Ny sammanställning av regionalt konkurrenskraftsindex för 2016
Under föregående vecka lanserade EU-kommissionen en ny sammanställning av RCI – Regional Competitiveness Index. Med glädje ser vi att Småland-Blekinge-Halland står sig fortsatt starkt i jämförelse med unionens övriga regioner – men även att utmaningar kvarstår på vissa områden.
RCI 2016 är ett konkurrenskraftsindex som har Världsekonomiskt Forums Global Competitiveness Index som förlaga. Med 74 indikatorer indelade i tre dimensioner visar indexet hur en region står sig i jämförelse med andra regioner på områden såsom innovation, infrastruktur, hälsa och utbildning. Kombinerat med 2010 och 2013 års sammanställningar tillåter därför indexet en utvärdering av regionernas styrkor och svagheter samt förändringar som skett under de senaste sex åren. Denna artikel diskuterar några av de många insikter som indexet tillåter för Småland-Blekinge-Halland. På hemsidan för generaldirektoratet för regionalpolitiken finns hela rapporten och flera interaktiva verktyg för att åskådliggöra resultaten.
Trots många fördelar finns dock en tydlig svaghet i sammanställningen från vår sydsvenska synvinkel; då analysen baseras på de så kallade Nuts II-områdena innebär detta att Blekinge och Halland analyserats tillsammans med Skåne respektive Västra Götalandsregionen. Jönköping, Kalmar och Kronoberg är även de sammanslagna med Gotland och Öland i ’Småland med öarna’. Trots de många aspekterna och möjligheterna med indexet finns det alltså begränsade möjligheter till detaljerade analyser som endast innefattar Småland-Blekinge-Halland.
Men vad säger då indexets olika delar om våra sydsvenska regioner? Sett till placeringarna för BNP per capita och det samlade indexresultatet står sig Västsverige, Sydsverige och Småland med öarna bra. I alla tre fallen har regionerna en högre konkurrenskraftsplacering än placering i BNP per capita – deras konkurrenskraft är alltså starkare än deras relativa välstånd. Tydligast är detta för Sydsverige, där BNP per capita är den 90:e högsta bland de 263 inkluderade regionerna men där konkurrenskraftsindexet är det 24:e högsta. Den minsta skillnaden var för Småland med öarna, men även där var BNP per capita-placeringen 89/263 medan konkurrenskraftsplaceringen var 79/263. Motsvarande resultat för Västsverige, där Halland ingår, var 52/263 respektive 27/263.
Den övergripande placeringen i indexet är dock långt ifrån den mest intressanta jämförelsen som sammanställningen tillåter. Då indikatorerna är indelade i ett flertal dimensioner tillåter det även jämförelser inom specifika områden. Siffrorna visar exempelvis att alla våra tre regioner har höga värden för hälsa, makroekonomisk stabilitet och högre utbildning. Samtidigt visar indexet områden där utmaningar kvarstår, såsom för innovation där Småland med öarna har placering 125 av 263 europeiska regioner. Sammanställningen tillåter också jämförelser med så kallade peer-regioner, alltså regioner som har en liknande BNP per capita. Att jämföra sig med regioner med jämförbart ekonomiskt välstånd kan sedan vara ett sätt att hitta källor till inspiration och goda exempel, kanske i delar av EU som inte traditionellt setts som relevanta partners och inspirationskällor. Varför har exempelvis Västsverige lägre värden för innovationssamarbeten inom små och medelstora företag än Prag- och Bolognaregionerna, trots att regionerna har en lika hög BNP per capita? Varför har Lissabonregionen, som har en liknande BNP per capita men sämre förutsättningar för högre utbildning och infrastruktur, ett starkare innovationsarbete bland små och medelstora företag än vad Sydsverige och Blekinge har? Varför har italienska Toscana ett bättre värde på samma dimension än vad Småland med öarna har?
Dessa och andra är frågor som inspireras av kommissionens index. Med förbehåll för sammanslagningen av flera svenska regioner i statistiken kan det vara ett komplement till annan svensk statistik och tillväxtanalys. Framförallt ger det möjlighet både att se hur Småland-Blekinge-Halland står sig bland EU:s övriga regioner och att se vilka som kommit längre på samma område – som kanske kan ge goda exempel på hur en kan komma vidare i det regionala tillväxtarbetet.