Tillståndet för EU 2018 – ”Timmen för europeisk suveränitet är här.”
Den 12 september höll EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker sitt sista tal innan EU-kommissionens mandat går ut i slutet av oktober nästa år. Talet syftade till att presentera läget i unionen och informera vad som har skett, men framför allt presenterades de förslag EU-kommissionen vill ha igenom innan det stundande EU-valet i maj 2019. Denna gång fick EU:s utrikespolitik stort fokus, tillsammans med frågor som den inre säkerheten, vikten av att respektera rättsstatsprincipen och borttagandet av tidsomställningen.
En aspekt med närmare intresse för Småland-Blekinge-Halland lyste med sin frånvaro i talet, då det regionala perspektivet mestadels var obefintligt. Emellertid lyftes områden med stark koppling till regionernas intressen som till exempel klimatfrågan, Erasmus, sociala rättigheter och migration.
Inledningsvis sammanfattade Juncker kort de positiva trender som skett under hans ledning, de 12 miljoner jobb som skapats och den ekonomiska tillväxten 21 kvartal i rad. Han höll under hela talet ett fokus på gemenskap och vikten av att agera som en enhet med hänsyn till den ’negativa nationalism’ och de anti-EU-budskap som har fått fotfäste runtom i medlemsländerna. Juncker nöjde sig dock inte där utan tog tillfället i akt att presentera några sista förslag som kommissionen vill genomföra innan dess tid är över.
Bland annat låg fokus på EU:s suveränitet i utrikespolitiska frågor, där Juncker vill få igenom kvalificerad majoritet i frågor om mänskliga rättigheter och civila gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska uppdrag. Detta innebär att medlemsländers förmåga att lägga in veto i dessa frågor försvinner vilket har kritiserats av vissa grupper som menar att detta minskar medlemsländers möjlighet att styra sin egen politik. Å andra sidan anser vissa att ett sådant beslut är nödvändigt för att kunna få till ett starkare och effektivare arbete i utrikespolitiska frågor. Oavsett var man står är detta ingen fråga det kommer beslutas om i höst.
Förslag om satsningar på gräns- och kustbevakningen och förenklad flyktinghantering lyftes också under talets gång. Juncker nämnde att försöken att hantera migrationsfrågan redan har lyckas sett till de drastiskt minskade siffrorna för flyktingankomster. I Sverige är till exempel sifforna för asylsökande lägre nu än innan 2015 års flyktingkris något vi kan se i tabellerna nedan.
Nu verkar det som att Juncker vill fortsätta att tillmötesgå de grupper inom medlemsstaterna som länge har efterfrågat ett större säkerhetsperspektiv och strängare flyktinghantering, genom att försöka genomföra de här förslagen som riktar sig mot den inre säkerheten.
Gällande Afrika lyfte Juncker ett förslag på att utöka investering och samarbete, istället för att ge utvecklingsstöd. Detta kan EU vinna på i längden i och med att Afrika spås ha potential för stark ekonomisk tillväxt, något som World Economic Forum nämner i sin artikel. Juncker nämnde även borttagning av tidsomställning som ett förslag med motivationen att subsidiaritetsprincipen borde gälla och att medlemsländer själva ska få bestämma om de vill ha sommar- eller vintertid.
Under talet var det störst fokus på EU:s gemensamma politik samt EU:s medborgare, vilket utelämnade det regionala perspektivet och sammanhållningspolitiken, något som saknades av organisationer som till exempel CPMR och CEMR samt EURACTIV-nätverket. Under talet nämndes även Sverige två gånger – sommarens skogsbränder och det sociala toppmötet i Göteborg. Skogsbränderna utvaldes som ett bra exempel på samarbete mellan medlemsländer då bland annat Polen hjälpte till med släckningsarbetet. Det användes dock även som en varning för stundande klimatförändringar. Mötet i Göteborg var på temat ”rättvisa jobb och tillväxt” och där presenterades den Europeiska pelaren för sociala rättigheter som innefattar följande områden:
Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
Rättvisa arbetsvillkor
Social trygghet och social integration
Dessa vill Juncker nu befästa i lag för att förhindra att pelaren står utan genomslagskraft. Detta har mötts av kritik från flertal olika grupper, även inom Sverige, som hävdar att det skulle främja tunga regelverk som hindrar innovation och företagande, något som i sin tur motsätts av EURACTIV.
Om man bortser från den minskning av strukturfonderna som är föreslagen, men som inte nämndes i talet, finns det en del områden som går vinnande ur nya budgetförslaget som är av intresse för Småland-Blekinge-Hallands medlemmar. Juncker underströk värdet av Erasmus+, som är ett program för utbildning, sport och träning genom utbyten av medborgare mellan medlemsländer (och även andra länder), och uttryckte att det kommer se en ökning i sin finansiering. Detta uttryckte även programchefen för Erasmus+ koordineringsenhet på ett möte som Brysselkontoret deltog i. Där bedömdes det att programmet kommer kunna tänkas få en fördubbling av sin nya budget jämfört med 2014-2020, en bild som även bekräftas i den tidigare artikeln ”EU-kommissionens förslag om ett dubbelt så starkt Erasmus+” som finns på vår hemsida. I övrigt var miljö- och klimatfrågan en punkt där en stor ökning av insatser föreslogs. Detta för att kunna nå de mål som har satts bland annat i samband med Parisavtalet, vilket kan komma att ge stora möjligheter för grön utveckling och innovation även på regional nivå.