EU:s klimatpaket Fit-for-55 – Ett år fram

I december har det gått ett år sedan den andra och sista delen av Fit-for-55-paketet presenterades. I slutet av oktober blev det första av de totalt 19 förslagen i paketet färdigförhandlade och nu börjar på allvar racet att bereda klart resterande initiativ innan mandatperioden löper ut i maj 2024. En krävande uppgift där inte minst Sverige kommer spela en viktig roll under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd under det första halvåret 2023. Hur har det då gått med EU-kommissionens ambitiösa lagstiftningspaket? Vad har hänt, var befinner vi oss nu, och hur kommer det att gå?  

Vad är Fit-for-55-paketet och varför är det så viktigt att känna till?  

EU:s klimatarbete tar sin utgångpunkt i fördragstexterna där Unionens befogenhet inom bland annat miljöområdet och den interna marknaden finns beskrivet. EU har därför länge arbetat med att samla medlemsländerna i miljö- och klimatrelaterade frågor genom att sätta miljöstandarder både inom och utanför Europas gränser.  

I och med de alltmer påtagliga hoten från klimatförändringarna och miljöförstörelsen har EU under de senaste åren växlat upp sitt engagemang kring dessa frågor EU:s stora klimatsatsning för den innevarande mandatperioden stakades ut i den så kallade ”Gröna given” som lanserades i och med von der Leyen-Kommissionens tillträde hösten 2019. Den Gröna given beskrivs ofta av EU-kommissionen som en tillväxtstrategi, men är i grunden EU:s vision för ett klimatneutralt och hållbart Europa. För att konkretisera den övergripande visionen i den Gröna given med tydliga mål och tidsfrister, antog EU en klimatlag under försommaren 2021. Klimatlagens mål är ambitiösa och innebär att EU ska ha minskat sina koldioxidutsläpp med 55 procent (jämfört med 1990-års nivåer) till 2030, varefter Unionen ska bli helt klimatneutralt till år 2050.  

Som ett sista steg i arbetet med att gå från vision till konkret handling lanserade EU-kommissionen sommaren och vintern 2021 det omfattande lagstiftningspaket kallat ”Fit for 55” i två delar. Paketet handlar framför allt om att anpassa redan existerande lagstiftning till EU:s nya klimatmål men innehåller också nya lagförslag. Totalt innehåller paketet 19 lagstiftningsakter som berör ett brett spektrum av frågor så som energi, bränslen, fordon, transporter, byggnader samt markanvändning och skogsbruk. Lagstiftningen i paketet är omfattande och ska till syvende och sist implementeras på lokal och regional nivå, vilket gjort det högintressant för europeiska regioner att tycka till och spela en aktiv roll i förslagens utformning.  

SBHSS:s ägares engagemang kring Fit-for-55 

Under året har SBHSS:s ägare engagerat sig i flera av förslagen i Fit-for-55-paketet som bedömts kunna påverka förutsättningarna för regional utveckling i Småland-Blekinge-Halland. Även om Brysselkontoret har en övergripande bevakning på samtliga lagförslag har kontorets huvudfokus kretsat kring följande fem förslag:  

Beroende på respektive regions intressen i de enskilda frågorna har SBHSS:s ägare agerat både samlat och enskilt. 

Engagemanget kring förslaget om Co2-normer för lätta fordon (vilket precis blivit färdigförhandlat i så kallade trepartsförhandlingar) har främst utgått från Region Kalmar Läns positionspapper kring Fit-for-55-paketet, med ett särskilt fokus på biogasmarknaden i länet och biogasdrivna fordon. Med utgångspunkt i positionspappret har Brysselkontoret tillsammans med andra svenska och finska kontor och aktörer fört samtal med Europaparlamentet för att ta fram ändringsförslag till parlamentets betänkande och spridit relaterat informationsmaterial till de 705 parlamentsledamöterna. I och med att en systerförordning till förslaget, Co2-normer för tunga fordon (alltså bussar och lastbilar), väntas presenteras i början av 2023, har Region Kalmar län tillsammans med inspel från övriga SBHSS:s regioner, tagit fram ett nytt positionspapper som ska användas för påverkansinsatser för det ännu ej presenterade förslaget.  

SBHSS:s gemensamma Rapportörsgrupp för skogsfrågor har med utgångspunkt i sitt positionspapper om EU:s skogsstrategi för 2030, arbetat med de mer skogsrelaterade förslagen i paketet, nämligen Förnybarhetsdirektivet samt Förordningen om markanvändning och förändrad av markanvändning och skog. Förutom att sprida positionspappret och att föra dialog med svenska och europeiska aktörer, har rapportörsgruppen tillsammans med andra svenska regionkontor i Bryssel, anordnat ett kunskapshöjande seminarium kring EU:s skogsrelaterade politik med koppling till dessa lagförslag.  

Eftersom Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om Byggnaders Energiprestanda väntas leda till ökade renoveringskostnader för det regionala byggnadsbeståndet har Brysselkontoret tillsammans med SKR och en handfull andra svenska regioner tagit fram ändringsförslag till betänkanden i Europaparlamentet och fört samtal med Europaparlamentariker. I takt med att intresset för de energirelaterade frågorna ökat på europeisk nivå har också SBHSS:s styrgrupp ökat sitt engagemang i dessa frågor. Detta inte minst eftersom de energirelaterade frågorna i mångt och mycket handlar om de grundläggande förutsättningarna för regional utveckling i våra regioner.  

Milstolpe nådd i EU:s i förhandlingarna om klimatpaketet Fit-for-55 

Lite över ett år efter att den första delen i Fit-for-55-paketet lanserades kunde Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen, den 27:e oktober komma överens i så kallade trepartsförhandlingar (se nedan) om förslaget till reviderad förordning om Co2-normer för lätta fordon. Förslaget handlar om en skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya personbilar och nya lätta lastfordon, med förslag kring förbud på nytillverkning av fordon med förbränningsmotorer från och med 2035. Förslaget behöver fortfarande få ett formellt godkännande av Europaparlamentet och rådet, men överenskommelsen i förhandlingarna utgör ändå en milstolpe eftersom det är det första av de ambitiösa Fit-for-55-förslagen som förhandlats färdigt. 

Lagen är viktigt för flera av SBHSS:s ägare eftersom biogasen utgjort en viktig del i flera regioners arbete med att möta både globala och nationella klimatmål. Om det färdigförhandlade förslaget blir godkänt av Europaparlamentet och rådet kommer det inte innebära att förbränningsmotorer blir förbjudna från och med 2035. Förslaget påverkar endast försäljning och produktion av nya fordon från 2035, men kommer givetvis också ha följdeffekter på fordonsmarknaden i stort. Som tidigare nämnts kommer en revidering av systerförordning till förordningen om Co2-normer för lätta fordon att presenteras av EU-kommissionen i början av 2023. Om detta förslag , som i huvudsak berör lastbilar och bussar, utformas som sitt systerdirektiv, riskerar effekterna att bli direkt kännbara för många svenska regioner vars kollektivtrafik körs på biogas.  

Hur ser EU:s lagstiftningsprocess ut och vilka steg ingår?  

EU:s lagstiftande institutioner är utformade efter ett parlamentariskt tvåkammarsystem, med ett över- och ett underhus. Majoriteten av EU:s och världens parlament är konstruerade på detta sätt och Sverige var inget undantag fram till tvåkammarriksdagens avskaffande 1971 (faktiskt även en fyrkammar-riksdag fram till ståndsriksdagens avskaffande 1866). Det klassiska överhuset utgörs i EU-sammanhang av Europeiska unionens råd, förenklat ”rådet”, medan underhuset utgörs av det mer parlamentsklingande ”Europaparlamentet” (EP). I rådet sitter indirekt valda statsråd och ministrar från medlemsländerna (samt tjänstepersoner i arbetsgrupper), medan Europaparlamentet har direktvalda ledamöter från respektive medlemsland. I lagstiftningsprocessen fyller även EU-kommissionen en funktion genom sin initiativrätt, och kan likt en nationell regering lägga fram lagstiftningsförslag som rådet och EP sedan behandlar och fattar beslut om.  

Något förenklat kan man därför beskriva det så kallade ”ordinarie lagstiftningsförfarandet” i EU med att EU-kommissionen först lägger fram ett förslag. Europaparlamentet arbetar därefter fram ett betänkande med sin ståndpunkt kring förslaget, och rådet tar å sin sida fram en liknande position kallat ”allmän inriktning”. När rådet och EP har positionerat sig inleder man så kallade trepartssamtal, eller ”trilogförhandlingar” med EU-kommissionen för att försöka jämka samman respektive institutions textförslag. När parterna har enats, vilket kan ta månader och ibland år, behöver ett slutgiltigt beslut tas genom omröstning i först parlamentet och därefter i rådet.  

Brysselkontoret kommer att fortsätta bevaka lagstiftningsakterna i Fit-for-55-paketet mandatperioden ut och på ägarnas inrådan agera med påverkansinsatser gentemot parterna involverade i lagstiftningsprocessen.  

Vill du veta mer om Fit-for-55-paketet och EU:s initiativ och lagstiftning på klimat- och miljöområdena? Tveka då inte att höra av dig till undertecknad via fliken till höger.