Den (bio)logiska vägen framåt? EU:s nya bioekonomistrategi

EU står inför utmaningar kopplade till klimatförändringar, resursberoende och global konkurrens. Bioekonomi har de senaste åren lyfts som en central del av lösningen och i november släppte EU en uppdaterad bioekonomistrategi som syftar till att stärka Europas bioekonomiska sektor. Strategin bygger vidare på den ursprungliga inriktningen från 2012 men speglar samtidigt kommissionens nya prioriteringar där konkurrenskraft och motståndskraft ges större tyngd. Det nya ramverket innehåller förslag som ska stärka grön tillväxt, konkurrenskraft och motståndskraft för att ta vara på vad kommissionen ser som bioekonomins outnyttjade potential. SBHSS har gått igenom strategin och vad den kan innebära för den regionala nivån framöver.

Bakgrund

Den 27 november 2025 presenterade EU-kommissionen en ny bioekonomistrategi, som bygger vidare på den tidigare strategin från 2012. Syftet med strategin är att bygga vidare på en i Europa redan stark bioekonomisektor och utvidga användningen av förnybara materiel och långsiktigt bryta industrins beroende av fossila råvaror. Lanseringen av den nya bioekonomistrategin föranleddes av en längre dialog med industri och andra intressenter, där SBHSS utifrån kontorets skogsposition svarat på kommissionens remiss för förslaget. Kommissionen har slagit fast att ökade investeringar och bättre marknadsförutsättningar är viktiga åtgärder för att öka kommersialiseringen – från laboratoriet till marknaden. Bioekonom ska på så sätt bli en del av EU:s resiliens, konkurrenskraft och cirkulära ekonomi.

Bioekonomi handlar i grunden om en ekonomi uppbyggd runt och baserad på biomassa och andra förnybara resurser, och till 2040 har EU-kommissionen som mål att användningen av hållbara biobaserade material ska vara utbredd och bidra till ett resilient och hållbart jordbruk och livsmedelssystem.

EU-kommissionen ser dock att ett centralt hinder för fortsatt tillväxt i bioekonomin har varit kopplade till hinder för företag och marknaden. EU-kommissionen har identifierat att nya produkter trots stora forskningsframsteg och hög innovationsnivå haft svårt att kommersialiseras och etablera sig på marknaden. Att EU-kommissionen släpper en ny bioekonomisk strategi bör ses ur kontexten av EU-kommissionens nya inriktning för den innevarande mandatperioden, med tydligt fokus på konkurrenskraft och strategiskt oberoende. Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina, som nyligen gick in på sitt femte år, ytterligare belyst EU:s beroende av icke-förnybara resurser och ökat strävan efter självförsörjande och motståndskraft. På så sätt knyter den bioekonomiska strategin an till båda gamla och nya mål för kommissionen.

Huvudpunkter i den nya strategin

Några av de huvudpunkter som lyfts är att marknaden och företagen i bioekonomin ska stärkas. Stärkta partnerskap och förbättrade gemensamma EU-standarder ska göra det lättare för produkter att nå och etablera sig på marknaden. Vidare ska produkter få ytterligare en knuff i ryggen genom att skala upp investeringar med hjälp av investeringsfonder som Horisont Europa och färre regulatoriska hinder. Ramverket innehåller förslag på ny lagstiftning, som väntas presenteras under kommande år samt olika typer av vidare initiativ och förslag. Nedan sammanfattas de för SBHSS ägare mest relevanta nyheterna från strategin.

  1. Skala upp innovation och investeringar: Från laboratoriet till marknaden 

Kommissionen vill minska marknadshinder och påskynda kommersialiseringen av biobaserade innovationer. Under mandatperioden ska flera åtgärder vidtas, bland annat skapandet av ett nytt forum mellan lagstiftare och innovatörer samt standardisering inom byggförordningen för bioekonomiska varor som biomassa. En europeisk investeringsgrupp ska inrättas och bioekonomin ska erkännas tydligare inom EU:s klassificeringssystem av hållbara verksamheter, EU-taxonomin.

  • Inrätta ett forum för lagstiftare och innovatörer inom den europeiska bioekonomin – Första kvartalet 2026
  • Standardiseringsåtgärder kring byggmaterial i förordningen om byggprodukter – 2026
  • Starta en europeisk grupp för utveckling av bioekonomiinvesteringar – 2026–2029
  • Säkerställa att hållbar biotillverkning erkänns i översynen av EU-taxonomi – 2026-2028
  1. Utveckla pionjärmarknader för material och teknik 

Strategin ska stärka efterfrågan på biobaserade produkter genom gemensamma standarder och regelverk. Kommissionen lyfter därför bästa praxis för ksa, ekodesignkrav för exempelvis textilier, standardisering av biobaserade byggprodukter samt en certifieringsmetod för långvarig koldioxidlagring i byggnader.

  • Översyn av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling samt stöd till offentliga aktörer som väljer biobaserade lösningar – Stegvis
  • Delegerade akter om ekodesignkrav för textilier och möbler inom ramen för förordningen om ekodesign för hållbara produkter – 2027–2028
  1. Skapa långsiktiga möjligheter för bioekonomin: hållbar biomassa 

Den strategiska ramen betonar behovet av hållbar och långsiktig tillgång till biomassa. Det inkluderar stöd till biogas- och biometanproduktion samt utvecklingen av en gemensam EU-omfattande kunskapsbas. Syftet är att säkerställa resurseffektiv användning och balans mellan klimatmål, biologisk mångfald och industriella behov.

  • Rapport om effekterna av medlemsstaternas stödsystem för biomassa – 2027
  • Förbättra data och modellering för att övervaka tillgången till biomassa – 2026
  • Säkerställa att hållbar biotillverkning erkänns i översynen av EU-taxonomin – 2026–2028
  1. Utnyttja globala partnerskap och

Kommissionen vill positionera EU som global ledare inom bioekonomi genom internationella partnerskap, handelsrelationer och standardisering. Bioekonomin kopplas till strategisk autonomi, konkurrenskraft och teknologiskt ledarskap, samtidigt som hållbarhetskrav ska främjas i globala värdekedjor.

  1. Samarbete kring genomförandet 

För att säkerställa genomförandet av strategin ska strukturerade bioekonomidialoger etableras mellan EU och medlemsstaterna. Dessa ska inledas redan under 2026 och syfta till samordning, erfarenhetsutbyte och uppföljning.

  • Bioekonomidialoger mellan EU och medlemsstaterna om genomförandet av strategin – Första kvartalet 2026

Reaktioner och betydelse för SBHSS

Sammanfattningsvis har den nya bioekonomistrategin tagit ett mer industriellt marknadsperspektiv med betoning på konkurrens- och motståndskraft, vilket mottagit blandade reaktioner. Många miljöorganisationer menar att strategin i för stor grad fokuserar på innovation och företagsamhet i stället för att skydda biologisk mångfald och att säkerställa klimatmålen. På så sätt belyser den nya strategin återigen debatten kring hur och om ekonomisk konkurrenskraft och miljömål går hand i hand eller riskerar att stå i konflikt med varandra.

Europeiska regionkommittén betonar att regionerna har en viktig roll i implementeringen av strategin. I stora drag innehåller EU-kommissionens förslag många av de idéer som regionala aktörer, bland annat SBHSS, tryckt på. Planens tonvikt ligger huvudsakligen på koordinering och samverkan snarare än omfattande lagstiftning, vilket är den linje SBHSS fört i sin skogsposition. Samtidigt lämnas många frågor obesvarade, som att det i nuläget inte går att urskilja vilka konkreta finansieringsåtgärder planen öppnar upp för, och hur den inkorporeras i den kommande långtidsbudgeten. Svensk skogsindustri ställer sig kritisk till användandet av kaskadfinansiering inom skogen och EU-kommissionens förståelse av skogens värdekedjor. Regionala perspektiv kommer vara fortsatt viktiga i takt med att strategins lagar och initiativ presenteras och regioner bör vara redo att lämna inspel i både förhandlingar och vid samråd.

Implementeringen av bioekonomin kommer till stor utsträckning ske främst på regional och lokal nivå, inte minst genom etablerandet av partnerskap, kluster och samarbeten mellan näringsliv och lärosäten. För SBHSS regioner med betydande skogs- och jordbruk, samt stort engagemang inom blå ekonomi och en stark universitets- och forskningsmiljö kan den kommande strategin komma att få en viktig inverkan på flera bioekonomiska näringar i den sydsvenska geografin. En fortsatt växande bioekonomi ökar efterfrågan på bioekonomiska material producerade i regionerna och innebär möjligheter för regional tillväxt. Särskilt nya initiativ via finansieringsprogram, så som, Horisont Europa och den kommande långtidsbudgeten kan stärka näringslivet, forskning och regionernas konkurrenskraft.

Samtidigt kan balansen mellan miljömål, tillväxt och naturvård återigen bli en högaktuell fråga på regional nivå, särskilt om bioekonomi integreras ytterligare i regionala tillväxtplaner. Vidare kommer implementeringen öppna upp frågor om kompetensförsörjning som krävs för att möjliggöra fortsatt bioekonomisk tillväxt. Den nya bioekonomiska strategin saknar tydliga formuleringar kring just den regionala nivån, finansieringsmöjligheter och kompetensförsörjning och SBHSS Brysselkontor kommer därför att nära bevaka strategins utformning framöver.

Vill du veta mer om bioekonomin och de konkreta lagförslagen och initiativen kan du kontakta EU-handläggare Martin Broberg eller följa länkarna nedan.

Vidare läsning:

Bioekonomistrategin

EU:s bioekonomi