Småland-Blekinge-Hallands inspel inför nästa långtidsbudget

Inför utformningen av EU:s nästa långtidsbudget har EU-kommissionen bjudit in till samråd om hur budgeten ska utformas. Småland-Blekinge-Hallands ägare har gjort sina respektive röster hörda och lämnat synpunkter på flera delar av förslaget. I denna artikel går vi igenom vilka samråd regionerna svarat på och vilka deras viktigaste budskap har varit. 

I mitten av juli väntas EU-kommissionen lägga fram ett förslag på en ny övergripande inriktning för EU:s nästa långtidsbudget. Budgeten kommer troligen att sträcka sig från 2028-2035 och lägger en ram för politiken som ska bedrivas och hur den finansieras.  Utformningen av EU:s långtidsbudget påverkar Sveriges regionala utvecklingskapital som till ungefär hälften kommer från EU-medel.  EU:s finansiering för regioner väntas förändras, vilket kan betyda att villkoren för regioner att få finansiering kan komma att se annorlunda ut i framtiden. Det är därför viktigt för Småland-Blekinge-Halland att följa EU-kommissionens arbete i att ta fram nästa långtidsbudget och att vara med och påverka dess utformning för att öka möjligheterna att budgetramen utformas på ett sätt som är gynnsamt för regionerna. När EU-kommissionen öppnade upp samråd för att samla in synpunkter inför utformningen av nästa långtidsbudget tog SBHSS-regioner därför tillfället att göra sina röster hörda.

Samråden SBHSS regioner har svarat på

Region Blekinge Halland, Jönköpings län, Kalmar län och Kronoberg, och har tillsammans svarat på ett eller flera av samråden nedan.

Vilka var ägarnas viktigaste budskap till EU-kommissionen?

Genomföra EU-finansiering med EU:s medlemsländer och regioner: Ett genomgående budskap från ägarna i Småland-Blekinge-Halland  är vikten av att EU:s framtida långtidsbudget fortsatt möjliggör regionalt inflytande och plastbaserade lösningar. Regionerna betonar att sammanhållningspolitiken spelar en avgörande roll för lokal och regional utveckling, och att medlen måste fördelas på ett sätt som speglar olika geografiska och strukturella förutsättningar.

Flera regioner lyfter betydelsen av att regioner ges ett verkligt inflytande över utformning och genomförande av insatser. Halland framhåller vikten av att bibehålla en gemensam sammanhållningspolitik och att det finns ett regionalt och kommunalt medbestämmande i utformningen av utvecklingsinsatser. Kalmar lyfter att man vill ha kvar tematiska program inom EU-finansieringen i stället för en hopslagning av olika program. Blekinge vill se fortsatt EU-finansiering som möjliggör tvärsektoriella samarbeten och som riktar sig till flera målgrupper. Vidare lyfter Kronoberg att sammanhållningsfonderna behöver flexibilitet och kapacitet att svara på nya samhällsutmaningar.  Samtidigt motsätter sig regionen en utveckling av sammahållningspolitiken till ett mer centraliserat verktyg för krishantering.

EU-finansiering för konkurrenskraft: När det gäller EU:s framtida satsningar på konkurrenskraft lyfter flera regioner vikten av att stärka Europas innovationskraft. Jönköping pekar på att den europeiska konkurrenskraftsfonden bör utformas med hänsyn till regionala förutsättningar, och att regionala system för innovation och företagsfrämjande fortsatt måste ha möjlighet att bedriva projekt som främjar hållbar utveckling och innovation. På samma tema lyfter Kronoberg att fondens syfte bör vara att minska teknik- och innovationsklyftan mellan EU och dess globala konkurrenter. Regionen betonar att regionala aktörers kunskap om sina innovationsmiljöer är en nyckel till framgångsrika insatser.

EU-finansiering för utbildning och solidaritet, ungdomsfrågor, medier kultur och kreativa sektorer, värden och civilsamhället: Utbildning, kultur, civilsamhälle och solidaritet lyfts fram som centrala områden för EU-finansiering. I sina inspel framhåller regionerna behovet av fortsatt stöd till utveckling av grundläggande färdigheter, särskilt inom utvalda områden inom vetenskap, teknologi, ingenjörskap och matematik, samt vikten av att åtgärda kompetensbrister och stärka ungas deltagande. Kronoberg nämner vikten av att säkerställa en bred tillgång till kultur och kulturarv och lyfter exempel på hur kulturarvsinstitutioner i Ukraina hålls öppna som en del i att stärka Ukrainas motståndskraft.

Resultat och övervakning: Flera regioner har också kommenterat EU-kommissionens samråd om frågor som rör implementeringen av EU-finansiering, däribland resultat och rapportering. Jönköping lyfter att det är viktigt att regionala perspektiv och erfarenheter tas tillvara på. Kronoberg pekar på att en prestationsbaserad modell bör ligga på programnivå och inte leda till ökade administrativa bördor för enskilda projektägare. Därtill, lyfter regionen att en prestationsbaserad modell gynnar aktörer som har stärkare ekonomisk kapacitet och att modellen därför behöver anpassas på ett sätt som inte missgynnar mindre aktörer.

Sammanfattning

Småland-Blekinge-Halland har gett tydliga budskap i sina samrådssvar. Sammanhållningspolitiken spelar en avgörande roll i att skapa utveckling utifrån lokala och regionala behov, och regionerna vill säkerställa att detta är fortsatt möjligt även framöver. Regionerna vill se att EU:s långtidsbudget fortsätter vara ett verktyg för att minska ojämlikheter, främja innovation och stärka Europas motståndskraft. För att nå dessa mål behöver det regionala perspektivet inkluderas i utformningen av EU:s långtidsbudget.