Bioekonomin i EU – aktuellt på området och ny rapport om smarta specialiseringsstrategier
En uppdatering av EU-kommissionens bioekonomistrategi och en ny rapport om smarta specialiseringsstrategier för bioekonomi; 2017 bjuder på både lärdomar från tidigare och utstakning av det framtida arbetet på bioekonomiområdet.
Bioekonomi är ett ord som fått allt större uppmärksamhet de senaste åren, i takt med ökad oro för utmaningarna från bland annat befolkningstillväxt, global uppvärmning och samhällets beroende av fossila bränslen. Behovet av ökad samordning av europeiska initiativ till en grön omställning av ekonomin fick kommissionen att 2012 etablera strategin ’Innovating for sustainable growth – A bioeconomy for Europe’. Strategin organiserar i tre pelare det europeiska arbetet mot en ekonomi baserad på högre andel förnyelsebara källor till energi och råmaterial: Forsknings- och innovationsinvesteringar, ökad samordning av politikområden och deltagande av marknadsaktörer, samt förbättrade stärkta marknader och konkurrenskraft. Kommissionen väntas under slutet av 2017 lansera en uppdaterad strategi, baserade på en utvärdering av de gångna fem årens arbete. En av de aktörer som redan nu lämnat sin syn är Regionkommittén, som under sin plenarsession 11-12 maj väntas anta ett positionspapper för strategin. Klicka på bilden nedan för att länkas till ett utkast till positionen.
Inför kommissionens uppdaterade strategi pekar kommittén på flera områden där arbetet måste intensifieras om bioekonomin ska stärkas. Bland annat pekar man på ett kvarvarande behov av ökad koordination, både av privata och offentliga investeringar samt av det politiska arbetet på olika nivåer. Ett exempel som ges är hur EU-ländernas många skiftande regelverk för användandet av biomassa försvårar skapandet av gröna värdekedjor. Skiftande regelverk och lagstiftning leder även enligt kommittén till att slutprodukter från gröna värdekedjor värderas och behandlas olika i medlemsländerna. Kommittén ställer sig dock positiv till kommissionens tidigare betoning på de regionala och lokala nivåernas roll i att nå en ökat biobaserad ekonomi. Man är även positiv till de 4,1 miljarder euro som i forsknings- och innovationsprogrammet Horisont2020 öronmärkts till investeringar i utveckling och forskning på bioekonomiområdet. Det återstår fortfarande att se vilka intryck kommissionen tar och vilken input andra aktörer kommer bidra med till den uppdaterade strategin.
En annan nyhet på bioekonomiområdet är studien Mapping of EU Member States’ / regions’ Research and Innovation plans & Strategies for Smart Specialisation (RIS3) on Bioeconomy. Studien, genomförd på uppdrag av kommissionen, baseras på analyser av strategier och planer för smart specialisering i 210 EU-länder och regioner. Kartläggningen i studien visar att nära alla studerade länder och regioner har bioekonomi-relaterade prioriteringar i sina strategier för forskning och innovation – 98,6 % under perioden 2014-2020. Genomgången av de många strategierna visar också vilken tematik och vilka ingångar som används till bioekonomi. Den övergripande kartläggningen av innovation- och forskningsarbetet på bioekonomiområdet är dock mindre intressant än de fallstudier som genomförts inom ramen för studien. Varje fallstudie behandlar en regions strategier, vilket arbete som genomförts och vilka utmaningar som kvarstår framöver. De bör vara intressant läsning för regioner med ambitioner på bioekonomiområdet, dels som inspiration till egna initiativ och dels för att lära av andras erfarenheter. Kanske kan fallstudierna användas för att identifiera andra regioner – med liknande utmaningar eller ambitioner – som vore lämpliga för olika partnerskap eller kunskapsutbyten?
Länk till hela rapporten:
Länkar till enskilda fallstudier: