Skillnaden mellan regioner med en tillväxt eller minskning av befolkningen förväntas förstärkas de närmsta decennierna enligt en rapport från EU-kommissionens Joint Research Center (JCR) om demografiska förändringar i Europa. Rapporten går längre än traditionella analyser på medlemsstatsnivå och utforskar situationer i regioner och till och med på kvartersnivå i städer.

©EU 2021 (human icons designed by Freepik)

Rapporten ”The Demographic Landscape of EU Territories”, undersöker hur Europas diversifierade åldrande och populationstrender påverkar arbetsproduktivitet, BNP, tillgång till tjänster, politiska attityder och valutgångar de närmsta 10 åren. Rapporten diskuterar även hur dessa trender kan tänkas utvecklas fram till 2050. Därmed ges vi insikter om vilka utmaningar vi ställs inför och hjälper oss på så sätt att utveckla politiska initiativ för att tackla ekonomiska ojämlikheter och demografiska obalanser som i förlängningen kan påverka hur vår demokrati fungerar.

Några saker som lyfts i rapporten

  • Ungdomars rörlighet (i synnerhet de mellan 20-24 år), som i hög grad drivs av studier och arbete, har en särskilt stor effekt på demografisk förändring. Medan vissa regioner frodas tack vare ett inflöde av unga, hamnar andra i bakvattnet med ett ökande antal ungdomar som tvingas lämna regionen på grund av avsaknad av möjligheter och betydelsefulla förutsättningar
  • Avfolkning sker inte bara i vissa typer av områden så som gles- och landsbygd, utan påverkas av flera faktorer
  • Medan andelen äldre ökar i alla områden, förväntas andelen vara högst i gles- och landsbygd
  • Den genomsnittliga andelen äldre kan bli fyra procentenheter högre i avfolkningsbygder än områden med befolkningsökning
  • Generellt sett föredrar unga att flytta till större städer för arbete, studier och serviceutbud, Barnfamiljer av ekonomisk- och livskvalitethänsyn tenderar att prioritera ekonomiskt attraktiva boenden i storstädernas ytterområden. Äldre föredrar i högre grad gles- eller landsbygd
  • Åldersskillnader spelar en större roll för valet mellan storstad och gles- eller landsbygd än politiska åsikter. Däremot finns det klara politiska skillnader i synen på EU och immigration beroende på både ålder och valet av boplats

Resultaten visar att territoriella demografiska skillnader inte är förutbestämda utifrån nationella trender för åldrande, utan bestäms av preferenser för boendeort och inhemska flyttmönster. Regional och lokal sammanhållning i kombination med innovationspolitik kan enligt rapporten bidra till att öka attraktiviteten för områden där befolkningen minskar genom att skapa förbättrade ekonomiska möjligheter och ett ökat serviceutbud.

Bakgrund

I juni 2020 offentliggjorde EU-kommissionen en första rapport om effekter av demografiska förändringar och vad som driver utvecklingen. Rapporten från 2021 lägger till den territoriella dimensionen och kopplar till utmaningar och möjligheter som presenterades i EU-kommissionens strategiska vision för rurala områden som förväntas presenteras i juni i år. EU-kommissionen har vidare även antagit en grönbok om åldrande. En grönbok kan beskrivas som ett formellt tankeunderlag som ligger till grund för framtida strategier och lagstiftning. Grönboken vill lyfta en debatt om vilket stöd som behöver identifieras för befolkning, regioner och kommuner. Ett samråd för denna diskussion är fortfarande öppet. Inom de närmaste månaderna kommer Joint Research Center (JCR) att lansera en så kallade ”Atlas för demografi” som ska bli ett nytt verktyg för att ”utforska EU:s befolkningdynamiker med en hög spatial upplösning”.