Hälsa från ett EU-perspektiv del 1: EU-policy & initiativ
Trots att hälsa är en nationell kompetens arbetar EU brett på hälsoområdet. Det finns initiativ och program för allt från ljudexponeringar och dieter, till vaccinsamordning och psykisk hälsa. Hälsa är ett viktigt policyområde för EU som har som mål att skapa en stark europeisk hälsounion, och den digitala omställningen, som vi skrivit om förut, påverkar även hälsosektorn. EU:s digitala covidintyg visade på hur snabbt hela unionen kan anpassa sig till ett välfungerande digitalt verktyg för att främja människors hälsa, samt att digitalisering inom hälsoområdet är högst nödvändigt för att möta framtidens utmaningar. I EU-kommissionens arbetsprogram för 2023 framkom vidare att fler initiativ för hälsa väntas lanseras under det kommande året.
Brysselkontoret har utifrån sin omvärldsbevakning listat initiativ och lagförslag i den här artikeln som tros anses vara av relevans och vikt för regionerna inom SBHSS. Inte minst det europeiska hälsodataområdet och läkemedelslagstiftningen kommer påverka hälso- och sjukvården i våra regioner, trots att lagstiftning inom området är en nationell kompetens. Ett EU-initiativ kring psykisk ohälsa skulle kunna innebära möjligheter för Småland-Blekinge-Hallands hälsoplattform, där psykisk hälsa är ett av fokusområdena, att utveckla regionerna inom området. Även fokuset på cancer från EU-arenan kan innebära möjligheter för våra regioner att utveckla arbetet mot cancer.
De digitala möjligheterna inom hälsosektorn
Det kanske största på tapeten just nu är initiativet kring ett europeiskt hälsodataområde (eng: European Health Data Space, EHDS) som EU-kommissionen publicerade i maj i år. EHDS är det första förslaget för ett gemensamt domänspecifikt europeiskt datautrymme som ska möjliggöra privatpersoners tillgång till och kontroll över sin personliga elektroniska data (primäranvändning). Som medborgare i ett EU-land har man vid resor till andra EU-länder redan rätt till samma vård som försäkrade invånare i det land man befinner sig i, och syftet med EHDS är att förenkla detta genom att dela data och hälsouppgifter mellan EU:s medlemsstater. Tillgången till de elektroniska uppgifterna ska vara omedelbar, kostnadsfri och lättläslig, samtidigt som den är säker ur ett integritetsperspektiv. EHDS ska även göra det möjligt för forskare, innovatörer och beslutsfattare att ta del av hälsodata på ett säkert sätt i forskningssyfte och till förmån för innovation av tekniker, behandlingar, vaccin och medicintekniska produkter (sekundäranvändning). Vidare ska EHDS förbättra den inre marknadens funktion genom att upprätthålla en enhetlig rättslig ram, särskilt för utveckling, marknadsföring och användning av elektroniska patientjournalsystem (EPJ-system) i linje med EU:s värderingar. Patientjournaler, elektroniska recept, medicinska rapporter, laboratorieresultat och sjukhusutskrivningsrapporter bör i samtliga medlemsstater utfärdas och accepteras i ett gemensamt europeiskt format, för att möjliggöra utbyte av elektroniska patientjournaler. Medlemsstaterna uppmanas vidare att inrätta en digital hälsomyndighet med syfte att säkerställa patienters integritet, medan EU-kommissionen inrättar en central plattform för digital hälsa (MyHealth@EU). Målet är att bygga motståndskraftiga europeiska hälsosystem.
Översyn av EU:s allmänna läkemedelslagstiftning
I november 2020 antog EU en ny läkemedelsstrategi, och i enlighet med denna och med bakgrund av coronapandemin håller EU nu på att se över unionens allmänna läkemedelslagstiftning. Den allmänna läkemedelslagstiftningen har inte reviderats omfattande på närmare 20 år, men nu vill man ta fram ett framtidssäkert och kriståligt regelverk för läkemedel. Syftet är att säkra tillgången till läkemedel till rimliga priser, främja innovation, förbättra försörjningstryggheten, anpassa reglerna till nya forskningsrön och den tekniska utvecklingen, samt minska byråkratin. Det nya förslaget till läkemedelslagstiftning väntas komma vid årsskiftet, och vi kan förvänta oss att Sverige kommer spela en viktig roll i arbetet kring initiativet under det kommande EU-ordförandeskap under första halvan av 2023.
Psykisk ohälsa behöver prioriteras
Psykisk ohälsa är ett stort problem i EU. Redan 2005 släppte EU-kommissionen en strategi kring psykisk hälsa, och önskar nu se stora satsningar i EU-länderna. En rapport från 2018 visar att 84 miljoner människor i EU lider av psykisk ohälsa, och detta vill EU-kommissionen arbeta emot genom bland annat initiativet Healthier together för icke-smittsamma sjukdomar (eng: non-communicable diseases, NCDs), presenterat i juni i år. Initiativet ska bland annat stödja gynnsamma villkor för psykisk hälsa, utarbeta riktlinjer och införa innovativa metoder, främja psykiskt välbefinnande och förebygga psykiska sjukdomar, förbättra snabb och rättvis tillgång till högkvalitativ vård, samt skydda patienters rättigheter och ta itu med stigmat kopplat till psykisk ohälsa. Healthier together sträcker sig över perioden 2022–2027 och utöver psykisk ohälsa syftar det till att stödja EU-länderna att minska bördan från NCDs utifrån fyra ytterligare områden: hälsobestämmande faktorer, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och kroniska luftvägssjukdomar.
Cancer
Utöver Healthier together har EU-kommissionen lagt fram EU:s plan mot cancer, som innebär ett politiskt åtagande att minska cancersjukdomarna och ytterligare ett steg mot en stark hälsounion, samt ett säkrare, bättre förberett och mer motståndskraftigt EU. Planen är en del av EU-kommissionens Mission för cancer, dedikerad till att förbättra livet för mer än tre miljoner människor till år 2030. Missionen är uppbyggd kring följande områden, som man räknar med att EU kan tillföra ett mervärde inom: förebyggande, tidig upptäckt, diagnos och behandling, samt livskvalitet för cancerpatienter och canceröverlevare. I september i år, och inom ramen för planen, lade EU-kommissionen även fram strategin för ökad och bättre cancerscreening, som innebär att diagnostisering av cancersjukdomar ska ske snabbare. Antalet screeningtillfällen ska ökas för fler målgrupper och ska även inkludera fler typer av cancer, så som lung- och prostatacancer och, under vissa omständigheter, magsäckscancer. Målgruppen för bröstcancerscreening ska utvidgas till att inkludera kvinnor mellan 45 och 74 år (i stället för den nuvarande åldersgruppen 50–69 år), och av de som har rätt till screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer ska 90 procent blivit erbjudna screeningtillfälle senast 2025.
Initiativ i EU-kommissionens arbetsprogram och det kommande året
EU-kommissionen har släppt sitt arbetsprogram inför verksamhetsåret 2023. I programmet lyfts det icke-lagstiftande förslaget om a comprehensive approach to mental health – ett omfattande förslag kring psykisk hälsa som väntas lanseras under det andra kvartalet 2023. Ytterligare ett icke-lagstiftande förslag, kring rådets rekommendation om cancer som kan förebyggas med vaccin, presenteras i arbetsprogrammet och väntas lanseras under det tredje kvartalet 2023.
Under kommande år kan vi alltså vänta oss stora satsningar på hälsa – både psykisk och fysisk – från EU. Att Sverige tar över EU-ordförandeskapet från och med den 1:a januari ger Småland-Blekinge-Halland och övriga svenska regioner chans att arbeta mer aktivt med påverkansarbete genom evenemang och liknande, och SBHSS:s hälsoplattform är ett bra exempel på regionalt engagemang där Brysselkontoret ser stor potential att påverka och initiera ytterligare fördjupade samarbeten med andra europeiska regioner.
I och med att vi ser allt fler initiativ och policyförslag från EU:s håll kan man ställa sig frågan: hur kan lagstiftning från EU-nivå komma att påverka den nationella kompetensen över hälsa som råder idag? Förflyttningen av kompetensen från nationell nivå till EU-nivå är en fråga värd att titta närmre på längre fram.
Har ni frågor eller vill veta mer om EU:s arbete på hälsoområdet är ni välkomna att kontakta Adina eller Sandra.