EU-kommissionens arbetsprogram för 2017

Varje år lägger kommissionen fram ett arbetsprogram innehållande förslag på prioriteringar som unionen bör fokusera på under nästkommande år. Den 25 oktober presenterades 2017 års arbetsprogram. Programmet bygger på Junckers 10 politiska prioriteringar och består av 21 initiativ samt 18 åtgärder för redan befintliga lagar. Kommissionen håller fast vid att EU ska vara ”stort i stora frågor och små i små frågor” och flera av de initiativ som täckts i fjolårets arbetsprogram är fortfarande aktuella.

Under 2017 vill Juncker-kommissionen se ett ’EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum’. Juncker menar själv att detta efterfrågas av den europeiska befolkningen just nu. Utöver EU:s tillväxtmål föreslås därför åtgärder som förbättrar samt effektiviserar EU:s försvarsstrategi och arbetet för att få stopp på kriget i Syrien. Bland initiativen återfinns också förslaget om en social pelare som väntas läggas fram under årets första kvartal.

Kommissionen vill även se en större budget för den europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI, = lån, garantier och riskkapital), då rätt investeringar och innovationer anses skapa fler arbetstillfällen och sysselsättningen ökar. Ytterligare resurser läggs på att tackla den fortfarande höga ungdomsarbetslösheten samt sektorn för cirkulär ekonomi där en strategi för användning och återanvändning av plast förväntas implementeras. Som vi nämnt tidigare förväntas Sveriges regioner inte längre ta del av ungdomsinitiativet. Anledningen är dock positiv eftersom sysselsättningen bland ungdomar ökat de senaste åren. Vidare väntas fler arbetstillfällen skapas genom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi där kommuner och lokala aktörer kan tänkas dra fördel.

På den globala nivån förväntas diskussionerna kring handelsavtalet med USA fortsätta parallellt med att förhandlingar med Australien, Japan, Nya Zeeland och Chile kan tänkas påbörja. Handelsavtal som stött på mycket motstånd men som samtidigt anses undanröja handelshinder med viktiga partners för SMF:s utanför EU.

I arbetsprogrammet föreslår kommissionen i likhet med förra året att lagstiftningar och lagförslag som anses vara mindre nödvändiga ska ses över för att effektivisera och minska det administrativa arbetet kring lagstiftningsprocessen.

Arbetsprogrammet kommer under november bearbetas av EU-parlamentet och ministerrådet som sedan beslutar om vilka förslag som bör prioriteras. Värt att notera är diskussioner kring EU:s budget också står på agendan. Sedan Storbritanniens folkomröstning i juni har pundet rasat, något som både på lång och kort sikt kommer påverka budgeten negativt. Detta väcker också önskemål om en budgetökning vilket har stött på motstånd från flera håll, inte minst från nationella regeringar då en ökning skulle innebära höjda insatser från EU:s medlemsstater.

 

Kommissionens 21 förslag för 2017 är följande:

–          Utökning av ungdomsinitiativet

–          Paket för cirkulär ekonomi samt en strategi för användandet och återanvändandet av plast.

–          EU-budgeten efter 2020

–          Halvtidsöversyn av strategin för den digitala inre marknaden

–          Genomförandet av energiunionen och dess handlingsplan post 2020

–          Genomförande av strategin för den inre marknaden

–          Rättvisare skatteregler för företagare

–          EU:s rymdstrategi

–          Halvtidsöversyn i arbetet med kapitalmarknadsunionen

–          En starkare monetär union genom en ”vitbok” för ett Europa efter Brexit

–          En pelare för sociala rättigheter

–          Förhandlingar kring handelsavtal med Japan, Australien, Chile och Nya Zeeland

–          Förslag till paketet för dataskydd  

–          Finansiering för ökat säkerhetsskydd

–          Förslag om migration-samarbete med tredje länder

–          Förslag som effektiviserar det europeiska försvaret

–          Genomförande av den globala EU-strategin

–          EU-strategi för Syrien och återuppbyggnaden av landet

–          Starka relationerna med Afrika

–          Modernisering av fördragsregler

–          En mer strategisk metod för EU-lagstiftningen