Kultur: En drivkraft i det europeiska samhället
Kultur som begrepp är både komplex och omfattande, och skiftar ofta betydelse beroende på kontexten. Många konsumerar kultur dagligen, ibland utan vetskapen av att dem gör det – att läsa, lyssna på musik och podcasts eller att se på film, är alla olika sätt att ta del av kulturella uttryck. Det hjälper att forma identiteter, värderingar och bidrar till samhörighet och olika perspektiv på saker och ting. Det tenderar även att ha en positiv effekt på det psykiska välmåendet. I flera av våra regioner arbetar man med olika former av kulturuttryck, vilket har lett till att Brysselkontoret diskuterat kultur tillsammans med aktörer i SBHSS regioner och inkluderat kulturrelaterade EU-initiativ i våra nyhetsbrev.
Vad gör EU?
Inom EU arbetar man övergripande och brett för att bevara Europas delade kulturarv och för att stödja kreativa och kulturella branscher. EU har exempelvis en mängd olika policy-rekommendationer, initiativ och program relaterade till kultur. Skapandet och utvecklandet av kultur i dagens samhälle, anses sektorsövergripande och går hand i hand med flera områden – regional utveckling, externa relationer, innovation och forskning, för att endast nämna några. Kultur erkänns som en viktig aspekt för medlemsstaterna i EU, speciellt i främjandet av mångfald och identitetsskapande. Eftersom kultur är en nationell kompetens, arbetar EU för att facilitetera samarbete, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över landsgränser, samt att erbjuda rörlighet för konstnärer och kulturprofessionella, snarare än att stifta lagar på området. EU syftar till att skapa en miljö där kulturella utbyten sker, och där man gemensamt firar Europas kulturella mosaik.
Som nämnt, EU arbetar brett med att främja kulturskapande genom olika initiativ och policy-rekommendationer. Ett av de senaste initiativen som EU-kommissionen lanserat är Cultural Heritage Cloud, vilket Brysselkontoret skrivit om i veckobrevet. Molnet syftar till att förbättra den digitala infrastrukturen som kopplar samman kulturarvsinstitutioner och yrkesverksamma över EU. Initiativet är finansierat av EU:s forsknings och innovationsprogram Horisont Europa och förväntas utveckla digitala samarbetsverktyg för kultursektorn och underlätta för mindre institutioner, företag och aktörer i kulturbranschen. Inom Cultural Heritage Cloud finns det redan utlysningar ute inom ramen för kulturarv, se dessa här. Kommissionen har även etablerat en plattform för de som önskar ta del av varandras erfarenheter och kunskaper, nämligen The Cloud Community som man kan anmäla sig till genom detta formulär.
I november 2022 diskuterades kulturområdet av rådet ansvarigt för utbildning, ungdom, kultur och idrott i ministerrådet. Främsta fokuset här var Rysslands förstörelse av ukrainska museum och kulturarv. Även ett utkast för EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 antogs då, där kultur lyfts som ett starkt fundament för europeisk identitet, men även att kultur är viktigt för stöttandet av mänskliga rättigheter, jämlikhet och hållbar utveckling. I arbetsplanen nämns workshops, seminarier och diskussionsträffar som verktyg för att fortsätta arbeta för kultur i EU. Prioriteringsområden som nämns är:
- Konstnärer och kulturproffs: stärka den kulturella och kreativa sektorn
- Kultur för folket: stärka kulturellt deltagande och kulturens roll i samhället
- Kultur för planeten: frigör kulturens kraft
- Kultur för medskapande partnerskap: stärka den kulturella dimensionen av EU:s yttre förbindelser
I december 2022 antog EU-parlamentet sina prioriteringar för kulturpolitiken inom och utanför EU:s gränser. Europaparlamentariker röstade igenom en text, med 455 röster för, som utvärderar EU:s kulturpolitik som genomförts fram till dess och ber om en förändring av EU:s kulturprioriteringar för de kommande åren. Exempelvis menar de att prioriteringar måste inkludera stärkandet av kulturella och kreativa industrier att stå emot framtida kriser, förbättra arbets- och sociala villkor för professionella som jobbar inom området och fortsätta arbetet för att bevara och stärka kulturarvet och den kulturella dimensionen inom EU.
Nätverk, kunskap- och erfarenhetsutbyten
Att engagera sig i ett nätverk är ett bra sätt att röra sig ut på den europeiska arenan för samverkan och internationella samarbeten, samt för möjligheten att framföra sina synpunkter och idéer inom kulturområdet i EU. Brysselkontoret är exempelvis engagerade inom ERRIN, europeiska nätverket för forskning och innovation för regioner, där olika europeiska regioner kan mötas för erfarenhetsutbyten, diskussioner och samarbete och representanter från framför allt EU-kommissionen brukar närvara vid olika möten för att ta in input från regioner. Eftersom EU-kommissionen är den EU-institution som föreslår olika initiativ är det ett bra tillfälle att tycka till om initiativ de tagit fram eller påverka utformningen av nya. ERRIN har två grupper som syftar till att lyfta kulturella och kreativa sektorer – ERRIN:s arbetsgrupp för design och kreativitet, samt en för kulturarv och turism. På respektive arbetsgrupps hemsida kan man finna relevanta evenemang eller aktiviteter som berör dessa områden.
Utöver möjligheterna med och inom ERRIN kan även Brysselkontoret bistå i förmedlande av olika europeiska kontakter och nätverk till våra regioner utifrån intresse och behov.
EU-stöd
Det finns olika stöd för kultur inom EU. EU har själva publicerat en hemsida designad för att hjälpa aktörer att lättare hitta finansieringsmöjligheter inom kulturella och kreativa branscher. Den går att hitta här och syftar till att fungera som en guide. Här finns även en sammanställning på EU-kommissionens hemsida över utlysningar som relaterar till kulturella och kreativa sektorer, de flesta genom de olika kluster, initiativ och aktiviteter som sker inom ramen för Kreativa Europa.
Kreativa Europa är EU-programmet för kultur och kreativitet. Det europeiska ramprogrammet pågår mellan 2021–2027 och har en budget på över 2,4 miljarder euro för den sjuåriga programperioden. I Sverige delar Kulturrådet och Filminstitutet uppdraget som det nationella kontaktkontoret Kreativa Europa Desk Sverige och ger rådgivning för svenska aktörer som vill söka EU-finansiering och samverkan internationellt. Exempelvis publicerar de olika utlysningar här. Men även här kan aktörer hitta de olika utlysningar som finns ute med koppling till Kreativa Europa. De ansökningar som godkänts nationellt inom Kreativa Europa skickas till handläggarorganisationen i Bryssel. Organisationer eller små företag som är aktiva inom programmets områden kan söka finansiering från Kulturella Europa med kravet att ett visst antal samarbetspartners från olika länder måste ingå i ansökan. Specifikt hur många samarbetspartners som måste ingå definieras i EU-kommissionens utlysningar för programmet.
De generella målen med Kreativa Europa är att:
- skydda, utveckla och främja europeisk kulturell och språklig mångfald och kulturarv
- öka konkurrenskraften och den ekonomiska potentialen för de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt den audiovisuella sektorn
Kreativa Europa består av tre olika programområden som innehåller olika initiativ, aktiviteter och engagemang
musik, scenkonst, bildkonst, design, konsthantverk, arkitektur, mode, litteratur, läsfrämjande, bibliotek, tidskrifter, radio, arkiv, museer, kulturarv och kulturmiljö
Inom detta programområde finns det flera intressanta initiativ som kan tänkas vara relevanta för våra regioner.
- Culture Moves Europe – mobilitetsbidrag till konstnärer och kulturproffs. Täcker sektorerna arkitektur, kulturarv, design och modedesign, litterär översättning, musik, scenkonst och bildkonst.
- Circulation of European literaray works and literary translations – syftar till att uppmuntra översättning och främja europeiska litterära verk.
- European platforms – bidrag till europeiska plattformar som främjar rörligheten och synlighet för kreatörer och konstnärer (särskilt de utan internationell exponering). De syftar även till att underlätta tillgången till europeiska kulturverk via internationella evenemang, utställningar och festivaler och lyfta Europas olika värderingar och kulturer.
film, tv och dataspel
Inom detta programområde finns det kluster som kan tänkas vara relevanta för aktörer i våra regioner.
- Business Cluster – inom detta kluster uppmuntras transnationella kunskaps- och erfarenhetsutbyten. Att fostra audiovisuella talanger och främja transnationell distribution av innehåll över både landsgränser såväl som plattformar. Inom detta kluster, lyfts ett antal aktiviteter som går att använda sig av för att utvecklas.
- Audience Cluster – kopplar samman europeiska audiovisuella verk med sin publik och stödjer publikutveckling i hela Europa och utanför. Syftar till att stimulera publiktillväxt på alla plattformar, bättre engagemang med yngre publik och säkerställa tillgång till innehåll genom stöd till undertextning.
- Policy support cluster – syftar till att främja en holistisk europeisk audiovisuell politik genom regleringsdialoger, delning av analyser och data och slutligen samråd med intressenter.
Sektorsövergripande programområde
nyhetsmedier, samarbeten mellan kultur och audiovisuella medier med fokus på innovation, kulturella och kreativa branscher och ny teknik, samt lånemöjlighet för kulturella och kreativa företag inom det så kallade Kreatörslånet.
Syftet är att stärka samarbetet mellan olika kulturella och kreativa sektorer för att hjälpa dem att ta itu med de gemensamma utmaningar de står inför och hitta innovativa lösningar.
Kreativa Europa är EU:s främsta program för kreativa och kulturella branscher, men även inom Horisont Europa, som är EU:s program för forskning och innovation, kan man finna utlysningar kopplat till kultur och kreativitet. Just nu finns det inga aktuella utlysningar ute, men under årets gång planeras utlysningar inom ramen för Horisont Europa med fokus på kultur. Dessa går att se här redan nu.
European Institute of Innovation & Technology Culture and Creativity syftar till att inspirera, underlätta och stödja samarbete och innovation inom kulturella och kreativa sektorer för att stärka Europas konkurrenskraft. De har inga aktiva utlysningar för tillfället, men de brukar publiceras här.
Goda exempel från Brysselarenan
Precis som Kreativa Europa-programmet uppmärksammar genom sitt sektorsövergripande område, är kultur ofta sektorsövergripande. Brysselkontorets besök på Litauens ständiga representation vid EU för ett evenemang med fokus på kultur och psykisk hälsa är ett bra exempel på just detta. Evenemanget anordnades inom ramen för EU:s övergripande tillvägagångsätt för mental hälsa och syftade till att lyfta hur konst och kultur kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande, men även hur kulturuttryck kan integreras i hälso- och sjukvårdssystem. Detta eftersom kultur och konst kan ha en positiv påverkan på komplexa hälsoutmaningar, exempelvis psykisk hälsa.
Förutom Litauens ständiga representation till EU, var även Culture Action Europe och RED NOSES International medvärdar, som en del av de pågående EU-projekten Culture for Health och Clowning Connects Us, med det sistnämnda projektet som en omfattande diskussionspunkt i programmet. Programmet började med att deltagare fick se en kort dokumentär skapad av det litauiska journalistkollektivet NARA inom ramen för Clowning Connects Us, som belyser kopplingen mellan clown-artister och deras publik – äldre med demens och barn på autismspektrumet. Dokumentären grundar sig i det Creative Europe–finansierade projektet ClowNexus vars syfte är att skapa en förståelse för hur clown-artister och humor kan bidra till en starkare relation och kommunikation med de patientgrupperna nämnda ovan. Det beskrivs som en process som tillåter patienten att uttrycka sig kreativt utan några som helst förväntningar och öppnar upp för en bättre relation mellan sjukvårdspersonalen och patienten. Dokumentären visade upp en intressant koppling mellan hur konst och kultur kan tillämpas inom hälso- och sjukvårdssektorn med framgångsrikt resultat. Under frågesessionen som anordnades efter visningen av dokumentären, lyftes kultur som ett dynamiskt verktyg som inte är rutinbaserat, utan föränderlig då varje interaktion mellan en clown-artist och patient är unik och skapar en ny och egen personlig relation. 
Utöver dokumentären visades även ett annat exempel upp på hur kultur kan vara en framgångsrik drivfaktor i att tackla samhällsutmaningar. Creative Home(less) syftar till att ta itu med det komplexa problemet med hemlöshet i Panevėžys, en stad i Litauen. Detta gjordes genom att erbjuda konstterapi till hemlösa, eftersom hemlöshet ger upphov till en rad psykologiska besvär är traditionella lösningar inte alltid det enda vägen framåt. I stället för att erbjuda ekonomiskt stöd eller liknade, syftade projektet att testa resultatet av samarbete mellan konst- och socialsektorer genom att rikta uppmärksamhet mot en sårbar grupp som inte allt sällan lider av utestängning och skam. Deltagarna i projekt uppmuntrades att uttrycka sig, återvinna självständighet och finna glädje i livet. Mellan deltagarna etablerades positiva relationer där många kände att de var mer accepterade än förut. Några av deltagarna lyckades även få jobb efteråt och hitta eget boende, samtidigt som vissa fortsatte att besöka kulturella platser i staden.
Dessa exempel visar på hur brett man kan tänka kring kultur för att tackla samhällsutmaningar. Genom att kombinera olika sektorer och områden öppnar man upp för nya och innovativa lösningar. Låt dessa exempel vara inspiration för hur kulturarbetet i våra regioner kan tänkas se ut framöver, inte minst då de visar på att sektorsövergripandearbete kan tänkas ha en positiv påverkan.
Brysselkontoret kommer att fortsätta att bevaka det som sker inom kultur på den europeiska arenan utifrån våra regionala aktörers intressen. Kontakta Sandra Jansson för att ta del av Brysselkontorets underlag för kultur.
Mer information och användbara länkar
Användbara länkar (kulturradet.se)
Finansieringsmöjligheterna inom Kreativa Europa (kulturradet.se)
Så söker du stöd (kulturradet.se)
Cultural policy cooperation at the EU level | Culture and Creativity (europa.eu)
Regulatory framework | Culture and Creativity (europa.eu)