T13:38:20","modified_gmt":"2026-03-23T13:38:20","slug":"industri-och-energipolitisk-var","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/industri-och-energipolitisk-var\/","title":{"rendered":"Industri- och energipolitisk v\u00e5r"},"content":{"rendered":"

Under de f\u00f6rsta tv\u00e5 veckorna i mars har EU-kommissionen presenterat tv\u00e5 st\u00f6rre initiativ inom de industri- och energipolitiska sektorerna. Initiativet som r\u00f6r industri inneh\u00e5ller flera punkter som fokuserar p\u00e5 att s\u00e4kra EU:s produktion och teknologiska utveckling inom strategiska sektorer. Energiinitiativen t\u00e4cker allt fr\u00e5n konsumenters elr\u00e4kningar till k\u00e4rnkraftens framtid. I denna artikel sammanfattar Brysselkontoret huvuddragen i de b\u00e5da initiativen.<\/em><\/p>\n

EU:s industrisatsning<\/strong><\/p>\n

Den 4 mars lanserade EU-kommissionen lagf\u00f6rslaget Industrial Accelerator Act<\/strong><\/a>, som en uppf\u00f6ljning p\u00e5 kommissionens fokus p\u00e5 att st\u00e4rka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling. Som Brysselkontoret tidigare rapporterat om, ing\u00e5r lagf\u00f6rslaget i kommissionens fokus p\u00e5 att bygga ett mer konkurrenskraftigt EU, inom ramen f\u00f6r den s\u00e5 kallade konkurrenskraftskompassen. Lagf\u00f6rslaget g\u00e5r dessutom i linje med EU:s industrisatsning den rena industrigiven (Clean Industrial Deal).<\/p>\n

Syftet med lagf\u00f6rslaget \u00e4r att gynna europeisk produktion, skapa efterfr\u00e5gan p\u00e5 utsl\u00e4ppssn\u00e5la industriprodukter och f\u00f6renkla tillst\u00e5ndsprocesser f\u00f6r strategiska industriprojekt. EU-kommissionen vill samtidigt \u00f6ka tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP fr\u00e5n 14,3 procent \u00e5r 2024 till 20 procent \u00e5r 2035. F\u00f6rslaget \u00e4r inte helt okontroversiellt eftersom vissa initiativ inneb\u00e4r ett steg bort fr\u00e5n EU:s traditionellt mer frihandelsorienterade europeiska handels- och industripolitik. Lagf\u00f6rslaget skulle ha presenterats redan i december 2025 men har blivit uppskjutet flera g\u00e5nger p\u00e5 grund av kritik om att f\u00f6rslaget riskerar att sluta den europeiska marknaden samt leda till pris\u00f6kningar och ytterligare administration.<\/p>\n

Industrial Accelerator Act<\/strong> bygger p\u00e5 f\u00f6ljande delar som kommissionen hoppas ska leda till \u00f6kad europeisk industriproduktion, fler jobb och minskade koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\n

1) \u201dMade in EU\u201d \u2013 \u00f6ka efterfr\u00e5gan p\u00e5 EU-tillverkade industriprodukter<\/em><\/strong><\/p>\n

Efterfr\u00e5gan p\u00e5 EU-tillverkade industriprodukter ska \u00f6ka genom regleringar f\u00f6r offentlig upphandling och statligt st\u00f6d som st\u00e4ller krav p\u00e5 att upphandlade produkter ska vara utsl\u00e4ppssn\u00e5la och \u201dMade in EU\u201d. Regleringarna ska g\u00e4lla f\u00f6r bland annat st\u00e5l, elfordon och netto-noll-teknologier, s\u00e5som batterisystem, solceller och v\u00e4rmepumpar. F\u00f6r elfordon ska krav st\u00e4llas p\u00e5 att fordonen monteras i EU och inneh\u00e5ller 70 procent europeiska komponenter (exklusive batteri). Regleringarna ska komplettera Automotive Package<\/strong> genom att definiera kraven f\u00f6r n\u00e4r en produkt r\u00e4knas som \u201dMade in EU\u201d. Det avg\u00f6r i sin tur vilka produkter som kan dra nytta av utsl\u00e4ppsnormerna f\u00f6r nya l\u00e4tta fordon eller har r\u00e4tt till finansiellt st\u00f6d f\u00f6r utsl\u00e4ppsfria f\u00f6retagsfordon (l\u00e4s mer om Automotive Package i Brysselkontorets artikel<\/a>). Sammanfattningsvis \u00e4r m\u00e5let att st\u00e4rka europeiska leveranskedjor och minska s\u00e5rbarheten i strategiskt viktiga sektorer. De f\u00f6reslagna regleringarna ska g\u00e4lla f\u00f6r offentlig upphandling och statligt st\u00f6d fr\u00e5n januari 2029.<\/p>\n

2) Snabbare tillst\u00e5ndsprocesser f\u00f6r industriprojekt<\/em><\/strong><\/p>\n

Enligt lagf\u00f6rslaget ska ans\u00f6kningsprocesser digitaliseras och handl\u00e4ggningstiden begr\u00e4nsas till max 18 m\u00e5nader f\u00f6r energiintensiva gr\u00f6na projekt. Tanken \u00e4r att f\u00f6retag ska kunna l\u00e4mna in en enda ans\u00f6kan till en samordnande myndighet som hanterar hela tillst\u00e5ndsprocessen.<\/p>\n

3) Nya villkor f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar<\/em><\/strong><\/p>\n

EU-kommissionen f\u00f6resl\u00e5r nya villkor f\u00f6r utl\u00e4ndska investeringar \u00f6ver 100 miljoner euro i vissa fram\u00e5tv\u00e4xande strategiska sektorer. Villkoren ber\u00f6r de investeringar som kommer fr\u00e5n l\u00e4nder med mer \u00e4n 40 procent global marknadsandel i batterier, elfordon, solceller och kritiska r\u00e5varor. S\u00e5dana investeringar beh\u00f6ver uppfylla ett antal villkor, till exempel \u00e4r det obligatoriskt att investeringarna placeras i f\u00f6retag d\u00e4r minst 50 procent av de anst\u00e4llda \u00e4r EU-medborgare. Andra krav \u00e4r att en del av f\u00f6retagens oms\u00e4ttning ska investeras i forskning och utveckling inom EU och att en andel av insatsvarorna ska komma fr\u00e5n europeiska leverant\u00f6rer.<\/p>\n

4) St\u00f6d till h\u00e5llbar industriproduktion<\/em><\/strong><\/p>\n

Ytterligare f\u00f6resl\u00e5r kommissionen att medlemsstaterna ska utse s\u00e5 kallade Industrial Acceleration Areas f\u00f6r att uppmuntra till samarbete mellan verksamheter med ren industriproduktion. S\u00e5dana projektsamarbeten ska underl\u00e4tta f\u00f6r investeringar i energiinfrastruktur och effektivisera tillst\u00e5ndsprocesser i hela omr\u00e5det. M\u00e5ls\u00e4ttningen enligt kommissionen \u00e4r att skapa strategiska kluster som kan attrahera investeringar, underl\u00e4tta utfasning av fossila br\u00e4nslen och minska s\u00e5rbarheter i leveranskedjor.<\/p>\n

Initiativ f\u00f6r den energipolitiska sektorn<\/strong><\/p>\n

En knapp vecka efter Industrial Accelerator Act<\/strong> lanserade kommissionen ett nytt energipaket<\/strong>. Inte minst h\u00f6ga energipriser och den p\u00e5g\u00e5ende oron i Mellan\u00f6stern har visat hur s\u00e5rbart Europa \u00e4r n\u00e4r det kommer till beroende av importerade fossila br\u00e4nslen. EU:s befogenheter \u00e4r begr\u00e4nsade och d\u00e4rf\u00f6r handlar mycket om att samordna medlemsstaterna. Mot bakgrund av omv\u00e4rldsl\u00e4get handlar s\u00e5ledes en betydande del av energipaketet om energiomst\u00e4llningen, eftersom ett h\u00e5llbart och oberoende energisystem \u00e4r mer motst\u00e5ndskraftigt. F\u00f6r att EU ska kunna genomf\u00f6ra en energiomst\u00e4llning beh\u00f6vs stora investeringar. D\u00e4rf\u00f6r fokuserar strategin till stor del p\u00e5 att locka privat kapital till energisektorn.<\/p>\n

Energipaketet inneh\u00e5ller framf\u00f6rallt fyra initiativ.<\/p>\n