Frukostseminarium ”Mer pang för pengarna”
De svenska stads- och regionkontorens FoI-nätverk, som Småland-Blekinge-Halland deltar i, bjuder in till frukostseminarium i samband med EU:s FoI-dagar i Bryssel. Den 25 september är du som besöker Bryssel välkommen att delta på frukostmötet som syftar till att diskutera samverkan mellan regional, nationell och europeisk nivå för stärkt innovationskapacitet och ökad konkurrenskraft.
Syftet är att få en uppdatering kring regeringens ambitioner och förutsättningar för svenskt deltagande i EU:s forsknings – och innovationsprogram Horisont Europa, arbetet med förberedelserna i respektive deltagande myndighet inför nästa programperiod, samt att föra en dialog om möjligheterna till synergier mellan Horisont Europa och insatser på regional och nationell nivå. Hur tar vi tillvara de ökade tekniska möjligheterna till synergier i nästa programperiod och hur utmanar vi våra invanda strukturer och arbetssätt, som försvårar synergiskapande?
Anmälan sker via denna länk senast 23 september.
Agenda
08:00 – 08:15 Registrering, kaffe och lättare frukost
08:15 – 08:25 Välkommen från de svenska stads- och regionkontorens FoI-nätverk i Bryssel
08:25 – 08:35 Hur ska ”Sverige AB” kraftsamla inför nästa programperiod? Christian Hansen, departementssekreterare, Utbildningsdepartementet berättar om regeringens ambitioner och förutsättningar för svenskt deltagande i Horisont Europa och hur man ser på samverkan mellan olika typer av FoI-medel i Sverige och EU.
08:35 – 08:45 Vinnovas arbete med förberedelserna inför nästa programperiod Karin Aase, enhetschef internationellt samarbete, Vinnova, berättar om hur Vinnova förbereder inför Horisont Europa och hur man arbetar med samverkan mellan olika forsknings- och innovationsaktörer på nationell nivå. Hur kan vi genom effektiv samverkan på nationell nivå stärka Sveriges deltagande i Horisont Europa?
08:45 – 08:55 Tillväxtverkets arbete med förberedelserna inför nästa programperiod Maria Evertsson, EU- och innovationshandläggare, Tillväxtverket berättar om hur Tillväxtverket förbereder inför Horisont Europa och hur det nationella och regionala stödet till bland annat små och medelstora företag och kluster för ökad innovationskapacitet kan stärka svenska aktörers deltagande i Horisont Europa.
08:55 – 09:30 Paneldiskussion och reflektioner
Berör: FoI- aktörer, Regioner
Datum: den 25 september 2019
Tid: 8:00 – 9:30
Plats: Skåne European Office, Rue du Luxembourg 3, 1000 Bryssel
Bakgrund
En tydlig ambition från EU:s institutioner är att uppnå synergier mellan de olika finansieringsinstrument som ryms inom olika finansieringsformer, med särskild tyngdpunkt på sammanhållningspolitiken och ramprogrammet för forskning och innovation. Ambitionen är att alla investeringar som görs med EU-medel ska samspela för att skapa större värde av de enskilda investeringarna och bidra till att stärka EU:s globala konkurrenskraft. Erfarenheten från innevarande programperiod har dock visat på svårigheter med synergier och att den önskade effekten ofta uteblir då regelverken inte är fullt ut anpassade för en sådan praktik. Delar av barriärerna kan härledas till utformningen och skillnader i de olika fondernas regelverk, andra barriärer kopplas till den nationella implementeringen av regelverket.
De synergifrämjande ambitionerna har ytterligare förstärkts i EU-kommissionens förslag om ny långtidsbudget 2021–2027 och i de programspecifika förslagen. Redan i innevarande programperiod finns flera exempel på synergifrämjande åtgärder, till exempel Seal of Excellence samt möjligheten att finansiera Marie Skłodowska-Curie Actions inom Horisont 2020 med medel från europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Ett annat exempel på en synergiskapande åtgärd som infördes inför innevarande programperiod var förhandskravet om att medlemsländer och regioner skulle ha utvecklat regionala eller nationella forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3) för att tillges stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF). Den strategiska komponenten i smart specialisering är att resurser ska koncentreras till ett mer avgränsat antal prioriteringar, i första hand för att samordna satsningarna från olika europeiska finansieringsinstrument men även med visionen att bättre samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.
Inför kommande programperiod lägger EU-kommissionen ännu tydligare tyngdpunkt på samspel mellan fonder och program och uppmanar regioner, projektägare och forsknings- och innovationsaktörer att tydligare eftersöka dessa synergieffekter. De tekniska verktyg som nämns ovan vidareutvecklas, bland annat genom att Seal of Excellence regleras både i Horisont Europa men även i de gemensamma bestämmelserna för de sammanhållningspolitiska medlen (CPR) för att möjliggöra samspelande regelverk. I EU-kommissionens förslag om nytt regelverk för ESIF öppnas även möjligheter för regioner och medlemsländer att på frivillig basis överföra upp till 5% av tilldelningen från sammanhållningspolitiken till andra EU-fonder som står under delad eller direkt förvaltning av EU-kommissionen, så som Horisont Europa.
Utöver de tekniska verktygen finns även tydliga synergifrämjande insatser i de programspecifika förslagen inför nästa programperiod. Bland annat är smart specialisering och regionalt innovationssamarbete alltjämt viktiga principer för Horisont Europa i stort, och särskilt den andra pelaren Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft. EU-kommissionen förväntar sig att deltagande från offentlig sektor, såsom regioner, i samarbete med lärosäten, kommer att spela en allt viktigare roll i det nya programmet. I det nya programmet Digitala Europa, är Digital Innovation Hubs (DIH) ett centralt initiativ i genomförandet. DIH lanserades av EU-kommissionen redan under 2016 och har en tydlig koppling till smart specialisering.
Under 2017–2018 utvärderade EU-kommissionen användningen av de möjligheter till synergier som finns i innevarande programperiod och vilka barriärer som har identifierats för användningen av dessa möjligheter. I utvärderingen identifieras bland annat att då regelverken inte är stabila över tid utan att de förändras med nya programperioder kräver detta löpande uppdatering och fortutbildning för att kunna tillvarata möjligheterna till synergieffekter. En annan utmaning i förverkligandet av ambitionerna om att skapa synergier är den mångfald av myndigheter och andra aktörer som är engagerade i implementeringen i medlemsstaterna, det kräver tydligare samordning från regional, nationell och europeisk nivå för att ta tillvara de möjligheter till synergiskapande som erbjuds i EU-medlens regelverk.