Från slam till glam – att omvandla avfall och vatten till nya resurser

Vatten har seglat upp och blivit en prioriterad fråga på EU agendan. Hur kan vi säkerställa god vattenkvalitet, effektivisera användningen av vatten och hur kan vi omvandla avfall till resurser?

Oberoende och återvinning

Nyligen lyssnade Småland Blekinge Halland South Sweden till ett seminarium om vatten och hur vi kan återanvända avloppsvatten på ett hållbart sätt. Under seminariet diskuterades bland annat återanvändning av vatten som en lösning på EU:s beroende av fosfor från Ryssland och ett sätt att skapa ett mer motståndskraftigt livsmedelssystem. Efter krigets utbrott är ytterligare kraftiga sanktionspaket från EU riktade mot Ryssland inte uteslutet, vilket kan försätta europeisk livsmedelsproduktion ur balans. Livsmedelspriserna har ökat kraftigt på sistone, vilket delvis beror de kraftigt höjda priserna på konstgödsel till följd av Kinas nuvarande protektionism på fosfor och minskade importer från Ryssland. Möjligheten att kunna återanvända vatten och extrahera växtnäringsämnen såsom fosfor och kalium blir därför ett viktigt steg för att minska importberoendet och de ökade priserna. Det blir likväl viktigt att samtidigt kunna extrahera metaller såsom aluminium och järn från spillvatten, för att på ett hållbart sätt återvinna metaller istället för att bryta nya.

Trots Sveriges rikedom på ytvatten och grundvatten finns det både ekonomiska och miljömässiga skäl att inte slösa på dessa tillgångar. Att öppna upp för mer återanvändning av avloppsvattnet kan spara på våra dricksvattenresurser, samtidigt som mer resurser kommer krävas för att säkerställa avloppsvattnets vattenkvalitet. Ju högre kvalitet på avloppsvatten, desto mer omfattande reningsprocesser med större energibehov erfordras. Dessutom kommer transporter mellan anläggningar och pumpningen av vattnet kräva mer energi, vilket kopplar samman vattenfrågans relevans med energifrågan.

Att omvandla avfall till resurser kommer bli en avgörande roll i EU:s väg till en klimatneutral vattensektor 2030. Som en del av framtidens smarta städer kommer återbruk och återanvändning av både spillvatten och dagvatten bli en viktig del i ett hållbart bruk av vatten. Vad gäller vattenkvalitet lyftes under seminariet ett exempel upp från Göteborg där renat avloppsvatten blir till tekniskt vatten i batterifabriker i stället för användning av nytt dricksvatten. I våra regioner finns redan gott exempel på hur man kan arbeta med återanvändning av vatten. I Växjö kommun omvandlas avloppsreningsverkens slam till biogasdrivmedel och i majoriteten av de halländska kommunerna används biogas från avloppsslammet till elproduktion och uppvärmning av lokaler.

Uppdaterat avloppsdirektiv får konsekvenser

I juli 2022 kommer EU-kommissionen presentera ett nytt förslag till avloppsdirektiv som kommer revidera det nuvarande direktivet från 1991. Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse är välkomnat av många svenska regioner, då det föregående direktivet är föråldrat och inte anpassat till dagens förutsättningar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har med anledning av detta gjort EU:s avloppsdirektiv till en prioriterad fråga för 2022.

Större hänsyn till regionala förutsättningar såsom befolkningstäthet och Sveriges kalla klimat, är något som SKR anser bör tas i beaktning i det reviderade förslaget. Utan undantagsbestämmelser för svenska förutsättningar (såsom kallare klimat) kommer få stor ekonomisk påverkan på enskilda kommuner. I det nuvarande direktivet är bergsregioner undantagna de hårda utsläppskraven till följd av dess kalla klimat, men detta gäller enbart regioner mer än 1500 meter över havet. Sverige omfattas därför inte av undantaget, trots bevis på att mildare utsläppskrav i Sverige inte skulle innebära skadlig miljöpåverkan. Detta är anledningen till att Sverige fällts i EU-domstolen för att ha brutit mot avloppsdirektivet, när mildare utsläppskrav tillämpats till följd av att en effektiv biologisk rening är svårare att upprätthålla vid låga temperaturer. SKR anser därför att Sveriges geografiska position bör tas i beaktning i revideringen.

Dagens teknologiska möjligheter och rådande klimatutmaningar öppnar upp för att direktivet även bör inkludera hanteringar av föroreningar. Utifall att EU inkluderar utsläppskrav på läkemedelsrester, mikroplatser, PFAS och fosfor, skulle detta kunna leda till en ökad återanvändning av avloppsvattnet. Med högre ställda krav på avloppsvattnets innehåll, skulle detta kunna leda till en utvidgning av resurseffektivisering av vatten; mer slam kan omvandlas till biogas till våra fordon eller mer naturgödsel till våra odlingar. Samtidigt hamnar mindre gödande växtnäringsämnen i våra hav och vattendrag, vilket kan hindra övergödning och algblomning.

Det finns en del att göra på vägen till en klimatneutral vattensektor 2030, där revideringen av direktivet om rening av avloppsvatten kommer vara ett steg på vägen. En sak är hur som helst säker, vattenfrågan diskuteras allt flitigare på EU-arenan!