Småland och öarna i EU-kommissionens blickfång

Den 27 februari publicerades EU-kommissionens årliga landsrapport om Sveriges ekonomi och utveckling. Särskilt intressant för Småland-Blekinge-Halland är kommissionens investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021-2027 för Sverige. Dessa riktlinjer utgör kommissionens underlag till dialog med Sverige, och programområdet Småland och öarna lyfts särskilt fram som ett regionalt område med behov av att utveckla sin innovationskapacitet.

Kommissionens investeringsriktlinjer

För att Sverige ska nå det ambitiösa målet om FoU-utgifter på 4% av BNP och behålla ställningen som ledande inom innovation i EU måste Sverige målmedvetet bredda innovationsbasen. Kommissionen belyser att det finns tydliga regionala skillnader i fråga om innovationsresultat och konkurrenskraft. Därför uppmanas Sverige att samordna smarta specialiseringsstrategier och nationella innovationspartnersprogram för att främja regionala tillväxtprocesser.

Skräddarsydda smarta specialiseringsstrategier på regional och nationell nivå lyfts fram som en viktig åtgärd för att förbättra forsknings- och innovationskapaciteten i hela landet. Särskilt fokus riktas mot medelinkomstregionerna: Småland och öarna, Mellersta Norrland och Norra Mellansverige. Kommissionen betonar vikten av att understödja investeringar i dessa regioner, bl.a. genom att främja ytterligare internationellt och regionalt samarbete i syfte att utbyta kunskaper och uppnå en kritisk massa för specialiseringarna (regionala styrkeområden). Vidare nämns Småland med öarna som ett prioriterat område för att bl.a. utveckla stödfunktioner till befintliga kluster och stärka företagens konkurrenskraft och användning av avancerad teknik.

Investeringar från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) utgör redan ett stort stöd för smarta specialiseringsstrategier. Kommissionen framhåller dock att smarta specialiseringsstrategier skulle kunna generera större resultat med hjälp av bättre politiskt förankrade regionala strategier och bättre samordning på nationell nivå.

Kompetensutveckling och kunskapsutbyte för att jämna ut regionala skillnader

Kommissionen understryker att fortsatta investeringar i arbetsmarknaden och utbildningssystemet är viktiga för den regionala utvecklingen i Sverige. Kompetensbristen inom IT-området lyfts som ett av de största hindren för företagens tillväxt. Endast i de tre storstadsområdena är sysselsättningen i högtekniksektorerna högre än genomsnittet i EU. Kommissionen konstaterar därför att det finns behov av investeringar för att utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap.

Kommissionen framhåller att den svenska ekonomins innovationskapacitet kan förbättras genom ett närmre samarbete mellan lärosäten och små- medelstora företag. Det finns möjlighet till större kunskapsutbyte mellan dessa aktörer via utbyte av personal och gemensamma projekt för att skapa nya produkter och tjänster av forskningsresultat. Vidare nämns möjligheterna för regioner (regionala aktörer) att nyttja synergier med Erasmusprogrammet. Behovet av att utveckla färdigheter för smart specialisering och skapa regionala innovationssystem kan ske i samverkan med åtgärder för livslångt lärande.

Transport och infrastruktur en viktig del i regional tillväxt

Som en del i att öka den regionala tillväxten ser också kommissionen, likt Småland-Blekinge-Hallands medlemmar, ett behov av att förbättra transportinfrastrukturen, och på så sätt bidra till ökad handel, rörlighet och regional sammanhållning. Kommissionen ser även utvecklingen av höghastighetståg som en möjlighet för Sverige att öka mobiliteten på arbetsmarknaden och stödja utvecklingen av nya bostadsområden. 

Kommissionens dialog med Sverige

Rapporten (Country report Sweden 2019) är en del av kommissionens årliga bedömning som granskar medlemsländernas framsteg mot de ekonomiska och sociala målen. De landspecifika rapporterna är ett startskott för de diskussioner som förs mellan kommissionen och medlemsstaten inför landspecifika rekommendationer och nationella reformprogram.

Kommissionens bilaga ”investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021-2027 för Sverige” är särskilt intressant för den regionala nivån. Detta eftersom den utgör grunden för diskussioner mellan Sverige och Kommissionens avdelningar inför programplaneringen av de sammanhållningspolitiska medlen (ERUF och ESF+), som i sin tur är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt i Europa. Dessutom utgör de s.k. strukturfonderna c:a 60% av svenska regioners utvecklingskapital. 

Genomgående i kommissionens bilaga nämns smart specialisering som en förutsättning för ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken. De svenska regionkontorens gemensamma bedömning (av kommissionens lagtexter) är också att smart specialisering och det regionala perspektivet kommer att få en större betydelse i jämförelse med nuvarande programperiod (se de svenska regionkontorens gemensamma kompendium nya förutsättningar för regional utveckling).

Småland-Blekinge-Hallands Brysselkontor har under 2019 (med ett SBH-perspektiv utifrån kommissionens lagtexter) analyserat några av de viktigaste förändringarna ifrån ett regionalt FoI-perspektiv. För mer detaljerad information kontakta adam.andersson@sbhss.eu