Bråttom värre för Småland-Blekinge-Halland!

Den 11 oktober kom Helena Sundblad-Schäfer från EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG Regio) på besök till Växjö för att träffa Småland Blekinge Hallands South Swedens ägare. Syftet med mötet var att få klargjort vad som gäller inför den nya strukturfondsperioden som närmar sig med stormsteg (start 2021). För att kunna ta del av framtida strukturfondsmedel behöver svenska regioner beakta ett viktigt kriterium:

För att få detta på plats innan 2021 är det bråttom!

Helena Sundblad-Schäfer (mitten) från EU-kommissionens DG Regio besöker ägarna i SBHSS

I Sverige har implementeringen av smarta specialiseringsstrategier (S3) gått olika långt. När regionerna i en nyligen genomförd studie själva fick skatta hur de arbetar med smarta specialiseringsstrategier eller för dem motsvarande strategier, framgick att alla Sveriges regioner utom två implementerat S3 i sina arbeten eller påbörjat processen.

Med tanke på att S3 ligger till grund för att regionerna ska kunna uppfylla de nödvändiga villkoren (ibland kallat möjliggörande villkor), betonade Helena Sundblad-Schäfer att förutsättningarna för S3 och villkoren måste klargöras i Sverige. Annars kan våra strukturfondsprogram svårligen godkännas, vilket betyder att inga pengar betalas ut. Även om Tillväxtverket fått ett uppdrag att stödja regionerna i S3-arbetet, har ingen nationell myndighet än så länge tagit ett helhetsansvar för att koordinera frågan om hur vi ska uppfylla de nödvändiga villkoren, till exempel vilken nivå som ska ansvara för S3. Ändå ligger den till grund för att kunna avsluta båda förhandlingar om strukturfonderna mellan EU-kommissionen och Sverige. Detsamma gäller självklart även programmeringsfasen. I Sverige framförs viss kritik mot att regionerna själva inte har fått ett uppdrag från Näringsdepartementet om att ta fram och implementera S3. Det gör att Tillväxtverkets uppdrag tillsvidare blir efterfrågestyrt istället för uppdragsstyrt. På så sätt kan man missa att stödja dem som i verkligen behöver hjälp att ta fram en strategi innan programmeringen för den nya programperioden inleds 2021. Vidare kan det skapa problem framöver om varje region tar fram sina egna uppföljningssystem för strukturfonderna i förhållande till de nödvändiga villkoren. Helena Sundblad-Schäfer: ”Det finns inte tid att invänta nationella nivåns position. Vi kommer pricka av hur de nödvändiga villkoren uppfylls. Om det saknas bitar, kan vi inte godkänna programmen inför starten av nästa programperiod. Det är ju grundvalen som strukturfondsprogrammen ska vila på.”

Vad SBHSS Brysselkontor erfar, vill man från nationell nivå inte vill peka med hela handen. Istället pekar Näringsdepartementet enligt utsago på att S3 bör växa fram organiskt på regionernas initiativ. För tillfället finns dock inte ens en nationell koordination av de för de nationella potterna av strukturfonderna. Likaså erfar Brysselkontoret att det hörs röster om att innehållet i en strategi är viktigare än formen, läs S3, vilket kan upplevas förvirrande när EU-kommissionen tydligt pekar på S3-metoden.

Enligt Sundblad-Schäfer är det inte klarlagt på vilken nivå ansvaret för att implementera S3 ska hanteras. För att undvika en alltför fragmenterad situation av specialiseringar bland Sveriges regioner och därmed få svårt att uppnå tillräcklig kritisk massa (det finns idag omkring 80 olika prioriteringar), hörs ibland röster för att S3 bör tas fram på NUTS 2-nivå (t ex Småland och öarna). Ytterligare argument som förs fram för detta är att strukturfonderna hanteras på NUTS 2-nivå. Samtidigt får man beakta att smarta specialiseringsstrategier som redan implementerats i Sverige har tagits fram på NUTS 3-nivå (t ex Halland) där de har en tydlig koppling till de regionala utvecklingsstrategierna. Att ändra dessa strategier till att täcka NUTS 2-nivån låter sig svårligen göras över en natt. Vidare kan det bli en utmaning att hantera eventuella problem på NUTS 2-nivån som härrör från NUTS 3-nivå. Utan att veta vad Sverige väljer, lutade Helena Sundblad-Schäfer själv åt att det blir på regional nivå (NUTS 3) som S3 ska tas fram.

En fråga från publiken som inte kunde besvaras är om Sveriges regioner betraktas som en enhet inför godkännandet av våra strukturfonder efter 2021. Om svaret är ja, kan en region som inte uppfyller de nödvändiga villkoren, på grund av de saknar en S3, fördröja EU-kommissionens godkännande av programstarten för övriga svenska regioner?

Många stora frågor som spänner över många kompetenser återstår att hantera innan utgången av nästa år. Det är med andra ord bråttom värre!