Konferens om framtidens EU-budget

De svenska region- och stadskontoren i Bryssel (SveReg) anordnar ungefär vartannat år konferenser för sina ägare med syftet att spana framåt och förbereda sig på det som kommer. Denna gång träffades deltagarna för att diskutera Regionalt utvecklingskapital i förändring. Budskapen var många, men en sammanfattande slutkommentar från en deltagare var: ”Jag åker hem med en sense of urgency, vi måste ta det här vidare!” 

Alla SBHSS ägare var representerade på lunch-till-lunch-konferensen 4–5 februari i Bryssel. När intrycken är många är det bra att vara flera som kan föra vidare informationen som gavs. Här kommer ett försök att sammanfatta konferensen i mycket korta ordalag.

Delar av SBHSS delegation: Antje Schreyer, Cristina Haraldsson, Maria Stegefors, Johan Lindberg, Johanna Stejdahl, Nena Neinhardt, Ellen Källberg och Martin Broberg

Utmaningar leder till prioriteringar 

Europa påverkas starkt av det som sker i en global kontext, och på medlemsstaternas uppmaning agerar EU-kommissionen genom att höja ambitionen i sin inriktning och sin långtidsbudget. Önskemålen från medlemsstaterna är många och väldigt mycket dyrare än det som dagens EU-budget medger, men aptiten för att betala för kalaset är begränsad. Det leder till att EU-kommissionen i sitt förslag till en ny långtidsbudget tvingas prioritera. Utifrån omvärldssituationen görs bedömningen att konkurrenskraft och säkerhet är ledstjärnorna för framtida insatser. Utifrån att budgeten är resursmässigt begränsad ligger fokus på det som ger ett europeiskt mervärde snarare än ett regionalt mervärde. Det europeiska mervärdet utgår något förenklat från att säkerställa självförsörjning och konkurrenskraft genom tillgång till och utveckling av kritiska råvaror, produkter och teknologier. Tänk metaller för batteritillverkning, halvledare och AI-utvecklingskapacitet. Tänk även säkrad befintlig produktion snarare än att säkrad utveckling av nya idéer underifrån. 

EU:s regional- och konkurrenskraftpolitik – vilka prioriteringar gör Sverige? 

EU:s regionalpolitik förväntas landa i en nationell pott till respektive medlemsstat som de får spendera inom givna ramar. Att dessa medel kommer minska är troligt och att de ska användas på ett nytt sätt är även det troligt. Det ställer en rad frågor om hur medlen allokeras inom respektive land, flernivåstyret och vilken roll regionerna får, vilken tidshorisont för investeringar som kommer gälla, och hur det påverkar svenska regioners utvecklingsuppdrag.  

Det finns även frågetecken kring hur Sverige ska navigera för att kunna dra nytta av EU:s konkurrenspolitik. När EU fokuserar på tematik och kritiska utvecklingsområden (se ovan) snarare än geografier räknar man med att utveckling i ”excellens-toppen” trillar nedåt och kommer omkringliggande näringar till godo. Problemet är bara att excellensfokuset inte är nytt och att skillnaderna inom EU:s medlemsstaters regioner har ökat och utvecklingen varit begränsad till några få geografier. I det sammanhanget är det relevant att diskutera hur vi kan säkerställa att export- och produktionsstarka geografier som den sydsvenska kan fortsätta att utvecklas även om vi skulle sakna de utpekade kritiska råvarorna och produkterna.  

Betänk att runt 50% av det svenska regionala utvecklingskapitalet har sitt ursprung i EU:s regionalpolitiska finansieringsprogram. Om EU prioriterar sina medel till andra områden än idag, vad väljer då Sverige att täcka upp för och att lämna därhän?  

EU ger ramen, vi fyller den 

Under konferensen var det ibland talande att EU-kommissionen hade svårt att förstå vår svenska oro för regionernas roll i Europa framöver. Det beror sannolikt på att kommissionen upplever att de ger medlemsstaterna och regioner förutsättningarna för politiken och finansieringen, men att det nu är upp till oss länder och regioner att fylla det med innehåll och att säkerställa den regional nivåns involvering. Det lämnade kvar en känsla av att dialogen mellan Sveriges regionala och nationella nivå är avgörande och akut. Därför är regeringens erbjudande till regionerna att ta fram underlag och föreslå åtgärder inför framtagandet av Sveriges nationella och regionala partnerskapsplan för perioden 2028–2034 en god signal. 

Kommentarer från konferensen 

Här följer ett urval av kommentarer från slutseminariet. Vem som sade vad stannar i Bryssel. 

”Vi går mot ett transaktionellt EU-projekt med 27 medlemsstatslösningar, där vi riskerar att alla strävar efter att få tillbaka så mycket som möjligt av medlemsavgiften, istället för att se vad vi vill åstadkomma med den del av budgeten som omfattar regional- och konkurrenspolitiken.“ 

”Sverige måste få in den regionala aspekten i regleringarna! För stora och federala regioner är det inget problem, men Sverige har inte samma skydd för regionerna” 

”Kom ihåg att EU-kommissionen har en politisk beställning från medlemsstaterna utifrån omvärldssituationen. Det är lätt för oss regioner att fastna i detaljer kring allokering, indikatorer, etc, men vi måste lyfta blicken och se de större dragen, innehållet i förslaget, och se hur vi kan förhålla oss till det.” 

”Jag känner mig inte lugnad av det vi hört under konferensen! Behovet av formella och informella diskussioner i Sverige ökar, där vi regioner lyfter att tillit till regionerna behövs. Det är dock bra att vi regioner har bra kontakter med landsbygds- och infrastrukturdepartementet, men om vi inte har finansdepartementets förståelse har de kontakterna ingen effekt. Mot den bakgrunden är det väldigt bra att Regeringskansliet nu frågat oss regioner vad vi inte kan leva utan, och vad vi kan släppa.”  

Nästa steg 

På den europeiska arenan arbetar många regioner med att säkerställa regionernas involvering och de platsbaserade investeringarna genom att få det fäst på papper i regleringarna. SBHSS ägare är en aktiv part i påverkanskampanjer och deltar under våren med politisk representation. I Sverige har regionerna ett gott samarbete för att gemensamt lyfta våra behov gentemot den nationella nivån. Under våren tar SBHSS fram en gemensam position kring EU:s framtida långtidsbudget. Positionen kommer möjliggöra en tydligare röst för Sydsverige.  

Här kan du ta del av Svereg-programmet i sin helhet.