Idag lanserade EU-kommissionen sin plan för att bygga upp en europeisk hälsounion. Bakgrunden till detta initiativ är de många brister som blivit tydliga i samordningen och hanteringen av Covid-19 inom EU. Det har bland annat varit brist på medicinsk utrustning, inskränkningar i den fria rörligheten och skillnader i smittspridningsåtgärder. Hälsa och sjukvård är nationell kompetens och EU saknar därför både mandat och resurser att agera i dessa frågor. Syftet med att etablera en hälsounion är därför att förbättra beredskapen och hanteringen av nuvarande och framtida hälsokriser. I det första skedet fokuserar man framför allt på att förbättra EU:s ramverk för allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan och att stärka rollen för europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Då hälsounionen innebär att EU tar steg in på hälsoområdet kan vi vänta oss viss dragkamp mellan EU-kommissionen och dess medlemsstater om hur långt dessa befogenheter får gå. Exakt vad en hälsounion kommer innebär för SBHSS återstår docka att se, men förhoppningsvis gör det oss alla mer förberedda för kommande hälsohot.

Ett starkare ramverk för EU:s hälsosäkerhet

För att skapa en bättre beredskap för och hantering av hälsohot föreslår EU-kommissionen se att man på EU-nivå ska göra följande:

  • utlyser nödlägen på EU-nivå för att säkerställa gemensamma EU-insatser
  • fattar riskhanteringsbeslut på EU-nivå
  • harmoniserar regionala, nationella och EU-omfattande beredskapsplaner
  • regelbundet ser över och stresstestar beredskapsplanerna
  • övervakar tillgången på läkemedel och medicinsk utrustning och åtgärdar eventuella brister

Detta ska regelmässigt styras av  en ny förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som EU-kommissionen lade fram förslag till idag.

För SBHSS kan den harmonisering och stresstest av regionala och nationella beredskapsplaner som föreslås vara intressant att ta i beaktning. Krav på mer utförlig rapportering kring antalet lediga sjukhussängar, tillgången till specialiserad behandling och intensivvårdskapacitet och medicinskt utbildad personal kan också vara värt att notera.

Stärka ECDC och EMA

En avgörande del i att uppnå hälsounionens mål är stärkt roll och utvecklat mandat till EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) och EU:s läkemedelsmyndighet (EMA). Båda myndigheter har hamnat i centrum under pågående kris när det gäller allt från data om antal smittade till godkännande av vaccin. Det har också blivit tydligt att de inte hat tillräckliga resurser både budget -och mandatmässigt. ECDC vill man bland annat ge utökade möjligheter att övervaka i realtid och att utfärda icke-bindande rekommendationer och alternativ för riskhantering. För EMA:s del vill man bland annat ge mandat att övervaka och minska risken för brist på kritiska läkemedel och medicintekniska produkter och att ge rådgivning om medicintekniska produkter och läkemedel som kan användas för att behandla, förebygga eller diagnostisera en sjukdom som orsakar ett utbrott.

EU-kommissionen förslår även att en helt ny myndighet för krisberedskap och insatser etableras som bland annat ska utveckla nya läkemedel utifrån framtidsanalyser, bygga upp ökad tillverkningskapacitet inom EU och lansera akut upphandling och snabb spridning av medicinska motåtgärder (inkl. vacciner). Myndigheten jämförs med USA:s Biomedical Advanced Research and Development Autority (BARDA). Ett mer detaljerat förslag väntas först i slutet av nästa år.

Nästa steg

Uppbyggnaden av EU:s hälsounionen grundar sig i ett antal lagförslag. Idag presenterades ovannämnda förslag om stärkt ramverk och utökat mandat för EU:s myndigheter. Dessa ska nu förhandlas av de två beslutsfattande organen Rådet (medlemsstaterna) och Europarlamentet. Det är med andra ord inte alls säkert att det som slutligen beslutas är såsom EU-kommissionen föreslår. Åtgärderna som krävs ska framför allt finansieras via EU:s hälsoprogram EU4Health som tycks landa på en budget på 5 miljarder EUR. Det är en ordentlig budgetökning gentemot förra programperiodens dryga 400 miljoner EUR, men en betyder samtidigt att en betydande del lär gå till genomförandet av hälsounionen istället för andra utvekclingsprojekt.

EU-kommissionen har ytterligare ett par policyinitiativ som kommer presnteras innan året är slut: EU:s läkemedelsstrategi (24 nov) och EU:s cancerplan (9 dec).

Brysselkontoret kommer fortsätta bevaka både hälsounionen och EU:s kommande häsloprogram EU4Health.

Länkar till mer information

Webbplatsen för den europeiska hälsounionen

Pressmedelande: Att bygga en europeisk hälsounion – en förstärkning av krisberedskap och insatser i Europa

Frågor och svar

Faktablad: En europeisk hälsounion – för att hantera hälsokriser tillsammans

Faktablad: En Europeisk hälsounion – EU-byråernas roll

Meddelande: Att bygga en europeisk hälsounion – Beredskap och resiliens

Förslag till förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Förslag om en utvidgning av Europeiska läkemedelsmyndighetens mandat

Förslag om en utvidgning av mandatet för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar