EU:s nya paket för fordonsindustrin – Förbränningsmotorns återkomst?

För att EU ska hålla jämna steg med klimatförändringarna, ny teknik och ökad konkurrens behöver EU-lagstiftningen anpassas. I slutet av 2025 presenterade EU-kommissionen ett lagstiftningsinitiativ för fordonsindustrin. Läs vidare om hur initiativet eventuellt ger svenskt biobränsle en andra chans.

Den 16 december lanserade EU-kommissionen ett brett lagstiftningspaket riktat till transportsektorn (Automotive Package). Den föreslagna lagstiftningen bygger på den handlingsplan som kommissionen presenterade under våren 2025 (Brysselkontorets artikel om handlingsplanen). Förslagen fokuserar på fordonsindustrin och förs bland annat fram som en del av en uppgörelse kring delmålet i EU:s klimatlag om att minska växthusgasutsläppen med 90 procent till 2040 (läs mer om detta i Brysselkontorets artikel). För att samtidigt stärka den europeiska fordonsindustrin presenteras förslag såsom justerade utsläppsnormer, regelförenklingar och verktyg som ska skapa en ökad efterfrågan på utsläppsfria och -snåla fordon.

Fordonspaketet består av fyra initiativ:

  • Revidering av förordning om utsläppsnormer för nya lätta fordon (förbudet av förbränningsmotorer fr.o.m. 2035)
  • Batteristrategi (europeisk batteritillverkning)
  • Regelförenklingsinitiativ för fordonssektorn (del av regelförenklingsförslag)
  • Förordning om utsläppsfria företagsfordon (inkl. upphandlingsregler)

I denna artikel går Brysselkontoret djupare in på lagstiftningspaketets fyra initiativ och lyfter fram vad förslagen kan komma att innebära i praktiken för södra Sverige.

1) Revidering av förordningen om utsläppsnormer för nya lätta fordon

Som en del i EU:s arbete med att fasa ut fossila bränslen och att anpassa fordonssektorn efter EU:s klimatmål, föreslår kommissionen en riktad revidering av förordningen om utsläppsnormer för nya lätta fordon (med lätta fordon avses personbilar och lätta lastbilar). I den version av förordningen som gäller sedan 2020 regleras hur mycket koldioxidutsläpp från nya personbilar och skåpbilar som tillåts inom EU. Fordonstillverkare som inte förhåller sig till de bestämda nivåerna riskerar böter. För att erbjuda fordonstillverkarna ökad flexibilitet och ge fordonsindustrin en knuff i rätt riktning mot EU:s klimatmål har kommissionen presenterat en rad justeringar. Kommissionen föreslår att det nuvarande kravet på att fordonstillverkare ska minska utsläppen från nya lätta fordon med 100 procent fram till 2035, delvis slopas. För alla nya lätta fordon sänks kraven på utsläppsminskningar för 2035 från 100 procent till 90 procent jämfört med 2021. De återstående 10 procenten får kompenseras genom ett nytt kreditsystem med avdrag för användning av e-bränslen, biobränslen eller EU-producerat lågfossilt stål. Utformningen av kreditsystemet beror på flera faktorer och kommer inte att beskrivas närmre i denna artikel. Kommissionen har även lanserat andra kreditsystem, exempelvis krediter som uppmuntrar till produktion av små europeiska elbilar (läs mer i om detta i Brysselkontorets artikel).

Lagstiftningen har tidigare i praktiken inneburit att produktion av nya förbränningsmotorer i fordon förbjuds från och med 2035. Detta definitiva krav blir alltså något mer flexibelt, vilket inte minst gynnar ladd- och hybridfordon. För att nå upp till de nya kraven kommer dock merparten av fordonsindustrins försäljning ändå behöva utgöras av elfordon för att nå upp till de övergripande kraven. Men ju bättre och billigare elbilar, desto mindre incitament finns kvar för fordonsindustrin att producera traditionella bilar med förbränningsmotorer eller hybridfordon. Till följd av införandet av det utvidgade utsläppshandelssystemet för transportsektorn (ETS II), kommer bensinpriserna successivt att öka. Som ett resultat av ökade bensinpriser, väntas i sin tur efterfrågan på elbilar att öka. Revideringen av förordningen ska därför ses som en kompromiss som både tillmötesgår en orolig industri men som samtidigt håller EU:s höga klimatambitioner intakta. Som alltid finns det dock en risk att en kil körts in i lagstiftningen som kan fungera som en språngbräda för ytterligare lättnader längre fram.

Huruvida förslagen erbjuder de långsiktiga spelregler som den europeiska industrin ofta efterfrågat, råder det delade meningar om. Den svenska regeringen har ifrågasatt vissa särskilda incitament som föreslås i revideringen, såsom det nya kreditsystemet. Regeringen ser en risk i att det kan påverka konkurrensen. Istället anser regeringen att det är viktigare att satsa på laddinfrastruktur, forskning och innovation än att ge särskilda incitament för vissa typer av EU-tillverkade fordon, för att i längden stärka EU:s konkurrenskraft. För ett sydsvenskt vidkommande innebär förslaget, om det går igenom, att biogasmarknaden för fordon har en framtid bortom 2035. Brysselkontoret har under föregående mandatperiod, på uppdrag av Region Kalmar län, följt förhandlingarna kring just denna förordning. SBHSS samarbetade bland annat under 2022 med svenska europaparlamentariker för att biogasbilar och -bussar skulle undantas förbud kring förbränningsmotorer. Det återstår alltjämt att se hur stor den marknaden tillåts bli framåt 2040 och 2050.

Läs EU-kommissionens förslag här.

2) Batteristrategin

Syftet med batteristrategin är att åtgärda flaskhalsar i batterivärdekedjan för att stärka och påskynda den europeiska batteritillverkningen. Enligt strategin ska finansiella medel skjutas till, tillgången till råmaterial säkras och strängare villkor för utländska investeringar införas. Därtill ska forskningen påskyndas och krav ställas på användning av EU-tillverkade beståndsdelar. Det viktigaste förslaget i batteristrategin går ut på att stötta tillverkare och skala upp produktionen av battericeller, genom att erbjuda europeiska tillverkare räntefria lån. En stor andel av anslagen ska enligt förslaget även gå till projekt för kritiska råmaterial i Europa. Batteristrategin föreslås i linje med andra kommande lagförslag rörande industrier, som ska öka efterfrågan på EU-tillverkade batterier.

Att premiera EU-tillverkade varor är inte helt okontroversiellt och EU står fortfarande kluvet inför att med statsstöd gynna en viss industri. Dock är det värt att uppmärksamma att batteristrategin inte utgör bindande lagstiftning och därför inte har någon omedelbar effekt på svensk lag. Regeringen har ställt sig positiv till att insatser längs hela värdekedjan av batteritillverkningen samordnas inom EU. Gällande incitament med krav på EU-tillverkning anser regeringen att sådana ska införas först efter att andra åtgärder prövats och inte varit tillräckliga. Regeringen menar att incitamenten ska gälla inom vissa områden och inte snedvrida konkurrensen, försämra handelsrelationer eller tillföra en administrativ börda.

Läs EU-kommissionens meddelande om batteristrategin här.

3) Regelförenklingsinitiativ för fordonssektorn

Kommissionen har under innevarande mandatperiod satsat på att minska regelbördan inom flera sektorer. De förslag som presenteras inom ramen för detta lagstiftningsinitiativ syftar till att minska fordonsindustrins administrativa börda genom att införa regelförenklingar av de befintliga regelverken. Flera av lagförslagen är tekniska och handlar om hur lätta fordon ska klassificeras. Vidare föreslår kommissionen att förordning EU 540/2014 upphävs för att undanröja en konkurrensnackdel för europeiska biltillverkare som bedriver global försäljning. Brysselkontoret har tidigare rapporterat i denna artikel om regelförenklingar som presenterats av kommissionen, och kommer fortsätta rapportera om kommissionens kommande initiativ. För en djupare analys av förslaget se kommande del i kontorets artikelserie om EU:s förenklingsinitiativ.

Läs regelförenklingsinitiativen här.

4) Förordning om utsläppsfria företagsfordon

Som del i kommissionens Giv för en ren industri (Clean Industrial Deal) skulle förordningen om utsläppsfria företagsfordon ha lanserats redan under 2023. Förordningen presenterades istället för första gången i december 2025 som en del i det breda lagstiftningspaketet riktat till transportsektorn. Den föreslagna förordningen ska gälla företag inom EU med fler än 250 anställda som registrerar nya företagsbilar. Enligt förslaget ska en bestämd andel av de nya fordonen registrerade inom varje EU-land vara utsläppsfria eller utsläppssnåla. Utsläppsfritt och utsläppssnålt räknas det fordon som är en personbil eller lätt fordon som släpper ut max 50 g CO2/km. Detta kan jämföras med en svensk genomsnittlig bensindriven personbil som släpper ut nästan 130 g CO2/km. Förhoppningen är att regleringen ska skapa en andrahandsmarknad för elbilar och påskynda övergången från bilar med äldre förbränningsmotorer.

Den föreslagna förordningen föreskriver att det är upp till varje EU-land att vidta åtgärder för att uppnå målen. Som exempel kan åtgärderna utgöras av att införa skatteincitament, främja rena fordon vid upphandlingar av passagerartransporter och skapa bättre förutsättningar för laddning och parkering. I länder som Belgien där företagsbilar är vanliga och uppmuntras genom skattemässiga fördelar väntas denna typ av förslag på både europeisk och nationell nivå kunna leda till en mycket snabb omställning av den totala fordonsflottan. I en svensk kontext ser det annorlunda ut, bland annat på grund av förmånsbeskattning. Kommissionen har dessutom tidigare flaggat för att reglerna för offentlig upphandling kommer att ses över under 2026. Regeringen har bedömt att det främst är branscher inom logistik, uthyrning/leasing av fordon och serviceföretag som kan komma att påverkas av den föreslagna förordningen om utsläppsfria företagsfordon. Regeringen har ifrågasatt ytterligare bindande nationella mål avseende andelen nyregistrerade utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Anledningen är att regeringen anser att det kan öka kostnaderna för att nå EU:s klimatmål och missgynna länder som gått före i omställningen. Regeringen har också efterfrågat klargöranden avseende hur förordningen förhåller sig till skatteområdet.

Läs EU-kommissionens förslag här.

Reflektioner

Sammantaget kan det föreslagna lagstiftningspaketet få breda konsekvenser för Sverige och SBHSS ägare. Justerade utsläppsnormer och olika förenklingsinitiativ kan potentiellt stärka fordonsindustrin och erbjuda en öppning för biogasens och förbränningsmotorernas varande även efter än 2035. Hur regelverket om utsläppsfria företagsfordon kan påverka södra Sverige återstår att se, eftersom det är upp till den svenska regeringen att föreslå de åtgärder som krävs för att efterfölja förordningen. Klart är åtminstone att såväl aktörer som arbetar med biobränsle som företag som leasar fordon kan komma att påverkas.

Brysselkontoret fortsätter bevaka processen och återkommer hur regionerna och regionernas aktörer kan vara med och påverka lagförslagen. Vill du veta mer om lagstiftningspaketet är du välkommen att kontakta EU-handläggare Martin Broberg (martin.broberg@sbhss.eu).

Vidareläsning: