Ägare möter Brysselkontoret på EU-arenan
I mitten av januari var Josefin Smith från Region Kronoberg i Bryssel för att bevaka F&I-nätverket ERRIN:s ”Project Matchmaking and Training Lab”, med fokus på starkare idéer, bättre partnerskap och tydligare strategisk riktning. I sann generös SBHSS-anda delade Josefin med sig av sina intryck från dagarna. Om du arbetar med projektutveckling, innovation och samverkan rekommenderar vi att läsa hennes sammanfattning – kort och träffsäkert.
Genom SBHSS medlemskap i det Brysselbaserade forsknings- och innovationsnätverket European Regions for Research and Innovation Networks (ERRIN) har våra ägare tillgång till deras breda utbud av seminarier, match-making-tillfällen och policyarbete. Josefin Smith från Region Kronoberg nyttjade denna möjlighet och deltog i ett heldagsmöte kring EU:s finansieringsprogram för livslångt lärande (Erasmus+) och för forskning- och innovation (Horisont Europa). På mötet fick deltagarna dels information om tendenser och praktiska tips för att stärka sina projektansökningar, dels gavs möjlighet att nätverka för att få para ihop behov och projektidéer. Här kan du läsa mer om mötesupplägget. (Länken kräver att man är registrerad användare hos ERRIN. Information om hur du registrerar dig finns här.
Josefins intryck
Fokus låg på framtidens EU-finansiering, partnerskap och projektidéer, men vad krävs egentligen för att lyckas med EU-projekt de kommande åren? Budskapet som jag tar med hem är att finansieringsfokuset kommer förändras framåt när EU:s fonder och program nu går in i en ny fas inför 2026–2027 och nästa långtidsbudget som inleds från 2028.
Det blev tydligt att fokus i allt mindre grad ligger på att enbart bygga kapacitet och i allt större utsträckning på att leverera konkreta lösningar. Begrepp som impact, deployment och competitiveness bör därför ses som ledord i framtida projektutvecklingsprocesser. Projekten förväntas bidra till mätbar samhällsnytta, stärkt konkurrenskraft och omställning – gärna med tydlig regional förankring.
Det finns vidare ett stort behov av tätare samverkan mellan regioner och aktörer inom högre utbildning. EU:s policy pekar tydligt ut både universitet och regioner som nyckelaktörer i arbetet med kompetensförsörjning, innovation och regional transformation. Här finns utvecklingspotential. Under mötet syntes till exempel en obalans i representationen; vissa representerades av regioner men saknade representant från dess universitetet, medan andra delar av Europa hade stark närvaro från lärosäten men saknade regional representation. För att dialoger och partnerskap ska bli ännu starkare behöver vi synka oss bättre framåt.
Initiativ som Union of Skills visar också att livslångt lärande, reskilling och upskilling inte är isolerade utbildningsfrågor – utan centrala delar av Europas motståndskraft i en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Till detta behöver vi också tänka till i större projekt, hur ser vi till att få till en värdekedja som gynnar EU, dess företag och aktörer. Vi behöver fundera på hur vår beroendesituation av andra länder/aktörer se ut och skapa värdekedjor lokalt – EU nivå.
En av de mest intressanta diskussionerna rörde ett pågående skifte i EU-finansieringen. EU:s forskings- och innovationsprogram, Horisont Europa, (program 2026–2028) beskrevs alltmer som ett verktyg för lösningsdrivet genomförande, snarare än traditionell forskningsfinansiering. Samtidigt positioneras EU:s program för livslångt lärande, Erasmus+, tydligare som stöd för institutionell utveckling och långsiktig kompetensuppbyggnad.
Budskapet var tydligt: aktörer behöver gå från att tänka som bidragssökare till att agera som strategiska partners och problemlösare. I arbetet med konkreta utlysningar lyftes även vikten av att förstå EU:s ”dolda ordförråd”. Begrepp som resilience, preparedness, human–centric och twin transition är inte bara modeord – de signalerar vad EU faktiskt vill uppnå. Det handlar bland annat om att:
- minska Europas beroende av externa leverantörskedjor
- stärka kopplingen mellan innovation och produktion
- kombinera grön och digital omställning med social hållbarhet
Brysselresan gav inte bara nya kontakter, utan också en tydligare bild av vart EU-samarbetet är på väg. För att lyckas framåt behöver vi tänka mer strategiskt, arbeta tätare över organisationsgränser och utveckla projekt som levererar verklig förändring.