EU-kommissionens nya transportinitiativ – Högre hastigheter och militär mobilitet

I november 2025 presenterade EU-kommissionen två paket med flera initiativ för snabbare och hållbara transporter som också ska stå pall för hastiga förflyttningar av tung militär materiell.  Ett paket för snabbare järnvägsförbindelser och investeringar för hållbara transporter, samt ett paket för militär mobilitet med initiativ för en bättre anpassad infrastruktur. Gemensamt ska de initiativen leda till ett förbättrat transportnätverk, stärkt konkurrenskraft och ett ”militärt Schengen”. Följ länken nedan för Brysselkontorets artikel om initiativen.

Bakgrund

EU:s fokus på hållbarhet och konkurrenskraft har varit tydligt under de senaste åren. Under Ursula von der Leyens första mandatperiod lanserades de gröna given, som satte klimat och hållbarhet i centrum för EU:s politik. I den nuvarande mandatperioden har EU-kommissionen skiftat tyngdpunkten mot konkurrenskraft och säkerhet, med fokus på att stärka Europas industri, främja innovation och samtidigt hålla kvar den grönaomställningen. I november 2025 presenterade EU-kommissionen två nya transportpaket med initiativ kring bland annat satsningar på ökad hastighet i den rälsbaserade trafiken, investeringar för hållbara transporter (STIP) och militär mobilitet. Initiativet kring ökad hastighet i den rälsbaserade trafiken syftar till att bygga ett snabbt, gränsöverskridande och effektivt järnvägsnät, för både gods och persontrafik, där harmoniserade standarder och innovation prioriteras. Initiativet om investeringar för hållbara transporter ska samtidigt mobilisera investeringar för att stärka konkurrenskraft och klimatmål. Senare i november lanserade EU-kommissionen ett militärt mobilitetspaket med målet att säkerhetsställa fri rörlighet för tung militär utrustning inom EU. I paketets första del som består av EU-kommissionens förslag till ny förordning, föreslår kommissionen åtgärder för att harmonisera regelverk kring militär mobilitet och regler för gränsöverskridande militära transporter. EU-kommissionen vill även se en utökad TEN-T samordning, för att kunna koordinera insatser och implementation. Initiativet ska leda till ett ”militärt Schengen” senast 2027, men för att detta ska bli verklighet sätts även krav på en ny infrastruktur som är anpassad för tung militär utrustning.

EU-kommissionens plan för att öka kapaciteten för höghastighetståg till 2040:

Den 5 november 2025 presenterade EU-kommissionen en plan för höghastighetståg med åtgärder för att öka antalet förbindelser och halvera restiderna på flera rälssträckor längs det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) fram till 2040. För svenskt vidkommande vill kommissionen se en restid mellan Stockholm-Köpenhamn på fyra timmar, jämfört med dagens 5:30 timmar. Kommissionen hoppas kunna skapa förutsättningar för en ökad hastighet i det europeiska järnvägsnätet genom insatser på fyra utpekade områden,

  1. Investeringar och för en effektivare gränsöverskridande järnväg:

Genom att identifiera flaskhalsar i nätet, uppgradera befintliga järnvägar samt uppgradering av sträckor som ska klara av hastigheter på över 250 km/h, vill kommissionen skapa ett mer sammanhängande höghastighetsnät genom hela unionen. Den nationella nivån spelar här en nyckelfaktor och uppmanas att bidra med nationella planer och investeringar för sin del av nätverket. I ett sydsvenskt perspektiv vill EU-kommissionen se en restid mellan Stockholm och Köpenhamn på fyra timmar, något som skulle kräva stora investeringar längs den Södra stambanan. Samordning mellan EU-kommissionen och medlemsländerna är tänkt att se genom ett så kallat höghastighetsavtal, som ska säkerställa att resurserna från nationella investeringar, EU-medel och privat kapital mobiliseras för att nätet ska färdigställas enligt tidsplanen.

  1. Ökad konkurrenskraft och tillgång till privatkapital?

För att öka konkurrenskraften i järnvägssektorn planerar EU-kommissionen från och med 2027 att förbjuda att fullt fungerande tåg skrotas av kommersiella skäl. Kommissionen vill i stället bygga upp en större marknad för återförsäljning av lok och vagnar genom tydligare och mer transparanta regler. Samtidigt arbetar kommissionen med ett nytt regelverk för gränsöverskridande biljettbokning med förslag som förväntas att presenteras i början av 2026. Det ska göra det enklare för resenärer att köpa biljetter från flera operatörer i samma resa. För att sänka trösklarna för nya aktörer föreslår kommissionen förändrade banavgifter och öppen tillgång till serviceanläggningar. Syftet är att fler företag ska kunna konkurrera på samma sträckor, vilket EU-kommissionen hoppas kunna skapa både lägre priser och större utbud för resenärerna.

  1. Innovation och teknik:

EU-kommissionen presenterar även i handlingsplanen sin vision för nästa generations höghastighetståg som ska kunna köra över hela Europa utan nationellt orsakade begränsningar. Som en del av detta arbete, planeras en ny forskningsutlysning under 2026 för att utveckla mer energieffektiva och bättre kompatibla tåg. Förutom administrativa hinder har europeisk järnväg av historiska och militära skäl fysiska hinder i form av varierad spårvidd, bland annat i Finland och Baltikum. EU-kommissionen vill därtill se en minskad administrativ börda i medlemsländerna bland annat genom att minska och strömlinjeforma vissa krav för medlemsstaterna. Därför föreslår EU-kommissionen att reglerna förenklas för lokförares certifiering. Dessutom planeras en mer enhetlig användning av signalsystemet ERTMS, så att tåg och banor fungerar på samma sätt över hela EU.

  1. Styrning och uppföljning:

Genom en ny indikator för att följa utvecklingen av höghastighetstågen i Europa, och ett större mandat för den europeiska järnvägsbyrån (ERA) ska myndigheten kunna se över nationella regelverk och förenkla tillståndsprocesserna.

Infrastrukturförvaltare, som exempelvis Trafikverket, kommer dessutom att tvingas samarbeta för att förbättra tillgången till gränsöverskridande tåglägen, det vill säga den förbokade tidslucka där ett tåg får köra mellan två punkter enligt en fast tidtabell. Det innebär att planering av tåglägen, underhållsperioder och kapacitetsfördelning inte längre sker isolerat per land, utan i ett gemensamt europeiskt perspektiv.

Investeringsplan för hållbara transporter

Parallellt med planen för höghastighetståg har EU-kommissionen även presenterat en investeringsplan för hållbara transporter (STIP) som ska påskynda den gröna omställningen inom främst luft och sjövägar. Målet är att locka fler investerare för att på så sätt kunna stärka EU:s konkurrenskraft, energisäkerhet och göra industrin klimatneutral till 2050. EU-kommissionen föreslår bland annat att:

  1. Fokusera på mellanlånga och kortsiktiga lösningar för att snabbt kunna ligga i fas med klimatmålen för 2030. På kort sikt kommer STIP mobilisera alla relevanta resurser under nuvarande programperiod, så som Innovationsfonden som ge stöd för nya tekniker och produktion av hållbara bränslen, Horisont Europa som stöttar forsknings- och innovationsprojekt samt InvestEU som ger lån och investeringar till gröna projekt.
  2. Mobilisera 153 miljon euro till projekt för syntetiskt flygbränsle och 293 miljoner euro till projekt för bränslen i den marina transportsektorn. EU-kommissionen gör detta för att kunna skynda på och skala upp projekt som industrin och investerare ska våga satsa på, men även för att göra medlemsstaterna mindre beroende av importerade bränslen. Genom en ökad inhemsk produktion av denna typ av bränslen, vill kommissionen skapa förutsättningar för sänkta priser på hållbara bränslen på sikt.
  3. Via medellångsiktiga lösningar vill EU-kommissionen införa nya marknadsmodeller och verktyg som gör att bränsleproducenter och köpare lättare kan hitta varandra och ingå avtal. Samtidigt ska tillståndsprocesser förenklas och regler ses över för att minska regelbördan. Detta görs för att minska risken för investerarna och på så sätt kunna skala upp produktionen. Inom förenklingsåtaganden vill kommissionen även lätta på de administrativa hinder som finns för bland annat flygbolag, genom att bland annat harmonisera regelverk mellan medlemsländer. De frigjorda administrativa kostnaderna ska i stället kunna läggas på exempelvis ökad produktion.

Sammanfattning

EU:s nya initiativ för höghastighetståg, hållbara investeringar och militär mobilitet visar hur kommissionen kombinerat sina klimatambitioner med sina prioriteringar för konkurrenskraft och säkerhet. Genom att kombinera infrastruktursatsningar, harmoniserade regelverk, en mer omfattad inre marknad och fler finansieringsmöjligheter vill kommissionen skapa ett mer gränsöverskridande, effektivt och hållbart transportsystem i hela Europa. Även om många av de förslag som presenterats framför allt blir frågor för en nationell nivå, kommer initiativen om de implementeras, på flera sätt att påverka transportsystemet i södra Sverige och skapa möjligheter för nationell dialog kring södra Sveriges åtaganden och möjligheter inom ramen för det större europeiska transportnätet. Det återstår och se hur EU tillsammans med medlemsländerna ska kunna omsätta planerna i praktiken. I nästa steg kommer EU:s medlemsländerna behöva diskutera förslagen, både på egen hand och tillsammans i ministerrådet.

Vidare läsning:

EU-kommissionens förslag: Militär Mobilitet

EU-kommissionens vision: Militär Mobilitet

EU-kommissionens vision: Sustainable Transport Investment Plan

EU-kommissionens Q&A: Sustainable Transport Investment Plan

EU-kommissionens vision: High-Speed Rail Plan

EU-kommissionens Q&A: Communication on High-Speed Rail Plan