{"id":9968,"date":"2026-07-03T12:51:41","date_gmt":"2026-07-03T12:51:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sbhss.eu\/?p=9968"},"modified":"2026-07-03T12:58:39","modified_gmt":"2026-07-03T12:58:39","slug":"eu-samrad-en-viktig-kanal-for-regional-paverkan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sbhss.eu\/sv\/eu-samrad-en-viktig-kanal-for-regional-paverkan\/","title":{"rendered":"EU-samr\u00e5d \u2013 en viktig kanal f\u00f6r regional p\u00e5verkan"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r ny EU-lagstiftning tar form sker mycket av det tidiga p\u00e5verkansarbetet l\u00e5ngt innan Europaparlamentet och ministerr\u00e5det inleder sina f\u00f6rhandlingar. Genom \u00f6ppna samr\u00e5d och remissf\u00f6rfaranden ges regioner, kommuner, f\u00f6retag och medborgare m\u00f6jlighet att bidra med kunskap, erfarenheter och konkreta f\u00f6rslag. F\u00f6r Sm\u00e5land Blekinge Halland South Sweden (SBHSS) utg\u00f6r dessa processer en viktig m\u00f6jlighet att f\u00f6ra fram sydsvenska perspektiv i EU:s beslutsfattande. I denna artikel g\u00e5r Brysselkontoret igenom hur europeiska samr\u00e5d fungerar, varf\u00f6r de \u00e4r viktiga och hur SBHSS arbetar med att besvara dem.<\/em><\/p>\n

N\u00e4r EU-kommissionen tar fram ny lagstiftning ges medborgare, f\u00f6retag, organisationer och offentliga akt\u00f6rer m\u00f6jlighet att bidra med kunskap och synpunkter genom \u00f6ppna samr\u00e5d. F\u00f6r regioner \u00e4r dessa samr\u00e5d en viktig kanal f\u00f6r att p\u00e5verka framtida EU-politik och s\u00e4kerst\u00e4lla att regionala perspektiv tas tillvara tidigt i lagstiftningsprocessen.<\/p>\n

P\u00e5verkansarbete, eller lobbyism som det ofta kallas, f\u00f6rknippas ibland med negativa associationer s\u00e5som s\u00e4rintressen, korruption eller otillb\u00f6rlig p\u00e5verkan. Samtidigt \u00e4r m\u00f6jligheten f\u00f6r medborgare, organisationer och f\u00f6retag att f\u00f6ra dialog med beslutsfattare en viktig del av den demokratiska processen. Faktum \u00e4r att begreppet \u201dlobbyism\u201d har sitt ursprung i det brittiska parlamentet, d\u00e4r medborgare kunde m\u00f6ta folkvalda representanter i foaj\u00e9n mellan \u00f6ver- och underhuset f\u00f6r att framf\u00f6ra sina synpunkter och fr\u00e5gor.<\/p>\n

\u00c4ven om det runt om i v\u00e4rlden finns exempel p\u00e5 osund p\u00e5verkan \u00e4r ett \u00f6ppet och transparent samspel mellan beslutsfattare och samh\u00e4llets olika akt\u00f6rer avg\u00f6rande f\u00f6r att v\u00e4lgrundade beslut ska kunna fattas.<\/p>\n

Europeiska samr\u00e5d<\/strong><\/p>\n

En viktig men ofta f\u00f6rbisedd del av p\u00e5verkansarbetet p\u00e5 b\u00e5de europeisk och nationell niv\u00e5 \u00e4r de \u00f6ppna samr\u00e5ds- och remissf\u00f6rfaranden som EU-kommissionen och Regeringskansliet genomf\u00f6r inf\u00f6r ny lagstiftning och nya politiska initiativ.<\/p>\n

EU:s samr\u00e5d och nationella remisser \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla att besvara \u2013 s\u00e5v\u00e4l medborgare som organisationer, myndigheter och f\u00f6retag. I samband med att ny europeisk lagstiftning f\u00f6rbereds \u00f6ppnas ofta flera olika samr\u00e5d under lagstiftningsprocessens g\u00e5ng, b\u00e5de f\u00f6re och efter att ett konkret lagf\u00f6rslag har presenterats.<\/p>\n

I ett tidigt skede kan kommissionen exempelvis publicera en s\u00e5 kallad Call for Evidence<\/em> eller Call for Action<\/em>, d\u00e4r allm\u00e4nheten bjuds in att l\u00e4mna synpunkter och f\u00f6rslag p\u00e5 l\u00f6sningar inom ett visst politikomr\u00e5de. Dessa initiativ fungerar ocks\u00e5 som viktiga signaler om vilka fr\u00e5gor kommissionen arbetar med och vilka lagstiftningsf\u00f6rslag som kan vara p\u00e5 v\u00e4g under det kommande \u00e5ret.<\/p>\n

F\u00f6r ber\u00f6rda akt\u00f6rer \u00e4r detta ett viktigt tillf\u00e4lle att f\u00f6rbereda analyser, underlag och inspel till kommissionen samt till EU:s lagstiftande institutioner \u2013 Europaparlamentet och Europeiska unionens r\u00e5d. Ju b\u00e4ttre beslutsunderlag som finns tillg\u00e4ngliga, desto b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar har beslutsfattarna att fatta v\u00e4lgrundade beslut.<\/p>\n

De inspel som l\u00e4mnas kan bland annat best\u00e5 av positionspapper, politiska st\u00e4llningstaganden eller konkreta \u00e4ndringsf\u00f6rslag med f\u00f6rslag p\u00e5 hur lagstiftning kan utformas, \u00e4ndras eller kompletteras.<\/p>\n

Ytterligare samr\u00e5d \u00f6ppnas vanligtvis b\u00e5de inf\u00f6r och efter att kommissionen har presenterat ett skarpt lagf\u00f6rslag. Dessa kan vara utformade p\u00e5 olika s\u00e4tt, men best\u00e5r ofta av fr\u00e5geformul\u00e4r kombinerade med m\u00f6jligheten att l\u00e4mna mer utf\u00f6rliga synpunkter i fritext.<\/p>\n

Nationell niv\u00e5<\/strong><\/p>\n

\u00c4ven p\u00e5 nationell niv\u00e5 finns olika former av samr\u00e5ds- och remissf\u00f6rfaranden. N\u00e4r EU-kommissionen presenterar ny lagstiftning inleder regeringen normalt en nationell process f\u00f6r att analysera f\u00f6rslagets konsekvenser.<\/p>\n

En central del av detta arbete \u00e4r regeringens faktapromemoria (Fakta-PM), som normalt ska presenteras inom fem veckor efter att kommissionen lagt fram sitt f\u00f6rslag, \u00e4ven om undantag kan f\u00f6rekomma, exempelvis under sommarm\u00e5naderna.<\/p>\n

I anslutning till detta \u00f6ppnas ofta remissf\u00f6rfaranden d\u00e4r olika intressenter ges m\u00f6jlighet att l\u00e4mna synpunkter p\u00e5 den aktuella fr\u00e5gan. Bland remissinstanserna \u00e5terfinns vanligtvis kommuner, regioner, myndigheter, organisationer och n\u00e4ringslivsakt\u00f6rer.<\/p>\n

\u00c4ven akt\u00f6rer som inte formellt har bjudits in att svara har m\u00f6jlighet att l\u00e4mna synpunkter, eftersom remissf\u00f6rfarandena i praktiken \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r allm\u00e4nheten och andra ber\u00f6rda intressenter.<\/p>\n

Sm\u00e5land Blekinge Halland South Sweden<\/strong><\/p>\n

Arbetet med att besvara samr\u00e5d och remisser \u00e4r en viktig del av svenska regioners p\u00e5verkansarbete p\u00e5 europeisk niv\u00e5. De svenska Brysselkontoren bidrar varje \u00e5r genom att bevaka, informera om och samordna inspel till ett flertal europeiska samr\u00e5d.<\/p>\n

Brysselkontoret, som fungerar som regionernas f\u00f6rl\u00e4ngda arm i EU, uppm\u00e4rksammar l\u00f6pande hemmaorganisationerna p\u00e5 \u00f6ppna eller kommande samr\u00e5d. D\u00e4refter f\u00e5r respektive region, i dialog med Brysselkontoret, ta st\u00e4llning till om ett svar ska l\u00e4mnas in.<\/p>\n

Ofta underl\u00e4ttas arbetet av att det redan finns tematiska och politiskt f\u00f6rankrade positionspapper som kan ligga till grund f\u00f6r inspelen. I vissa fall kan regionerna \u00e4ven utg\u00e5 fr\u00e5n regionala utvecklingsstrategier eller andra relevanta styrdokument.<\/p>\n

Om det saknas politiskt f\u00f6rankrade st\u00e4llningstaganden kan det d\u00e4remot kr\u00e4vas att fr\u00e5gan bereds och beslutas enligt ordinarie politiska beslutsprocesser innan ett yttrande kan l\u00e4mnas.<\/p>\n

Besvarade samr\u00e5d 2026<\/strong><\/p>\n

Under 2026 har SBHSS och de enskilda regionerna inom samarbetet svarat p\u00e5 flera europeiska samr\u00e5d.<\/p>\n

Nedan listas de samr\u00e5d d\u00e4r SBHSS-regionerna har l\u00e4mnat in svar under 2026, samt de samr\u00e5d som fortfarande \u00e4r \u00f6ppna under sommaren 2026.<\/p>\n