Agenda 2030 – från globala mål till regionala strategier
Många av Småland-Blekinge-Hallands regioner och kommuner har sina egna 2020-strategier, d.v.s. lokala och regionala utvecklingsstrategier som på ett eller annat sätt knyter an till Europa 2020-strategin. Samtidigt har flera svenska kommuner och regioner börjat planerar eller arbeta med att förankra FN:s globala hållbarhetsmål (Agenda2030) till en lokal kontext. En fråga vi reflekterar över i denna artikel är i vilken utsträckning EU avser att inkludera FN:s hållbarhetsmål för kommande EU-strategi efter 2020? Eller kan vi förvänta oss att Agenda 2030 är det nya Europa 2020? Brysselkontorets analys pekar bl.a. på att sannolikheten är stor att de regioner och kommuner som arbetar med Agenda 2030 ska kunna addera EU:s förmodade strategi post-2020 utan större modifikation.
Agenda 2030
De globala målen är en del av Agenda 2030 och syftar till att utrota fattigdom och hunger, minska ojämlikheterna i världen, främja fred och rättvisa och bidra till ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som tillsammans balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, sociala och miljömässiga.
I Sverige är alla statsråd i regeringen ansvariga för genomförandet av Agenda 2030 inom sina respektive ansvarsområden, och det är Agenda 2030-delegationen som har regeringens uppdrag att stödja och stimulera Sveriges genomförande som också inkluderar regioners och kommuners verksamhet. De 17 globala målen berör ett flertal områden som svenska regioner/kommuner redan arbetar aktivt med som exempelvis energi-, klimat-, demokrati- och sjukvårdsfrågor.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har publicerat en sammanställning av lokala och regionala initiativ i Sverige om Agenda 2030. I sammanställningen presenteras ett trettiotal exempel på hur svenska kommuner och regioner arbetar med Agenda 2030. För Småland-Blekinge-Halland finns exempel från Växjö, Karlskrona, Ljungby, Kungsbacka, Sävsjö, Värnamo, Gislaved och Regionförbundet Kalmar län.
EU och de globala målen
Sedan 2010 har EU:s mål om hållbar utveckling integrerats med Europa 2020-strategin, där grundpelarna utgörs av utbildning och innovation (”smart”), låga koldioxidutsläpp och minska farlig miljöpåverkan (”hållbar”) samt skapandet av arbetstillfällen och bekämpa fattigdom (”för alla”). Huruvida EU-kommissionen lyckas uppnå ”smart hållbar utveckling för alla” är en bedömningsfråga, men att främja hållbar utveckling kommer med all sannolikhet att prioriteras i framtida EU-strategier post-2020.
EU-kommissionen arbetar med agenda 2030 genom integrering av nuvarande politik och reflektioner för framtiden. Vad gäller integrering av nuvarande politik kopplar EU-kommissionen nuvarande policys och strategier till de 17 hållbarhetsmålen. Kommissionen kommer att regelbundet rapportera om EU: s framsteg och främja en hållbar global utveckling i samarbete med externa partner. Nyligen, oktober 2017, tillsattes en grupp: ”high-level multi-stakeholder platform” med uppdraget att följa upp och granska EU:s implementering av hållbarhetsmålen.
Vad gäller reflektioner för framtiden har kommissionen inlett arbetet för att vidareutveckla EU:s långsiktiga vision med fokus på genomförandet av de globala målen efter 2020. I maj 2018 förväntas EU-kommission ha tagit fram reflektionsunderlag ’Towards a Sustainable Europe by 2030’ som också inkluderar EU:s framtida arbete för att tillgodose klimatavtalet från Paris (COP21).
Trendspaning: tänka och agera horisontellt
Likt svenska regioners och kommuners arbete med Agenda 2030 arbetar EU med att koppla sin egen verksamhet med de 17 övergripande målen. Det kan tyda på att en ny form av multilateralism har växt fram med fler aktörer och fler övergripande mål som är anpassade för synergier. Det märks inte minst på den europeiska arenan där utveckling inom ett tematiskt område i allt större utsträckning har kopplingar till andra tematiska områden, inte minst vad gäller cirkulärekonomi och bioekonomi. Likväl som tematiska områden är nära länkat med varandra så är även övergripande strategier och mål i symbios med varandra. Det innebär också att sannolikheten är stor att de regioner och kommuner som arbetar med Agenda 2030 ska kunna addera EU:s förmodade strategi post-2020 utan större modifikation.
Frågan om Agenda 2030 är det nya Europa 2020 är således felställd, då det snarare handlar om en ny form (starkare form) av att tänka och agera horisontellt. FN:s hållbarhetsmål (Agenda 2030) har ett mer holistiskt angreppssätt jämfört med FN:s föregående milleniemålen (2000 – 1015). Det märks inte minst på att FN inkluderar mål som bl.a. syftar till ekonomisk tillväxt: ”uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet” (Mål 8: delmål 8.2), vilket lika väl kunde ha varit formulerat av EU-kommissionen.
En passande fråga gällande att ”tänka och agera horisontellt” är huruvida det är i samklang med betydelsen av smart specialisering? Troligen står dessa faktorer inte mot varandra eftersom smart specialisering har gått från att vara en metod för utformandet av strategier till en viktig dörröppnare för utvecklingssamarbeten och policypåverkan på den europeiska arenan. Dessutom är många områden i S3-strategier tvärsektoriella i sig. Lokala och regionala styrkeområden kommer sannolikt vara av stor vikt att kommunicera i internationella forum även efter 2020. Därför behöver det inte vara en motsats att tänka och agera horisontellt samtidigt som styrkeområden prioriteras i lokala och regionala strategier.
EU-kommissionen kommunicerar nya initiativ, agendor och utlysningar med hänvisningar till såväl Europa 2020, Junckers 10 prioriteringar, FN:s hållbarhetsmål och Paris klimatavtalet (COP21). För att visa framfötterna på den internationella arenan kan det bli allt viktigare att tydligt kommunicera hur man kopplar regionala aktiviteter till fler övergripande strategier. Det kan handla om projektansökningar, benchmarking och andra samarbetsmöjligheter.
Det ska understrykas att denna trendspaning är Småland-Blekinge-Hallands analytiska resonemang och att vi på Brysselkontoret fortsättningsvis kommer att följa utvecklingen och framställningen av nästkommande EU-strategi.