EFSI här för att stanna?

The Juncker Plan’s intuition has been very good and for this reason, any failure of the plan would be fatal. We are on a knife’s edge. It must succeed. At all costs.” – Enrico Letta, Vice ordförande på Jacques Delors institutet
 
Det har gått cirka ett år sedan EU-kommissionen lanserade EFSI (European Fund for Strategic Investments) och både EIB (Europeiska Investeringsbanken) och EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen menar att EFSI hittills har varit framgångsrik. Dessutom släppte EU-kommissionen i början av månaden en rapport som ger förslag på hur investeringspaketet skulle kunna förlängas bortom 2018, en tydlig signal om att EFSI och andra finansiella instrument är något man vill fortsätta med.
 
Vikten av finansiella instrument görs ännu tydligare av Enrico Lettas uttalande som citeras ovan. I Jaques Delors institutets utvärdering av EFSI skriver man att många fortfarande underskattar dess potential, men att en förlängning och utvidgning av investeringspaketet inte bara kan hjälpa till att minska det europeiska investeringsgapet utan även driva fram en förändrad attityd gentemot investeringar.  
 
Hur har det gått för EFSI hittills?
Än så länge har EFSI mobiliserat cirka 100 miljarder euro (totalt beräknades 315 miljarder euro frigöras under tre år, vilket betyder att fonden ligger bra i fas med sitt projekterade resultat). Cirka 150,000 små och medelstora företag (SMF) har fått tillgång till kapital genom investeringspaketet, men det har även bidragit till många större projekt inom till exempel infrastruktur, digitalisering, energi och miljö. EFSI har även visat en geografisk spridning över EU:s medlemsländer och knappt 20 svenska projekt har än så länge fått finansiering. 
 
Hur ser framtiden ut? 
På grund av de resultat som man hittills sett vill kommissionen att EFSI även i framtiden ska vara ett verktyg för att minska de finansieringsgap som finns på marknaden, samt för att mobilisera privata investeringar, vilket syftar till att minska belastningen på de offentliga finanserna. Till hösten kommer kommissionen därför att presentera ett förslag som även regelmässigt och rent praktiskt beskriver hur EFSI kan inkorporeras i framtiden, inte minst med hänsyn till den ansträngda frågan om EU:s budget. 
 
Nedan följer några av de förslag från kommissionens rapport om hur EFSI skulle kunna utvecklas i framtiden:
 
Hittills har EFSI kanske fått störst genomslagskraft i sin funktion att stötta SMF. (I vår Guide till EU:s finansiella instrument kan du läsa mer om vilka inriktningar samt vilka olika typer av projekt som EFSI riktar sig till). I framtiden vill man därför skala upp denna aktivitet så att ännu fler SMF kan få tillgång till kapital. I samband med detta vill man även stärka och utveckla de subnationella finansiella intermediärer och de investeringsplattformar som är länken mellan EIB och SMF. Som vi tidigare nämnt är det inte uteslutet att kommunala och regionala organisationer skulle kunna ha ytterligare en roll vid sidan av dagens intermediärer, och detta påstående stärks nu när kommissionen betonar utökat samarbete med alla relevanta aktörer. 
 
Parallellt med stödet till småföretag vill kommissionen satsa ytterligare på den del av EFSI som riktar sig till långsiktiga investeringar inom till exempel infrastruktur eller digitalisering, och som är den del som regionala och lokala aktörer själva har möjlighet att utnyttja. Bland annat diskuteras det hur man ytterligare skulle förenkla processen som gör det möjligt att kombinera EFSI med strukturfonderna, och hur man kan utvidga EFSI:s potential för projekt inom miljö- och hållbarhetssektorn. I samband med detta vill man utvidga marknaden för gröna obligationer, något som flera städer och regioner i Sverige (bland annat Göteborg) redan arbetar med.