En våg av blöta initiativ! Vattenresiliens, havspakt och nytt positionspapper
I juni lanserade EU-kommissionen mandatperiodens stora vatteninitiativ – En ny europeisk strategi för vattenresiliens samt ett meddelande om en europeisk världshavspakt. Under flera års tid har europeiska regioner och andra aktörer drivit på för att kommissionen ska ge vattenrelaterade frågor ökad uppmärksamhet. Med en svenska på posten som första EU-kommissionär med ansvar för vattenfrågor har kommissionen skickat en tydlig signal om att vatten kommer få särskild prioritet under kommande år. I väntan på kommissionens initiativ har SBHSS arbetat proaktivt för att positionera sig inom vattenfrågorna och har tagit fram ett dokument med viljeyttringar, ett så kallat positonspapper. Med ett positionspapper på plats kan SBHSS ge sig in i diskussioner på den europeiska arenan och föra fram synpunkter och idéer om hur lagstiftning och initiativ bättre kan anpassas efter Sydsvenska behov och förutsättningar. I denna artikel behandlas EU:s senaste vatteninitiativ och generell bakgrund till EU:s vattenrelaterade arbete, samt Småland-Blekinge-Hallands kraftsamling och engagemang inom dessa frågor under det senaste året.
EU:s nya vatteninitiativ
I början av juni presenterade EU-kommissionen en ny strategi för vattenresiliens och ett meddelande om en ny havspakt. Båda dokumenten presenterar en rad utmaningar som Europa står inför gällande hav och vatten, och listar en mängd åtgärder för att bemöta dessa problem.
I båda dokumenten framgår kommissionens syn på vatten som naturens viktigaste resurs, men en resurs som av många tyvärr allt för länge har tagits för given. Vatten är en existentiell fråga och själva grundförutsättningen för livet på jorden. All mänsklig aktivitet och näringsutveckling är helt avhängigt god tillgång till rent vatten. Genom vattnet får klimat- och miljöproblemen dessutom en gripbar form. Många behöver nog inte höra mer än torka, översvämning och smutsigt vatten för att obehag ska uppstå och inse allvaret. Vattenfrågor är också gränsöverskridande till sin natur och måste behandlas på såväl lokal, nationell som europeisk nivå med fokus på ett helt avrinningsområde.
EU:s vattenrelaterade engagemang sträcker sig flera årtionden tillbaka i tiden, men dagens ökande intresse har uppstått i ljuset av EU-kommissionens klimatarbete inom ramen för den Gröna given och de alltmer kännbara konsekvenserna från klimatförändringarna. EU-kommissionen uppger i vattenresiliensstrategin att EU:s vattenlagstiftning i mångt och mycket är ändamålsenlig, men att implementering och måluppfyllelse av gällande lagstiftningen lämnar mer att önska. Därtill finns stora problem med föroreningar och slöseri med vattenresurser, samt omfattande behov av forskning och investeringar i den Blå ekonomin. Det är dessa problem och mycket annat som vattenresiliensstrategin och havspakten försöker bemöta.
Vad är då skillnaden mellan en strategi och en pakt? En europeisk strategi innehåller i sig inte konkreta lagförslag utan kan i stället ses som en åtgärdslista för kommande år med annonserade initiativ och lagförslag inom ett förhållandevis koncentrerat tematiskt område. I regel beskriver strategier vilket år och kvartal ett initiativ ska publiceras. En europeisk ”pakt” å andra sidan, är ofta formellt sett också en typ av strategi, men där kommissionen sett det angeläget att anspela på signalvärdet i ordet pakt om ett ökat behov av gemensam uppslutning kring en ofta bredare utmaning. Exempelvis en migrations- eller klimatpakt. I det aktuella fallet innehåller vattenresiliensstrategin ett mer tydligt åtgärdspaket av initiativ och revidering av lagstiftning, medan och havspakten framför allt annonserar kommande havsrelaterade strategier.
Europeiska strategin för vattenresiliens
Kortfattat kan strategin för vattenresiliens sammanfattas på följande sätt. Strategin har tre övergripande mål:
- Restaurering och skydd av vattnets kretslopp
- Upprättandet av en vattensmart ekonomi
- Säkerställa tillgång till rent och betalbart vatten och sanitetstjänster
För att uppnå dessa mål pekas fem möjliggörande områden ut inom vilka särskilda insatser föreslås:
- Styrning och implementering
- Finansiering, investering och infrastruktur
- Digitalisering
- Innovation, industri och färdigheter
- Säkerhet och beredskap
Inom varje möjliggörande område listas och beskrivs flera åtgärder och initiativ med en preliminär uppskattning om när dessa väntas publiceras. Detta för att intresserade aktörer i god tid ska få möjlighet att förbereda tankar och idéer kring initiativen och få möjlighet att lyfta synpunkter antingen direkt till EU-kommissionen eller via någon av de offentliga samråd som genomförs.
Som beskrivet ovan är en europeisk strategi i huvudsak ett samlingsdokument som listar åtgärder som kommer presenteras framåt. Vi behöver därför vänta in publicering av förslagen för att få en bättre förståelse av dess innehåll, eller agera på den information som finns och framföra tankar och idéer till kommissionen genom samråd eller annan typ av dialog.
Nedan listas några av de initiativ som beskrivs i strategin för vattenresiliens. Texten i sin helhet återfinns via följande länk – Europeiska strategin för vattenresiliens.
Den europeiska världshavspakten
Havspakten är som ovan nämnt i formell mening en strategi men skiljer ut sig i det breda omfånget och att många av de föreslagna åtgärderna i sig är framtagandet av sektoriella strategier.
Havspakten har kortfattat sex prioriteringar om att:
- Skydda och återställa havets hälsa
- Främja en hållbar konkurrenskraft för den blå ekonomin
- Stödja kust- och ösamhällen och de yttre randområdena
- Främja forskning, kunskap, färdigheter och innovation rörande hav
- Förbättra sjöfartsskyddet och sjöförsvaret som en grundförutsättning
- Stärka EU:s världshavsdiplomati och internationell regelbaserad styrning
Havspakten vill ta ett helhetsgrepp om havsfrågorna och samla dem under ett gemensamt och förstärkt styrningsramverk. Pakten kommer enligt kommissionen att uppdateras efter behov och innehåller bland annat initiativen listade nedan. Texten i sin helhet återfinns via följande länk – Den europeiska världshavspakten.
EU:s vattenengagemang över tid
EU:s vattenrelaterade engagemang sträcker sig ända tillbaka till 1970-talet då den dåvarande europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) fick lagstiftande befogenheter på miljöområdet. Sedan dess har flera viktiga lagstiftningsakter antagits som på olika sätt reglerar vattnet inom unionen – bland annat Water Framework Directive, Floods Directive, Urban Waste Water Treatment Directive, Drinking Water Directive, Bathing Water Directive, Marine Strategy Framework Directive, samt Nitrates Directive. EU:s vattenlagstiftning ses över med jämna mellanrum och utredningar har vid upprepade tillfällen visat på att lagstiftningen i sig är ändamålsenlig, men att efterlevnaden och implementeringstaken är dålig. Detta är också något som poängteras i vattenresiliensstrategin. I första hand behöver redan gällande lagstiftning implementeras och genomföras i praktiken. Till detta syfte behöver olika insatser genomföras med stöd från såväl europeiskt som nationellt håll. Om detta inte skulle visa sig tillräckligt, kan ytterligare justering av lagstiftningen bli aktuell.
Trots att EU:s vattenlagstiftning bedöms vara ändamålsenlig skapar klimatförändringar och miljöförstöring behov av nya gemensamma åtgärder. För att möta torka, översvämningar och utsläpp av hälsoskadliga kemikalier i naturen behöver breda förändringar genomföras inom de flesta samhällssektorer. Vatteneffektivisering är inte så mycket en privat angelägenhet som en industriell, regional och statlig utmaning med behov av kunskap och innovativa lösningar. Efter att Europa under hundratals år så framgångsrikt lyckats dränera våtmarker och anpassa naturen efter mänskliga behov, behöver Europas stater nu hitta sätt att behålla vatten i landskapet för att klara torrperioder och värna grundvattennivåerna. Frågor som vatteneffektivisering och en smartare användning av vatten av olika kvalitéer är dessutom något som på olika sätt gemensamt kan regleras på europeisk nivå.
I och med att klimat- och miljöfrågorna hamnat högt upp på den europeiska dagordningen under Jean-Claude Juncker och Ursula von der Leyens ordförandeskap i EU-kommissionen, har vattenfrågorna ökat i intresse hos EU-kommissionen. Det ökade engagemanget från kommissionens sida har dock drivits på av inte minst europeiska regioner och lokala intressenter i EU:s två officiella rådgivande organ, den Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén (EESK) och den Europeiska Regionkommittén (ReK). Den belgiska federala regionen Flandern myntade konceptet om en ”Blå giv” som ett komplement till von der Leyen-kommissionens Gröna giv (EU:s stora klimatvision om att uppnå klimatneutralitet till 2050). Efter att konceptet lanserades av Flandern har EESK, ReK tillsammans med Europaparlamentet (EP) framgångsrikt plockat upp den Blå given och fyllt den med innehåll genom så kallade egeninitiativsbetänkanden, i vilket dessa organ fritt kan uppmana EU-kommissionen att vidta åtgärder.
Efter flera års målmedvetet påverkansarbete från EESK, ReK och EP:s sida stod det under sommaren och hösten 2024 klart att EU-kommissionen hörsammat uppmaningen om att prioritera vattenrelaterade frågor under den nya mandatperioden 2024–2029. Förvisso valde Eu-kommissionen inte att anammade begreppet Blå giv, men mycket av det som utlovas i vattenresiliensstrategin går tydligt att härleda till diskussionerna om den Blå given. Det kanske tydligaste exemplet på att EU-kommissionen hörsammat uppmaningarna var att tillfoga vattenfrågorna i miljö-kommissionärens titel. För svenskt vidkommande är detta extra roligt eftersom EU-kommissionens första kommissionär med ansvar för vattenfrågor blev den tidigare EU-ministern, Jessika Roswall. På så sätt illustrerar engagemanget kring den Blå given hur regioner och andra organisationer på ett framgångsrikt sätt kan driva frågor gentemot EU-kommissionen.
SBHSS nya vattenposition
Småland-Blekinge-Hallands regioners intresse i vatten- och havsfrågor går långt tillbaka och berör alla delar av samhällslivet, från näring, till folkhälsa och rekreation. Regionernas intressen inom dessa frågor finns dessutom tydligt återspeglade i regionala strategiska dokument och lärosätenas olika specialiseringsområden. Därtill har Småland-Blekinge-Halland genom åren genomfört flera EU-finansierade projekt kopplat till vatten och hav, där Forskningsstation Bolmen, LifeSure, WaterMan och Blekinges engagemang i EU:s Mission om ett rena vatten och hav är några bland flera nämnvärda exempel.
Småland-Blekinge-Hallands aktörer kan och vill föra en dialog med EU-kommissionen om framtida vattenrelaterade initiativ och har tankar, idéer och synpunkter som behöver lyftas upp på den europeiska nivån för att europeisk policy på vattenområdet bättre ska anpassas efter Sydsvenska önskemål och behov.
I och med att den nya EU-kommissionens tydliga fokus på vattenfrågorna samt den europeiska diskussion som föregått kommissionens agerande, tog SBHSS styrgrupp i december 2024 beslutet om att ta fram ett positionspapper på vattenområdet. Ett positionspapper kan liknas vid ett politiskt partiprogram med principiella ståndpunkter och förslag på åtgärder. Ett positionspapper är en grundförutsättning i europeiskt påverkansarbete eftersom det stakar ut vad en aktör tycker, önskar och vill. SBHSS har på senare år tagit fram flera positionspapper om bland annat skogs- och energifrågor och återfinns på SBHSS hemsida – SBHSS positionspapper.
SBHSS nya vattenposition togs fram under vintern 2025 och godkändes av SBHSS styrgrupp den 1 april 2025 varpå positionen godkändes genom politiskt beslut i varje respektive region. Med en vattenposition på plats kan SBHSS tillsammans med andra relevanta aktörer föra en konstruktiv dialog med EU-kommissionen och EU:s lagstiftande organ kring europeisk lagstiftning, finansiering och kommande initiativ.
Småland-Blekinge-Hallands regioner vill spela en konstruktiv roll i den europeiska policyprocessen på det vatten- och havsrelaterade området och bidra till ett mer konkurrenskraftigt och motståndskraftigt EU. Positionen behandlar i fem avsnitt olika utmaningar och åtgärder som SBHSS anser att EU-kommissionen behöver fokusera på under den innevarande mandatperioden (2024–2029). I positionen behandlas bland annat följande tematik:
- Effektiv cirkulär vattenanvändning
- Förorening av vattenresurser
- Marina- och sötvattenekosystem
- Klimatanpassning och naturbaserade lösningar
- Konkurrenskraft
SBHSS vattensposition (publiceras 3 juli)
Framåt – Vad kan EU uppnå med de nya initiativen och vem ska arbeta med frågan?
Långsiktigt kan EU uppnå en mer hållbar vattenförbrukning och se till att unionen har tillräckligt vatten av god kvalité för framtida generationer. Just nu finns ett stort ”möjlighetsfönster” öppet kring vatten- och havsfrågor. Kommissionens blickar är riktade på dessa frågor under de närmsta åren och har aktörer idéer, tankar och synpunkter på initiativen så finns det goda möjligheter att kommuniceras dessa till kommissionen. Ett viktigt medskick till den som vill engagera sig i europeisk policy är att kommissionen lyssnar. Faktum är att EU-kommissionen i många fall är mer tillgänglig än nationella myndigheter. ReK, EESC och EP:s genomslag i vattenfrågorna och kommissionens flitiga deltagande på seminarier och möten runt om i Europa är ett bra exempel på detta.
Vattnet rör oss alla. Vi behöver alla kraftsamla kring vatten och hav. Det går inte att vänta på fördelning av ansvar. Alla behöver tycka till utifrån egna förutsättningar och perspektiv. En gemensam resurs kräver gemensamt ansvar. Alla kan dessutom tycka till. Både samråd och konferenser är öppna. SBHSS kommer följa utvecklingen av de vattenrelaterade frågorna på europeisk nivå och genom SBHSS nya vattenposition delta i relevanta dialogsforum, samråd och förhandlingar på europeisk nivå.
Kontakter
Vill du veta mer om vattenresiliensstrategin, havspakten och SBHSS nya vattenposition? Kontakta då EU-handläggare, Martin Broberg, på SBHSS Brysselkontor.
Vidare läsning