Kommissionen har publicerat sitt arbetsprogram för 2018

Den 24 oktober presenterades EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, vilket innehåller föreslag till prioriteringar som EU ska fokusera på under det kommande året. Huvudinriktningarna är ”ett mer enat, starkare och demokratiskt EU”. Likt föregående arbetsprogram bygger det dels på Junckers 10 prioriteringar, men är sedan uppdelat i olika initiativ och förslag.

Slutspurt för Juncker

Då slutet för Junckers ordförandeskap i kommissionen kommer allt närmare märks en viss strategi för att slutföra det arbete man påbörjade 2014. Programmet för 2018 benämns själv som lite av en slutspurt för Junckers 10 prioriteringar vilket verkligen kan ses i antalet förslag och initiativ som nu är avsevärt fler. Det presenteras 26 nya initiativ, uppdelat i två områden, och totalt 66 förslag.

För det första rör det sig om riktade lagstiftningsåtgärder för att färdigställa arbetet på prioriterade politikområden, som kommer att läggas fram senast i maj 2018 så att Europaparlamentet och rådet kan slutföra lagstiftningsarbetet före valet till Europaparlamentet i juni 2019. För det andra innehåller arbetsprogrammet även ambitiösa åtgärder och initiativ som är mer långsiktiga, när det nya EU med 27 länder formar sin framtid för åren fram till 2025 och därefter.

Med ett uttalat fokus på resultat innehåller programmet ett stort antal förslag. Utöver de 26 nya initiativen anges hela 66 prioriterade pågående förslag som presenterats under de senaste två åren och som inom kort behöver antas i både parlamentet och rådet. Man meddelar även att man vill dra tillbaka 15 pågående förslag som inte längre tjänar sitt syfte, inte levt upp till förväntan eller är föråldrade.

Framtidsvisioner

Precis som en av huvudinriktningarna nämner, beskriver arbetsprogrammet att man ska arbeta för ett mer enat Europa. Det betonas att man kommer vara 27 medlemmar efter Storbritanniens utträde. När Brexit väl är över, är man redo att gå vidare, mer enade och starkare. Det är en säkrare och mer självsäker position än tidigare.

Inför 2017 var samtalstonen om Europas framtid annorlunda. Osäkerhet med både Brexit i Storbritannien, Trump i USA och flera stundande avgörande val i Europa spelade givetvis in. När röken nu lagt sig, och valen är över, ser visionerna starkare ut. Man visar enad front inför Brexit och ser framtiden som ljusare. Mycket av strategierna har ett fokus på tiden efter 2020 och även efter 2025 vilket visar på en tydlig framtidsvision hos EU. Det finns dock, som vid föregående år, ingen uttalad efterföljare till den nuvarande Europa2020-strategin. Avsaknaden av ett sådant program i kombination med Brexit, leder till slutsatsen att framtiden ändå innehåller en del ovisshet. När det inte finns något klart resultat av Brexit än, blir budgetläget osäkert. Man vet att EU:s budget kommer att minska med Storbritanniens utträde, men inte hur eller fullt ut hur mycket. Ur Småland-Blekinge-Hallands perspektiv kvarstår därför osäkerheten för kommande sammanhållningspolitik.

Det går att spekulera vilka övergripande riktlinjer som kan spela in för programmet och prioriteringarna. Även fast en efterträdare till 2020-strategin ännu inte formulerats, kan det spekuleras på vilket sätt FN:s hållbarhetsmål kan få som strategisk utgångspunkt.

Det går att läsa mer om förslagen och initiativen i sin helhet här och här.