Den 15 mars publicerade EU-kommissionen den strategiska planen för de första fyra åren av EU:s forskning och innovationsprogram Horisont Europa. Den strategiska planen definierar programmets strategiska investeringsinriktningar (2021 – 2024) och fungerar som en kompass för att säkerställa kommissionens politiska prioriteringar med fokus på ett klimatneutralt och digitalt Europa. Den strategiska planen är därmed i linje med övergripande europeiska strategier som den gröna given och europeiska återhämtningsinsatser för pandemin.


Nyligen öppnade EU-kommissionen ett samråd om Brexitfonden (Brexit Adjustment Reserve). Medlen är till för att lindra konsekvenserna av Brexit för vårt näringsliv och tycks än så länge rikta sig mest mot den nationella nivån i respektive medlemsstat (läs mer här). Ett slutgiltigt beslut är ännu inte fattat, men mot bakgrund av våra läns höga exponering mot den brittiska marknaden i jämförelse med andra svenska regioner, har vi under alla omständigheter anledning att redan nu fundera över vilken roll medlen kan spela på den regionala nivån.

Samrådet som är öppet fram till 21 april, ger en möjlighet att påverka den europeiska nivån hur fonden utformas. Det tongivande europeiska nätverket CPMR (Conference of Peripheral and Maritime Regions) pekar på vikten av att regionerna spelar en avgörande roll för att fondens medel ska få effekt och regionernas roll därför måste tydliggöras. Alla kan delta i samrådet och det finns ingen mall att följa för hur vi vill svara. Kort eller långt, alla svar spelar roll.

Nästa steg att överväga för Sveriges regioner är vilken typ av dialog vi vill ha med den nationella nivån. Vilken är Sveriges ingång i förhandlingarna på EU-nivå och hur tänker man sig att medlen ska användas i här hemma? Kommer medlen ingå i en statlig budget för arbetsmarknadspolitik, eller kommer det finnas kriterier för hur medlen distribueras, och vilken roll kommer i så fall regionerna spela i administrationen?