Regionernas roll i framtidens forskning och innovationssystem

Vi börjar närma oss slutet på EU:s nuvarande forskning och innovationsprogrammet Horizon 2020 och blickar därför framåt mot det nya programmet som än så länge går under arbetsnamnet FP9. EU-kommissionen har nyligen släppt en rapport där man presenterar en ny form av forskning och innovationssystem, exakt hur det kommer se ut och vilken ambition det nya systemet kommer att ha vet vi inte men här följer en kort summering om hur det skulle kunna se ut utifrån kommissionens senaste rapport.

Kommissionen presenterade nyligen, tillsammans med prof. Mariana Mazzucato, en ny linje i det kommande forskning och innovationssystemet. I rapporten ”Mission-Oriented Research & Innovation in the European Union” redogör Mazzucato för ett mer uppdragsorienterat forskning och innovationssystem (Mission-Oriented). Detta förhållningssätt skulle kunna jämföras med den tredje pelaren i Horizon 2020 som rör samhälleliga utmaningar. När man talar om missions i forskning och innovations sammanhang avser Mazzucato målsättningar som kan uppnås över en specifik tidsperiod, engagerar flera discipliner inom forskningen och baseras på samarbete mellan flera aktörer. Systemet i rapporten skulle kunna jämföras med andra forsknings och innovationssystem t.ex. i USA när man skickade sin första människa till månen. Månlandningen 1961 hade ett tydligt mål, skicka en människa till månen, vilket man lyckades med 8 år senare. Det krävde investeringar och synergier mellan olika sektorer som livsmedel, biologi, elektronik och kommunikationsteknik, vilket resulterade i framsteg på ett antal andra forskningsområden (positiva spridningseffekter). Även om månlandningen i sig var lyckad, var resan dit lika betydelsefull för att positionera sig i framkant av forskningen på en rad områden, här är tanken att missions på den europeiska nivån skall ha liknande effekter där flera forskningsfält skapar synergier inom samma mission.   

Mazzucato lyfter också några exempel på organisationer som redan arbetar med ett liknande forskning och innovationssystem däribland amerikanska DARPA, SITRA i Finland och Vinnova i Sverige. Utöver dessa exempel lyfter rapporten fem kriterier för hur man kan välja ett mission:

  •            Hög ambitionsnivå med en stark koppling till samhället.
  • Ett tydligt mål som kan mätas med en utsatt tidsram.

  • Ambitiösa men realistiska mål för forskning och innovativa lösningar.

  • Tvärdisciplinära- tvärsektoriella samarbeten.

  • Flera olika lösning från modellen bottom up. 

*Exempel på hur ett mission skulle kunna se ut:

 

Figur 1 Källa: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/mazzucato_report_2018.pdf

Regionernas roll i FP9

Under ett seminarium med nätverket ERRIN deltog Brysselkontoret tillsammans med andra regioner och representanter från kommissionen där vi diskuterade det framtida forskning och innovationssystemet med fokus på missions. Kommissionen lyfte behovet av att inkludera flera aktörer genom att arbeta utifrån modellen bottom up, en bredare beskrivning av en utlysning skulle kunna locka aktörer från alla delar av samhället så länge de bidrar till målsättningen inom samma mission.

Under seminariet uppmärksammades även frågan om hur den kommande budgeten kommer att påverka det nya forskning och innovationssystemet – ambitionsnivån kommer troligtvis att stå i relation till tillgänglig finansiering. Om man eftersträvar brett deltagande från samhället som styrs med bottom up perspektiv så blir den naturliga frågan: vilken roll kommer regionerna att spela om man skär ned på sammanhållningspolitiken? Under seminariet upplevde vi att kommissionen fokuserade mer på lärosätenas roll i forskning och innovationssystemet än regionernas. Detta blev särskilt påtagligt när det framkom att man inte konsulterat DG Regio när man tog fram ”det”. Istället hänvisade man förenklat till att regioner som behövde bygga kapacitet för att nå excellens kunde använda strukturfonderna för det. Inte något om hur de samverkar och att sammanhållningspolitiken i dagsläget utgör en viktig pusselbit i Sverige och övriga Europas innovationsarbete. Vi ska dock vara tydliga med att rapporten är ett tidigt inspel till ett förslag som sedan måste debatteras av medlemsländerna och parlamentet innan det kan antas och implementeras. Det finns fortfarande utrymme för inspel till FP9, vi bjuder därför in er till att ge inspel på Mazzucatos rapport, det kan vara er chans att i ett tidigt skede påverka utformningen av framtidens forskning och innovationssystem (och lyfta vad som är viktigt ifrån ett regionalt perspektiv).    

Frukostseminariet 6 mars 2018

Småland-Blekinge-Halland fortsätter att lyfta vikten av regionerna i forskning och innovationssystemet. En viktig fråga för regionerna handlar om glappet mellan att bygga kapacitet (t.ex. genom finansiering via strukturfonder eller nationella medel) och excellens (finansiering via forskningsprogram på EU-nivå), vilken roll kommer regionerna att spela i forskning och innovationssystemet om kapaciteten minskar för regionerna t.ex. om sammanhållningspolitiken minskar eller till och med försvinner (?)

Med hopp om att få mer klarhet till ovanstående frågor kommer Småland-Blekinge-Halland tillsammans med andra svenska Brysselkontor anordnat ett frukostmöte tillsammans med representanter från forskningsrådet på den svenska representationen till EU, Vinnova och en Europaparlamentariker från utskottet för industri-, forskning- och energifrågor. Under frukostmötet kommer vi att diskutera vilken roll regionerna har i FP9 och hur vi kan lyfta regionernas roll i det nya forskning och innovationssystemet FP9. I veckobrevet finner ni bifogat ett diskussionspapper inför mötet. Vi tar tacksamt emot era inspel och frågor som vi kan framföra på seminariet.