EU-kommissionen föreslår nu ytterligare skärpningar av klimatmålen i den förslagna europeisk klimatlag som nu förhandlas. Sedan tidigare har man satt mål om klimatneutralitet till år 2050, men nu introducerar kommissionen i detta förslag även delmål om nettoutsläppsminskning med 55% till år 2030 jämfört med 1990 nivåer. Det kommer kräva ökade insatser och skärpta regelverk inom EU för att nå dessa mål. Småland Blekingen Halland kan bidra till detta både i genomförandet och i utveckling av policy, inte minst utifrån den skogliga bioekonomins roll i klimatomställningen.

 

EU:s klimatlag och klimatmål

Klimatlagen är en av fleråtgärder inom EU:s Gröna giv som syftar till att möta ambitionen om ett klimatneutralt Europa till år 2050. Som den första klimatlagen på EU-nivå spelar den en mycket central roll då det innebär att man nu introducerar bindande utsläppsmål och krav på uppföljning av EU:s klimatarbete. Kommissionen avser att var femte år se över medlemsländerna åtgärder och utfärda rekommendationer till dem vars åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet.

Både delmålet för år 2030 och målet för år 2050 förhandlas just nu och det finns många detaljer och kompromisser att reda ut, allt från utsläppsmålen i sig till hur de ska följas upp Dock är det klart att med nya klimatmål kommer EU:s klimatrelaterade policy behöva ses över. I samband med tilläggsförslaget presenterade EU-kommissionen en klimatplan för 2030-målen och senast i juni 2021 avser kommissionen ha inlett en revidering av följande policyakter:

 

  • EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS)
  • Ansvarsfördelning mellan medlemsländerna
  • Utsläpp från markanvändning lant- och skogsbruk (LULUCF)
  • Direktiv förnybar energi
  • Direktiv energieffektivisering
  • Utsläppskrav för vägfordon (och utfasning av bensin och diesel).

 

EU-kommissionen kommer även anta en ny och ambitiösare EU-strategi om klimatanpassningar för att stärka insatserna för klimatsäkring, öka resiliens och förebyggande åtgärder. Det kan vara relevant att ytterligare undersöka vilka möjligheter till stöd detta innebär.

För Småland Blekinge Halland är det annars särskilt intressant att bevaka den lagstiftning som påverkar energi och skog- och träbaserad sektor. Tidigare förhandlingar om LULUCF och direktiv för förnybar energi har skapade stor oro och diskussioner kring möjligheterna att nyttja skogens resurser. Det har framförallt gällt referensnivåer respektive hållbarhetkriterier för skoglig biomassa.  Dessa diskussioner aktualiseras nu igen. Det finns en inte helt positiv syn från EU-kommissionen vad gäller nyttjandet av biomassa till energi. Detta grundar sig bland annat i en oro för biologisk mångfald och minskadeskogsbestånd. 

 

En inblick i diskussioner om skogens roll

EU:s förslag till klimatlag och klimatplan 2030 har uppmärksammats av intresseorganisationer för skogsägare och skogsindustrin organisationer. Även om man som regel är positiva till de höga ambitionerna, finnas vissa oklarheter vad gäller synen på skogens roll för att nå målen. Medan Ursula von der Leyen lyft fram det klimatpositiva med att bygga i trä, i sitt tal till Europeiska unionen i september 2020, menar representanter från Skogsindustrierna att det inte varit lika positiva tongångar till trä i kommissionens klimatmålsförslag. De menar att kommissionen har ett alltför stort fokus på att nå delmålet genom att ställa om energianvändningen och påpekar att man även borde se klimatnyttan i att ersätta fossila material med förnybara. Det vill säga att använda trä vid renovering och som byggmaterial vid nybyggnation, snarare än att stirra sig blind på behovet av att minska energiförbrukningen inom bostäder och fastigheter.

Även företrädare från Confederation of European Forest Owners anser att det finns skäl till att vara uppmärksam på kommissionens förslag. Enligt dem läggs för stor vikt vid att se skog och träd som en källa för koldioxidupptag istället för att se fördelen med trä som en klimatpositiv materialsubstitution. Om skogens främsta roll betraktas vara att fånga upp koldioxid, med andra ord fungera som sänka, skulle det exempelvis kunna innebära att ett tak infördes på hur många träd som får fällas per år menar Confederation of European Forest Owners.

 

Nästa steg

Förhandlingar pågår för fullt. I Europaparlamentets miljöutskott har man röstat för 2030-mål på 60%. För det tyska ordförandeskapet är klimatlagen en prioriterad fråga som man hoppas ro i land innan året är slut.

För Småland Blekinge Halland kan det som sagt var vara relevant att redan nu engagera sig i förarbetet gällande revideringen av lagstiftningen 2021. Redan under hösten har initiala offentliga samråd ägt rum och det kommer komma fler framöver. Med rätt utformad policy kan vi bidra både till att nå klimatmål och utveckling i våra regioner. Utifrån Småland Blekinge Hallands styrkor och kompetenser kan det även vara relevant att undersöka vilket stöd som det finns för att utveckla innovativa lösningar för att nå EU:s klimatmål.

 

Bakgrundsmaterial:

Press release: Commission raises climate ambition and proposes 55% cut in emissions by 2030

Memo (Q&A) on the 2030 Climate Target Plan

Communication on Stepping up Europe's 2030 Climate Ambition

Impact Assessment on Stepping up Europe's 2030 Climate Ambition (part 1) - (part 2)

EU-wide Assessment of National Energy and Climate Plans

Factsheet - The 2030 Climate Target Plan: A Vision for Europe

Factsheet - Policy Tools for the 2030 Climate Target Plan

Factsheet – National Energy and Climate Plans Assessment

State of the Union Address