Hem » Nyheter » Förenklingsinitiativen – Administrativa lättnader eller urvattnade krav?

2025-10-30

Förenklingsinitiativen – Administrativa lättnader eller urvattnade krav?

Efter årtionden av puttrande missnöje över ökad byråkrati och krångliga europeiska regler försöker sig EU-kommissionen nu på ett omtag för snabbare och enklare europeisk lagstiftning. Under 2025 har kommissionen presenterat en strid ström av förslag till regelförenklingar och det är inte alltid lätt att hänga med i svängarna. Lagstiftningsprocessen går fort fram med lika skyndsam hantering av ofta komplicerade frågor. En ambition om att förenkla regler och minska administration är god, men till vilket pris? I denna artikel ges en övergripande bild av EU-kommissionens omfattande program för regelförenklingar och minskad administration, samt reflektioner kring de konsekvenser som detta kan få för inte minst näringslivet i södra Sverige.

Bakgrund

EU har länge fått kritik för överreglering och en ständigt ökande administrativ regelbörda. Något som bland annat svenska Europaparlamentariker och regeringar flitigt påpekat genom åren. Oavsett om man ser denna fråga som att EU-kommissionen är klåfingrig och pedantisk eller ambitiös och framåtblickande, så kan nog de flesta enas kring principen att “det ska vara lätt att göra rätt” när det kommer till lagstiftning och regler.

Strax efter Europaparlamentsvalet i juni 2024 samlades EU:s regerings- och statschefer i Europeiska rådet för att ta fram en ny strategisk agenda. Ett slags regleringsbrev från EU:s medlemsländer till EU-kommissionen om vad medlemsländerna vill att kommissionen ska fokusera på under den nya mandatperioden. Ett av de områden som medlemsländerna pekade ut som särskilt viktigt, och som också poängterats i slutbetänkandena i de utredningar om EU:s framtid som beställdes av EU-kommissionen och medlemsländerna, var Europas fortsatta konkurrenskraft. Konkurrenskraft blev och är i mångt och mycket UvdL II:s huvudfokus för den innevarande mandatperioden, och som en del av detta har medlemsländerna, i den strategiska agendan och utredarna i de så kallade Draghi- och Letta-rapporterna, pekat ut regelbörda och administrativa hinder som en nyckelfråga för att stärka upp europeisk konkurrenskraft.

I början av 2025, i samband med lanseringen av EU-kommissionens “nya giv” för mandatperioden, den så kallade konkurrenskraftskompassen, och det årliga arbetsprogrammet med planerade initiativ för året, presenterade kommissionen även ett meddelande om sina ambitioner att skapa ett enklare och snabbare Europa genom förbättrad implementering och förenklingsåtgärder. I detta meddelande stakar kommissionen ut en rad åtgärder inom olika tematiska områden för att förenkla europeisk lagstiftning. I huvudsak planerar EU-kommissionen att presentera flera så kallade förenklings-paket (omnibus), inom olika tematiska frågor, som kommissionen hoppas ska kunna minska den totala administrativa bördan i EU med minst 25 procent, och upp till 35 procent för små och medelstora företag. Ambitionen är god, men kritik riktades snabbt mot kommissionen och påhejande europeiska partigrupperingar om farhågor att initiativet är en trojansk häst för att underminera det miljö- och klimatarbete som EU-bedrivit under det senaste årtiondet.

EU-kommissionens förenklingsåtagande kommer parallellt med arbetet med en ny långtidsbudget att vara ett av de stora åtaganden som kommissionen företar sig under den innevarande mandatperioden (2024–2029). Redan under 2025 har en flertalet förslag både presenterats och förhandlats klart, och fler är att vänta under kommande år. I följande stycken ges en översikt av vad som presenterats och vad som väntar framåt. De presenterade förslagen och annonserade initiativ är som följande:

Förenklingspaket som har presenterats hittills under 2025:

Hållbarhet (26 februari 2025)
EU-investeringar (26 februari 2025)
Den gemensamma jordbrukspolitiken (14 maj 2025)
Små/mellanstora bolag och digitalisering (21 maj 2025)
Försvarsberedskap (17 juni 2025)
Kemikalier (8 juli 2025)

Kommande initiativ 2025–2026 (OBS! Ej uttömmande lista, fler initiativ väntas):

Digital Förenkling (19 november 2025)
Militär Mobilitet (19 november 2025)
Förenkling av administrativa bördor i miljölagstiftning (Kvartal 4, 2025)
Meddelande om bättre europeisk lagstiftning (Kvartal 2 2026)
Förenkling av lagstiftning om energiprodukter (Kvartal 2 2026)
Beskattning (Kvartal 2 2026)
Försvars- och känslig säkerhetsupphandling (Kvartal 3 2026)
Förenklingspaket om medborgerliga frågor (Kvartal 4 2026)
Minskade skyldigheter i avskogningsförordning (Presenterades 21 oktober 2025)

Paket 1: Enklare krav för hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag

Den 26 februari 2025 presenterades det första förenklingspaketet vilket tog sikte på att effektivisera företags hållbarhetsrapportering. Förslagen i paketet syftar till att minska komplexiteten i EU:s krav på företagen och leda till ökad konkurrenskraft. Det övergripande temat är att minska, skjuta upp och/eller förenkla de administrativa kraven på företag, särskilt för små och medelstora företag. I paketet ingår bland annat följande:

Förenkla skyldigheterna avseende rapportering av tillbörlig aktsamhet kopplat till hållbarhet, såsom granskning leverantörskedjan för hållbarhetsrisker.
Göra rapporteringen kraven inom direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD) mer tillgänglig och lättare att genomföra.
Förenklade krav på företags rapportering inom direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag (CSDDD). Till skillnad från CSRD, som främst inkluderar transparens och rapportering, så ställer CSDDD krav på att bolag faktiskt vidtar åtgärder, och minskar negativ påverkan som bolagets verksamhet har orsakat längs värdekedjan. Nu föreslår EU-kommissionen att upp till 80 procent av företagen med färre än 1000 anställda undantas från kraven på hållbarhetsrapportering, för att i stället rikta fokus mot större företag.
Förenkla och stärka EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM). Detta innebär att 90% av importörerna ska undantas från EU:s regler för koldioxidjustering vid gränsen. De företag som däremot fortfarande kommer omfattas av CBAM är främst större företag, som står för närmre 99% av importen av varor som regleras under förordningen. CBAM är inrättat som ett komplement till EU:s utsläppshandelssystem, för att garantera en jämnare spelplan på den europeiska marknaden kopplat till frågan om utsläppsrättigheter. Utsläppande producenter i tredjeländer ska betala lika mycket som europeiska motsvarigheter för produkter satta på den europeiska marknaden.

Paketet om förenkling av hållbarhetskrav och rapportering av tillbörlig aktsamhet ökar antalet undantag för hållbarhetsrapportering. Företagen får längre tid på sig att genomföra vissa delar av regelverket, exempelvis skjuts kravet om efterlevnad av hållbarhetskriterier vid rapportering om tillbörlig aktsamhet upp, för de största företagen till juli 2028. Tillbörlig aktsamhet är den process som bolag använder för att identifiera, förebygga, begränsa och redovisa hur de hanterar faktiska och potentiell negativ påverkan för miljö och människor i samband med sin affärsverksamhet.

EU-kommissionen föreslår nu att företag inte längre ska behöva rapportera om uppskattning av negativ påverkan inom komplexa leverantörskedjor. Flera medlemsstater som tidigare uttryckt sin starka oro kring CSRD och CSDDD:s stora regelbörda har visat uppskattning av kommissionens förslag, och anser inte att förenklingarna skulle motarbeta de ursprungliga syftena med direktiven, utan snarare underlätta genomförandet av dessa. Däremot har flera andra starka aktörer på den europeiska arenan, däribland flera intresseorganisationer för klimat och mänskliga rättigheter, uttryckt en oro kring förslaget och pekar på flera negativa konsekvenser av mer urvattnade direktiv.

Det är svårt att uttala sig om den övergripande betydelsen av dessa förslag på Småland-Blekinge-Hallands många företag. Mycket beror på hur långa värdekedjor företagen är kopplade till och hur långt utanför Europa dessa sträcker sig. Däremot har Småland-Blekinge-Halland just många små och medelstora företag, som för många säkert kan innebära färre rapporteringskrav, vilket minskar den administrativa bördan och frigör resurser till kärnverksamheten.

Status: Både ministerrådet och Europaparlamentet har godkänt förslaget om förenkling för CBAM. Däremot väntas fortfarande ett godkännande av förenklingsförslagen för resterande krav för hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag. Förhandling mellan Europaparlamentet och ministerrådet fortsätter, och väntas vara klara i slutet av 2025 .

Paket 2: Förenkling för investeringar

Det andra förenklingspaketet presenterades parallellt med det första den 26 februari, och innehåller förslag som ska förenkla lagstiftning kring investeringar. Detta påverkar främst regelverk så som InvestEU, Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI), Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och Horisont Europa. InvestEU-programmets huvudsyfte är att ge en skjuts till hållbar investering, innovation, social inkludering och jobbskapande. Bland annat hoppas kommissionen att en eventuell kostnadsbesparing inom InvestEU-programmet till följd av minskad administrativ börda ska kunna bidra till att öka EU:s investeringskapacitet.

Bland annat handlar förenklingsåtgärderna inom detta område om att minska rapporteringsskyldigheter för små och medelstora företag. Detta framför allt gentemot genomförandepartner, såsom Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF).

Det första och andra paketet hänger på flera sätt ihop, och det är genom att undanröja en dyr och stor administrativ börda som EU-kommissionen hoppas kunna underlätta för hållbarhetssatsningar. Europeiska investerare har däremot riktat kritik mot första och andra förenklingspaketet, och pekar på flera skadliga effekter. Dels lyfts för de minskade möjligheterna för EU att sätta nya hållbarhetsstandarder i handelsavtal med tredjeländer (länder utanför EU), dels för hållbarhetsfrågornas betydelse på den europeiska marknaden. Den största kritiken från investerarnas håll rör sig dock om ett försämrat investeringsunderlag för investeringar i hållbara sektorer som en konsekvens av lättnader i bland annat CSRD.

Status: Ministerrådet och Europaparlamentet behandlar just nu förslagen om förenklingsåtgärder inom investeringar. Just nu väntas en position och första genomläsning från båda institutionerna, för att sedan fortsätta med förhandling. Ett godkännande av förenklingsförslagen förväntas vara klara i november.

Paket 3: Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Som Brysselkontoret tidigare rapporterat om så presenterade EU-kommissionen, den 14 maj, ett förenklingspaket för den gemensamma jordbrukspolitiken för att stärka jordbrukets konkurrenskraft och minska den administrativa bördan för både jordbrukare och nationell administration. Paketet syftar bland annat till att förenkla regler, effektivisera kontroller och underlätta investeringar i jordbrukssektorn. Förenklingspaketet innehåller i sin korthet följande förslag:

Förenklat stöd till småskaligt jordbruk, bland annat inklusive ett höjt schablonbelopp från 1250 till 2500 euro. Detta för att stärka landsbygdsområde där små jordbruk spelar en viktig ekonomisk roll. Dessutom föreslår kommissionen att jordbrukare under vissa villkor ska kunna undantas från vissa miljöregler, samtidigt som de kan få stöd om det har ett miljövänligt jordbruk.
Enklare miljökrav. Kommissionen vill minska överlappningen mellan EU:s och nationella regler. Exempelvis genom att låta certifierade ekologiska gårdar automatiskt uppfylla vissa miljökrav samt effektivisera kontrollerna med satellitteknik och begränsa dem till en per år och gård för att minska administrativ börda.
Stärkt krisstöd för jordbruk vid naturkatastrofer eller djursjukdomar, samt ge större flexibilitet för medlemsländer att anpassa sina strategiska planer inom den Gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)
Nytt finansieringsverktyg som ger jordbrukare upp till 50 000 euro i stöd för att stärka EU:s konkurrenskraft. Samtidigt uppmuntras nationella myndigheter att införa digitala rapporteringssystem för att minska den administrativa bördan.

Förslagen som föreslås inom ramen för förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär alltså ett förenklat stöd, enklare miljökrav och färre kontrollerDessa förslag är ett svar på den kritik som lyfts från många jordbrukarare runt om i Europa. Många jordbrukare menar att EU har ett allt för tunga regelverk som sällan speglar de verkliga förhållandena. Regelverk och administration är förvisso bra, och bidrar i bästa fall till allt från djurskydd, miljönytta till livsmedelssäkerhet, men den slår också oproportionerligt hårt mot mindre jordbrukare. Samtidigt skakas Grekland av korruptionsskandaler inom jordbrukssektorn där miljardbelopp av europeiska jordbruksmedel misstänks ha förskingrats.

Status: Ministerrådet har i september publicerat sin position kring förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken, och nu inväntas Europaparlamentets position. Ett godkännande av förenklingsförslagen förväntas vara klara i november.

Paket 4: Förenkling för små och medelstora företag

Det fjärde förenklingspaketet presenterades den 21 maj och syftar till att underlätta för små och mellanstora företag (SME). Några av de problem och brister som identifierats är komplicerade regler och administration som försvårar för företag att etablera sig i Europa. För att råda bot på detta föreslår kommissionen bland annat att:

Pappersdokument, som bruksanvisningar och överensstämmelsedeklarationer, föreslås ersättas med digitala alternativ för att underlätta både företagens regelefterlevnad och myndigheternas kontroll.
Kommissionen föreslår även att lätta på registreringskraven i EU:s portal för registrering av fluorfluorerande växthusgaser (F-gaser). Detta berör främst mindre aktörer som bilhandlare.
Förenkla dataskyddsregler, och omfatta fler företag i vissa bestämmelser i dataskyddsförordnigen (GDPR). Detta innebär att det endast är krav på registerföring när verksamheter hanterar personuppgifter med hög risk, ifall de har under 750 anställda.
Företag ska få tydligare vägledning kring efterlevnad när harmoniserade EU-standarder saknas. Detta för att visa att deras produkter uppfyller kraven, vilket bedöms öka rättssäkerheten och minska kostnader.
Senarelägga kraven på tillbörlig aktsamhet avseende batterier med två år, till 18 augusti 2027. Detta är kopplat till de regler som EU antog kring att göra elbilsbatterier mer hållbara och som branschen har begärt mer tid för att uppfylla.

Företag som genom tillväxt och personalutökning växer sig bortom definitionen för en SME (under 250 anställda) riskerar idag att få en ordentlig ökad regelbörda, såsom fler administrativa rutiner, omfattande rapporteringskrav och striktare regler om finansiell rapportering. För att ta sig ann detta och liknande problem föreslås införandet av en ny mellankategori. Den nya kategorin small mid-caps (SMC) omfattar företag med upp till 750 anställda och en årsomsättning på högst 150 miljoner euro. Företagen ska få tillgång till förenklade regler, likt de regler som tidigare endast gällt för småföretag. Detta går i linje med tankesättet att det ska ”vara lätt att göra rätt”, och genom en ny definition ska växande företag slippa få ökad administration som belöning för tillväxt.

Status: Både ministerrådet och Europaparlamentet har godkänt förslaget om förenkling för tillbörlig aktsamhet avseende batterier. Däremot väntas fortfarande ett godkännande av förenklingsförslagen för resterande förslag om förenkling för små och medelstora företag. Förhandling mellan Europaparlamentet och ministerrådet fortsätter, och väntas vara klara i slutet av 2025.

Paket 5: Försvarsberedskap

Det femte förenklingspaketet, presenterat av EU-kommissionen den 17:e juni och syftar till att stärka försvarsinvesteringar och förenkla upphandlingar inom EU:s försvarsindustri. Bland annat vill kommissionen försöka bidra till stordriftsfördelar genom att skapa en stark marknad för försvarsprodukter. Fördelar som inte minst tydliggjordes under Covid-pandemin då vaccinpriser kunde hållas nere på grund av inköp av stora volymer. Målet med paketet är därutöver att minska byråkrati, påskynda försvarsanskaffningsprojekt och skapa bättre förutsättningar för gemensamma försvarsrelaterade investeringar. I återfinns bland annat följande förslag:

Snabbare beviljande av tillstånd för försvarsrelaterade projekt. Medlemsstater föreslås utse en nationell myndighet med ansvar för samordning och förenkling av tillståndsgivning, vägledning för ekonomiska aktörer och säkerhetsställande av att information är tillgänglig för allmänheten.
Förenkla bestämmelser om villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU, där undantag på krav på förhandstillstånd ska utökas till exempelvis EU-finansierade försvarsprojekt och vid kriser.
Tydligare miljö- och kemikalieregler med relevanta undantag. Förslaget syftar till att bredda den befintliga möjligheten för medlemsstaterna att medge undantag för vissa ämnen.
Justerade kriterier för EU-programmet InvestEU för hållbara försvarsinvesteringar, vilket bland annat syftar till att förenkla de administrativa kraven för sökande

Status: Ministerrådet och Europaparlamentet behandlar just nu förslagen om förenklingsåtgärder inom försvarsberedskap. Delar av paketet väntas gå till slutomröstning under Europaparlamentets plenarsession den 19:e januari 2026.

Paket 6: Kemikalier

Det sjätte och senaste förenklingspaketet presenterades av EU-kommissionen den 8:e juli och syftar till att förenkla EU:s kemikalielagstiftning. Kommissionens avsikt är att stärka europeisk konkurrenskraft genom att förenkla vissa krav och procedurer för företag, samtidigt som skyddsnivån upprätthålls. EU-kommissionen föreslår att förenkla och effektivisera regler och processer kring kemiska produkter, områden som både företag och myndigheter pekat ut som särskilt krångliga och tidskrävande. Kommissionen har därför riktat in sig på tre områden och föreslår bland annat:

Kemikalier – Förenklade märknings- och formateringsregler samt minskade annonseringskrav. Den existerande förordningen ställer krav på att ekonomiska aktörer ska klassificera, märka och förpacka farliga kemikalier på rätt sätt. EU-kommissionen föreslår bland annat att ta bort krav såsom minsta teckenstorlek och radavstånd, men även att krav kopplade till reklam och e-handel avgränsas till konsumentprodukter.
Kosmetika – Kommissionen föreslår att lätta på förbudet för hälsofarliga kemikaliska ämnen i kosmetika, såsom cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (CMR). Bland annat vill kommissionen lätta på reglerna om användning av farliga ämnen och göra skillnad mellan om ett ämne är farligt att svälja eller andas in, men inte när det appliceras på huden. Förslaget innebär också ändringar i kriterierna avseende processen för att införa undantag från denna typ av ämnen.
Gödsel – Kommissionen vill förenkla registreringen av gödselprodukter genom att införa enhetliga informationskrav enligt EU:s kemikalieskyddsförordning (REACH). EU:s kemikalielagstiftning. I dag gäller EU:s gödselförordning endast för produkter som säljs som EU-gödselprodukter (t.ex. Pelleterad rötmassa från biogasproduktion och stallgödsel), det vill säga produkter som visat att de uppfyller unionens krav på miljö, hälsa och säkerhet när de släpps ut på marknaden. Kommissionen föreslår även ökad digitalisering av rapportering, vilken bland annat innebär digitala märkningar eller produktpass.

Den svenska regeringen ställer sig kritisk till delar av förslaget som man menar riskerar att äventyra skyddet för hälsa och miljö. Samma invändning har lyfts av flera intresseorganisationer genom öppna samråd kring förslaget. Följ denna länk för mer information om det sjätte förenklingspaketet om kemikalier.

Status: Ministerrådet och Europaparlamentet behandlar just nu förslagen om förenkling för kemikalier, kosmetika och gödsel. Det är i dagsläget svårt att se när behandlingen kan vara färdig.

Kommande initiativ?

Som beskrivet ovan har EU-kommissionen under 2025 gått fram i rasande takt med lanseringen av flera förenklingsinitiativ. Innebär detta att kommissionen nu är klar? Nej, slutet på dessa initiativ går ännu inte att skönja. I Kommissionens arbetsprogram för 2026 listas flera nya initiativ, och det kommer med all säkerhet flera nya förslag även under 2027–2028.

Vad har vi då att vänta oss under kommande år?

Digital Förenkling (19 november 2025)
Militär Mobilitet (19 november 2025)
Förenkling av administrativa bördor i miljölagstiftning (Kvartal 4, 2025)
Meddelande om bättre europeisk lagstiftning (Kvartal 2 2026)
Energi (Kvartal 2 2026)
Beskattning (Kvartal 2 2026)
Försvars- och känslig säkerhetsupphandling (Kvartal 3 2026)
Förenklingspaket om medborgerliga frågor (Kvartal 4 2026)
Förenkling av de administrativa bördorna i miljölagstiftningen (TBC / samråd öppet)
Översyn av förordningen om hållbarhetsupplysingar (TBC)
Minskade skyldigheter i avskogningsförordning (Presenterades 21 oktober 2025)

Utöver att föreslå regelförenklingar kommer EU-kommissionen arbeta för bättre uppföljning av lagstiftning generellt. Detta för att identifiera praktiska hinder och behov av förbättringar. I visionen för ett enklare och snabbare Europa, anges bland annat att varje EU-kommissionär årsvis ska avlägga en rapport till Europaparlamentet där det framgår hur implementeringen av ny lagstiftning går.

Sammanfattning och reflektion

Efter ett drygt årtionde av europeisk politik präglad av ökade miljö- och klimatkrav har EU-kommissionen under denna mandatperiod tagit något av en ny riktning. Från strikt fokus på anpassning av lagstiftning för att möta hårda klimatrelaterade tidsfrister, har Ursula von der Leyens andra kommission (2024–2029) skiftat uppmärksamheten mot att upprätthålla europeisk konkurrenskraft och beredskap. En fråga som av många pekats ut som viktig för att stimulera europeisk konkurrenskraft, är regelförenklingar och minskad administrativa krav. Med syftet att råda bot på problem med krånglig byråkrati och svårnavigerade regler och samtidigt frigöra europeisk innovation och företagande, har EU-kommissionen lanserat ett omfattande program för att förenkla europeisk lagstiftning och effektivisera administration och lagstiftning. Ambitionen är hög och EU-kommissionen vill till mandatperiodens slut, genom med flertalet förenklingsåtgärder presenterade i tematiska paket, minska den totala administrativa bördan inom EU med minst 25 procent, och upp till 35 procent för små och medelstora företag.

Som beskrivet i föregående delar har EU-kommissionens under 2025 lanserat flertalet förenklingspaket inom områden så som hållbarhet, investeringar, jordbruk, företagande, digitalisering, försvarsberedskap och kemikalier, och ytterligare initiativ väntas under 2026 och 2027, bland annat inom digital förenkling, militär mobilitet, energiprodukter, beskattning, försvarsupphandling och medborgerliga frågor.

Som titeln till denna artikel antyder råder det stora skillnader i uppfattningar om EU-kommissionens förenklingsagenda. Längs det politiska brädet i Europa finns olika och i varierande grad nyanserade ståndpunkter i dessa frågor. På ytterkanterna i debatten finns de som å ena sidan genuint har målet att montera ner europeiska mål kring klimat-, miljö och mänskliga rättigheter, antingen av principiellt motstånd till EU i sig, eller för att släppa tyglarna om europeiskt företagande. Å andra sidan finns de som ser att miljö- och klimatfrågor är så pass viktiga och akuta att EU behöver driva en ännu mer ambitiös politik där kommissionen bör fösa näringslivet framför sig, kosta vad det kosta vill. Däremellan finns det så klart mer nyanserade röster som både ser problemen med för mycket regler och administration, och vikten av en ambitiös och normsättande politik i viktiga samhällsfrågor. Kommissionens ambition ligger någonstans här emellan, men risken med att öppna upp lagstiftning för revidering, är att åtagandet kapas av någondera sida i debatten. Med den splittrade politiska sammansättningen i både ministerrådet och Europaparlamentet, finns det just nu större möjligheter till oheliga allianser med mer extrem politik, än vad som kanske funnits under tidigare mandatperioder. Därför står ganska mycket på spel, särskilt när EU:s lagstiftande institutioner går snabbt fram med både förslag och förhandlingen av dessa.

Flera kritiska invändningar till förslagen har redogjorts för i denna artikel och farhågor och konsekvenser ser lite olika ut från område till område. Ett talande exempel på de värden som står på spel finns att hitta i förenklingspaketet om kemikalier. Vid samråd och i debattartiklar har oron uttryckts om att initiativen kan komma till att innebära stora risker för miljö och hälsa. Å ena sidan har både företag och myndigheter pekat ut existerande regelverk och krav som särskilt krångliga och tidskrävande, men samtidigt så kan ett lättande på regelverket innebära ett försämrat konsumentskydd, och en potentiellfara för miljö och hälsa. Det finns trots allt ett starkt stöd från europeiska konsumenter kring det tuffa konsumentskyddet i Europa, jämfört med andra delar av världen.

Europeisk industri och företagande är satt under press och behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft är verkligt. Något som inte minst lyfts i de rapporter som EU-kommissionen och EU:s medlemsländer beställde inför Europaparlamentsvalet 2024. I en orolig omvärld med krig och handelskonflikter, behöver europeisk företagsamhet ligga i framkant, och europeisk lagstiftning och stöd behöver uppmuntra så gott det går till denna utveckling. Aktörer behöver kunna lägga mer resurser på den egna kärnverksamheten och till att utveckla morgondagens tekniska och kommersiella lösningar för Europa, än att fylla i blanketter och sköta redovisande administration.

Problemen är reella, riskerna med sänkt ambitionsnivå lika så, och att hitta en balans mellan krav och skydd är ofta hårfin. Hur EU-kommissionens ambitiösa program för att förenkla regler och minska administration faktiskt kommer att falla ut, återstår att se. För att återanknyta till artikeln titel, återstår det fortfarande att se om EU-kommissionens förslag faktiskt kommer att innebära administrativa lättnader eller om det snarare blir urvattnande krav?

Vill du läsa mer om förenklingspaketet eller andra initiativ som behandlats ovan? Följ då länkarna nedan.

Vidare läsning:

Förenklingspaketen:

EU-kommissionen: A simpler and faster Europe

Förenklingspaket 1: Enklare krav för hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag

Förenklingspaket 2: Förenkling för investeringar

Förenklingspaket 3: Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Förenklingspaket 4: Förenkling för små och medelstora företag

Förenklingspaket 5: Försvarsberedskap

Förenklingspaket 6: Kemikalier

SBHSS artiklar:

Kommissionens nya giv!