Grön och blå omställning
Frågor kopplade till grön och blå omställning ses allt mer som två sidor av samma mynt, där land och hav/vatten verkar i en komplex och ömtålig symbios. Alla ansträngningar som vill bidra till omställningen från ett fossilbaserat ”slit-och-släng” samhälle, till ett fossilfritt, cirkulärt och hållbart samhälle, måste därför beakta såväl gröna som blåa spörsmål.
EU:s engagemang i de gröna och blå frågorna
EU:s arbete för att möta miljö- och klimatrelaterade utmaningar sträcker sig över flera policyområden. Detta är tydligt i den Gröna given som lanserades i slutet av 2019 och som är en av de högst prioriterade satsningarna för den nya von der Leyen-kommissionen. Den Gröna given ses både som en tillväxtstrategi och som ett ramverk för EU:s åtgärder för ett klimatneutralt Europa. Under sommaren 2021 antog EU en klimatlag med bindande mål om klimatneutralitet till 2050, och delmål för 2030, vilket stakade ut ambitionen i EU-kommissionens omfattande lagstiftningspaket Fit-for-55 som presenterades under sommaren och vintern 2021. Paketet syftar till att framför allt justera existerande lagstiftning för att nå målen (fastslagna i klimatlagen) om 55 procents minskning av utsläppen av växthusgaser, jämfört med 1990 års nivåer, till 2030 och att uppnå klimatneutralitet till år 2050. Fit-for-55 paketets förslag är just nu under behandling inom EU:s lagstiftande institutioner.
Cirkulär bioekonomi
I princip all EU-policy med påverkan för den cirkulära bioekonomins utvecklingsmöjligheter ryms inom ramarna för EU:s Gröna giv – från strategier och lagstiftning till finansiering och innovation. Begreppet cirkulär bioekonomi används framför allt inom EU:s forskning- och innovationspolicy, men europeiska regioner har omfamnat det både som utgångspunkt för samarbeten och nätverk kopplat till livsmedel, skog och trä samt blå ekonomi. Majoriteten av Europas regioner, däribland Småland-Blekinge-Halland, har nämligen bioekonomi som styrkeområde i sina smarta specialiseringsstrategier. Då det blivit allt tydligare att bioekonomin måste grunda sig i ett cirkulärt förhållningssätt, talar man allt oftare om cirkulär bioekonomi. För Småland Blekinge Halland South Sweden med styrkor inom flera områden inom bioekonomin finns goda möjligheter att nyttja den europeiska arenan. Brysselkontoret har varit en ledande drivkraft inom nätverket ERRIN:s arbetsgrupp för bioekonomi och är alltjämt engagerade är i nätverket ERIAFF:s arbetsgrupp för växtbaserade proteiner, vilket ger oss goda möjligheter att koppla upp våra styrkor mot andra regioners kompetenser.
Skog och trä
Europeiska arenan erbjuder flera möjligheter att stödja och utveckla den skogliga bioekonomin. Dels via europeisk FoI-samverkan och satsningar på utbildning och kompetens, dels via påverkansarbete kopplat till lagstiftning och strategier. I hög grad påverkas förutsättningarna för den skogliga bioekonomin av beslut fattade på EU-nivå kopplat till klimat, miljö och energi. De senaste åren har ett antal förslag med betydelse för skoglig bioekonomi förhandlats på EU-nivå, där det varit tydligt att geografiska förutsättningar och synen på skog skiljer sig markant mellan europeiska områden. Nordiska regioner skiljer sig från länderna på kontinenten och det är således relevant att öka kunskapen om våra svenska förutsättningar och marknadsföra hur skogen och dess råvaror kan nyttjas på ett hållbart sätt för att bidra till minskad klimatpåverkan.
I juli 2021 lanserades EU:s skogsstrategi för 2030. Som ett svar på detta har Småland-Blekinge-Halland under året etablerat en rapportörsgrupp för skogsfrågor i syfte att effektivisera samarbetet mellan regionerna i dessa frågor och för att snabbare kunna reagera på europeisk lagstiftning och initiativ. Rapportörsgruppen bland annat tagit fram ett positionspapper kring EU:s skogsstrategi. Positionspapperet utgör en grund för det gemensamma påverkansarbetet, med prioriterade frågor så som skogsbruksrelaterade behov och styrkor kopplat till byggande i trä. I europeiska sammanhang ställs ofta bevarandet av skog för att främja biologisk mångfald och att öka koldioxidsänkan emot möjligheten att nyttja skogens resurser till biobaserade produkter och energi.
Hållbart byggande
En av det frågor som har fått allt större vikt är hur vi bor. Byggsektorn är en av de branscher som pekas ut som särskilt viktiga att ställa om till mer cirkulär och hållbar. En av de större satsningarna är den euroepiska renoveringsvågen som tar sikte på att fördubbla renoveringstakten fram till år 2030. Samtidigt ser man att boende är en bredare fråga. 2021 lanserade EU-kommissionen initiativet till ett nytt europeisk Bauhaus-rörelse (NEB) som ska skapa vackra, inkluderande och hållbara levnadsmiljöer. Småland-Blekinge-Halland är bland annat engagerade i NEB genom trä- och glasbyggnations-klustret Smart Housing Småland, som också är officiell NEB-partner.
Livsmedel
Livsmedelsnäringen är en annan huvudpelare inom bioekonomin som också är tydligt kopplad till EU:s Gröna giv, framför allt via EU:s jord-till-bordstrategi, som sätter politiska ramar och styr investeringsmedel till framtidens lokala/regionala livsmedelssystem. EU:s livsmedelspolitik berör alltifrån direktstöden i EU:s gemensamma jordbrukspolitik till FoI-investeringar genom Horisont Europa eller kompetensförsörjningsåtgärder genom initiativ i Erasmus+. Den regionala nivån har stort utrymme för att delta i interregionala livsmedelspartnerskap (inom bland annat kommissionens S3-plattform) eftersom området är prioriterat i många europeiska regioners regionala innovationsstrategier.
Energi
För att nå målen i EU:s klimatlag om att uppnå klimatneutralitet till 2050 och reducera CO2-utsläppen med 55 procent till 2030, har EU-kommissionen under de senaste åren lanserat en rad omfattande energirelaterade initiativ. Under det gångna året har energifrågorna kommit att aktualiserats än mer i och med den energikris som uppstått i och med Rysslands invasionskrig mot Ukraina. EU-kommissionen har bemött de nya förutsättningarna genom att samordna medlemsländerna. Energifrågorna som EU fokuserar på sträcker sig mellan allt från energieffektivisering av vitvaruartiklar, byggnader och fordon, till reglering av investeringsnormer och tillståndsprocesser för förnybara och fossilfria energiproduktion och drivmedel, till statsstödsregler och mekanismer på el- och gasmarknaden. De europeiska energisystemen är mitt uppe i en omvandling som vi inte sett på över hundra år. Det som regleras på europeisk nivå idag kommer att styra våra energisystem för årtionden framåt och omställningen innebär både risker och möjligheter för Småland-Blekinge-Hallands aktörer. Det är mot denna bakgrund och insikten om att även svenska regioner behöver påverka förslag och initiativ från europeisk nivån, som SBHSS-samarbetet under 2022 påbörjade arbetet med att ta fram ett gemensamt positionspapper kring energirelaterade frågor. Detta för att på ett effektivt sätt kunna agera för våra regioners intressen på den europeiska nivån.
Vatten
Frågor kopplade till vatten och marina miljöer blir allt viktigare på den europeiska arenan. Å ena sidan står klimatförändringarna, utsläpp och miljöförstöring för betydande utmaningar vad gäller tillgång och användning av rent vatten. Å andra sidan finns en stor ekonomisk potential i marina miljöer beträffande hållbar energiförsörjning, mobilitet och livsmedelsförsörjning. Det är dock väsentligt att den potential som inryms i den så kallade ”blå ekonomin”, utnyttjas på ett hållbart och skonsamt sätt för natur och berörda ekosystem.
I och med EU:s klimatsatsningar i den Gröna given (2019) har EU:s havs- och vattenpolitik fått ett nytt hållbarhetsfokus, vilket kontrasteras mot det tidigare fokuset på tillväxt inom de blå näringarna. EU lanserade i maj 2021 sin nya strategi för en hållbar blå ekonomi i EU, med annonserade lagförslag och initiativ.
Småland-Blekinge-Hallands medlemmar har många likartade utmaningar kring vatten. Tre av SBHSS fem regioner är kustområden, samtliga regioner har omfattande sjöbestånd men upplever samtidigt i ökande takt problem med torka. Genom sitt geografiska läge och historiska förutsättningar och näringar, finns inom Småland Blekinge Halland flera privata och offentliga aktörer med spetskompetens och styrkor kopplade till de blå näringarna. Med ett ökat europeisk intresse för vattenrelaterade frågor och de blå näringarna finns goda möjligheter för regionala aktörer att visa upp sig och knyta värdefulla kontakter på de tillgängliga europeiska plattformarna och nätverken i Bryssel.
Brysselkontoret ett starkt och initiativtagande engagemang i ERRIN:s arbetsgrupp för Blå ekonomi, i vilken EU-handläggare Martin Broberg är en av fem gruppledare. Under våren och hösten 2022 har aktörer från Småland-Blekinge-Halland bjudits in till seminarier i Bryssel där de fått möjligheter att marknadsföra sina projekt och knyta kontakt med eventuella framtida europeiska samarbetspartners med liknande utmaningar och kompletterande styrkor.
Ägarnas aktivitet
Det pågår aktivitet inom flera områden kopplat till den gröna omställningen, både vad gäller innovationssamarbete och policypåverkan. Policypåverkan görs framför allt inom ramen för SBHSS:s rapportörsgrupp för skogsfrågor med framtagande av positionspapper, svar på samråd och remisser, samt framtagande av ändringsförslag, artiklar och anordnande av seminarier. Påverkansarbete kan också genomföras på beställning från enskild ägare. Brysselkontoret stöttar ägarna inom innovationssamarbete framför allt kopplat till växtbaserade proteiner och hållbart byggande.