Den senaste tidens stora flyktingströmmar har lett till en stark politisk debatt och ett ökat fokus för migrationsfrågor inom EU. I början av februari höll EU-kommissionen en konferens om vikten av att behandla flyktingfrågor även ur ett forskningsperspektiv. Syftet med konferensen var både att ge en överblick över tidigare projekt där EU-finansiering har stöttat forskning om migration, samt att identifiera nya områden där det finns behov av ytterligare forskning.
 
 
Tidigare projekt har berört områden som integration, ekonomiska effekter vid migration, transnationalism samt data och statistisk modellering och har sammanfattats i en katalog.
 
Efter halvtidsutvärderingen av Horisont 2020 kommer strategiska och politiska riktlinjer att sättas upp för den sista perioden med Horisont 2020, och det förväntas att just migrationsfrågor kommer vara ett fokusområde. Den framtagna katalogen kommer användas som grund för identifiera luckor inom forskningen och stå till grund för vad som bör inkluderas i den sista delen av Horisont 2020 (med andra ord för perioden 2018-2020). Under våren 2016 samlar kommissionen även in underlag och åsikter från andra aktörer. 
 
Kommissionen betonar även vikten av att migrationsforskning bedrivs på ett tvärvetenskapligt plan och framförallt med samarbete från humanistiska och samhällsvetenskapliga institutioner. Detta för att kunna bedöma effekterna av EU:s tidigare initiativ samt sätta upp riktlinjer för framtida projekt. 
 
EU:s forskningskommissionär Carlos Moedas menar också att migrationsforskning inte bara är viktigt för att ta fram nya regler och riktlinjer utan även skulle kunna fungera som ett hjälpmedel för medlemsländerna för att anpassa sig till de nya och ökade flyktingströmmarna. 
 

Öststaterna I EU har under flyktingkrisen visat ett större motstånd än resten av EU när det kommer till att ta emot flyktingar. Vad kan ligga bakom denna skepticism och kan vi förstå deras ställningstagande? Vad finns det för koppling mellan EUs mänskliga rättigheter och en del öststaters handlande under flyktingkrisen?
Kort om EUs mänskliga rättigheter – Den europiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
Målet med konventionen är att skydda EU-medborgares elementära rättigheter och antogs år 1950. Exempel på några av rättigheterna:
- Förbud mot tortyr
- Rätt till frihet och säkerhet
- Rätt till skydd för privat – och familjeliv
 
Läs mer om Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheten här.
  

Den första mars hölls ett möte för en arbetsgrupp inom området turism. Under mötet bjöds en representant från EU-kommissionen in samt även en representant från EU-parlamentet för att berätta om de olika institutionernas prioriteringar inom området framöver. Vad kommer att stå i fokus under år 2016 samt har EU-kommissionen och EU-parlamentet en gemensam strategi inom området turism? 

EU-parlamentet:
Representanten från EU-parlamentet Arne Lietz framförde att parlamentet just nu arbetar intensivt med att försöka få EU-kommissionen att besluta att år 2018 ska ha temat turism och kultur. Traditionellt så har EU-kommissionen varje år valt ut ett tema som man inom EU har ett extra fokus kring i sitt arbete (Läs mer om föregående års teman här). Detta för att parlamentet tror att det för regionerna skulle medföra att man vågade satsa på turismen inom sin region med att exempelvis bygga ut infrastrukturen mer för att attrahera fler besökare. Vidare vill parlamentet kombinera turism med kultur för att på så vis gynna båda områdena och man arbetar nu med två satsningar inom detta. 
Ett av satsningarna heter ”Cultural heritage” och det andra heter ”industrial heritage” där det första är till för att på europisk nivå gemensamt framföra ”vårt budskap” till resten av världen, vad är vår identitet och varför ska man besöka Europa. Målet med satsningarna är bland annat att främja det innovativa användandet av det kulturella arvet för att främja integration, delaktighet och sammanhållning i Europa. För att stödja satsningarna kommer EU via Horisont 2020 (EU:s största program för forskning och innovation) att finansiera åtgärder som på något vis knyter an till dessa satsningar. Industrial heritage däremot fokuserar på att marknadsföra historiskt viktiga platser runt om i Europa när det gäller industrialiseringen under 1800-talet, bland annat i det kända Ruhrområdet. Ett annat område EU-parlamentet vill fokusera på är hur broar runt om i Europa har påverkat kulturen i närliggande områden, exempelvis hur språket har utvecklats i områden där broar har byggts mellan två olika länder. Parlamentet menar att broar är ett mycket bra exempel på hur man kan integrera både kultur och turism och samtidigt gynna båda dessa teman. 
För arbetsgruppen föreslog Lietz att man från varje region listade de fem viktigaste turistattraktionerna i sitt område. Samtidigt presenterade en representant från ERIH (European Route of industrial heritage) möjligheten för regioner och städer att bli medlemmar i deras nätverk där man får göra reklam för sin attraktion om man har ett historiskt perspektiv att bidar med inom Europas industrirevolution. Ur Småland-Blekinges perspektiv vore det av intresse att undersöka möjligheten att få med den starka traditionen av entreprenörskap i Småland och Blekinge som en attraktion och visa på det rika kulturarv från ett industriperspektiv som vi faktiskt har i regionerna. För mer information om ERIH och deras arbete, var god se länken
 
EU-kommissionen: 
Carlo Corazza, generaldirektör för generaldirektoratet Growth som även övervakar området turism, förde fram att ur ett ekonomiskt perspektiv så är turism ett av de få områdena som det just nu går bra för ur ett europeiskt perspektiv. Kommissionen fokuserar på att attrahera turister utanför Europa där man ser en stadig ökning av turister från Asien. Europa besöks idag inte endast på grund utav vår rika historia utan även för kreativiteten vi bridrar med och vår livsstil, vilket är något kommissionen vill driva ännu starkare. För att behålla den tredjedelen utav världens turister som besöker Europa menar Corazza att man från kommissionens del kommer att arbeta med att samordna synergin mellan kultur, kreativitet och turism framöver. Kommissionen tycker även att det är viktigt att vi utbildar turismsektorn på att förstå t.ex. den kinesiska kulturen bättre då en väldigt stor del av turisterna som besöker Europa idag är ifrån Kina. En annan problematik som man från kommissionens sida vill arbeta med är alla online-bokningsredskap på internet såsom Expedia och Onlinebooking, där företag tjänar pengar på att boka upp europeiska attraktioner men att företagen endast beskattas i USA, vilket vi i Europa förlorar på.  
 
Kommissionen har även arbetat fram en handlingsplan för turism som innehåller fyra pelare som kommissionen kommer att fokusera på framöver. 
1. Digitalisering: Hur man med hjälp av tekniken exempelvis kan visa utställningar på museum i 3D för att locka fler turister. 
 
2. Kunskap: Som det ser ut idag så finns det en stor ”mismtach” på vad man inom turismsektorn utbildas till och vad marknaden efterfrågar för kunskaper. Exempelvis så behöver vi återigen bli bättre på att förstå den kinesiska kulturen för att attrahera fler turister därifrån. 
 
3. Lansering: Det måste på europeisk nivå finnas en vilja och en strategi där alla medlemsländer tillsammans arbetar för att lasera Europa som en turistattraktion. Idag ser vi att alla medlemsländer endast arbetar självständigt för att få turisterna att besöka sina länder. Denna strategi fungerar inte idag för om man t.ex. tittar på de asiatiska turisterna så besöker de ofta ett flertal städer i Europa samtidigt.  Vikten borde då istället ligga på att locka hit dem i första hand där vi idag konkurrerar med länder som USA och Australien. Kommissionen vill även i framtiden budgetera pengar i syfte att nå målet med att gemensamt från medlemsländerna lansera ”ett” Europa utifrån ett turistperspektiv. 
 
4. Företagsklimat: Kommissionen vill arbeta mot att attrahera fler investeringar från utlandet när det gäller turism. Exempelvis vill man göra det lättare genom att minska den byråkratiska och administrativa aspekten av att starta ett hotell eller andra typiska företag inom turism. Man vill även kolla på möjligheten att ta bort skatter som på regionalnivå gör det svårare för investerare att starta upp dessa typer utav rörelser i Europa.