Två nya strategier för att öka regional konkurrenskraft

I veckan var Brysselkontoret på plats under European Research and Innovation Days 2025, där fokus låg på europeisk konkurrenskraft, industriellt ledarskap och framtidens innovationsstrategier. Områden som kan ses som avgörande i kapplöpningen om globalt ledarskap, men också för att stärka innovationskraften på hemmaplan. Bland annat presenterades två nya strategier som ni kan läsa mer om nedan.

 

Bryssel pratar innovation – här kan det finnas möjligheter

Som kontoret tidigare har skrivit om ses innovation som en nyckelfaktor för att Europas konkurrenskraft ska kunna bestå. EU har därför tagit flera initiativ som syftar till att samla styrkor, exempelvis genom att behålla och attrahera fler som bedriver forskning och innovation inom Europa. I ljuset av ett oroligt forskningsklimat på andra sidan Atlanten ser unionen nu en möjlighet att rekrytera ny kompetens.

Med bredare kompetens, ökat samarbete och målet att förbättra rörligheten inom EU finns det skäl att fundera på vilken talang som kan tillvaratas i våra egna regioner, och hur det kan leda till ökad innovation även på lokal nivå. Under European Research and Innovation Days  gick det att se tydliga kopplingar till det innovationsindex som släpptes i somras. Sverige rankades högt, men skillnaderna mellan regioner väcker frågan: Var bör insatserna riktas, och hur når vi full potential?

Ett återkommande fokus under dagarna var att samarbetet mellan forskare och innovatörer behöver öka, likaså det gränsöverskridande arbetet. Europa är starkt inom forskning, men det krävs mer fokus på att skala upp befintliga företag och innovationer för att behålla kompetens både inom Europa och regionalt. Talare under evenemanget var från olika brancher, såsom forskare, företagare, samt representanter från institutioner, vilka lyfte olika strategier. I denna artikel fokuserar vi på två av dem: EU:s Startup and Scale-up-strategi, samt Europeiska kommissionens nya strategi för att stärka Europas forsknings- och teknikinfrastruktur.

 

Start-up strategin som ska få innovatörer att stanna i Europa

I strategin för start-up och uppskalning av företag har kommissionen presenterat åtgärder som ska göra EU till den bästa platsen i världen för företag att bli till och växa. Innovatörer, grundare och investerare ska vilja välja Europa, ett uttryck vi bland annat känner igen från Ursula von der Leyens linjetal, och minska behovet av att söka sig utanför kontinenten.

Ett återkommande tema i panelsamtalen var att företag måste ges bättre möjligheter att växa snabbare och få tillgång till mer kapital. Men för att investeringar i forskning och innovation ska bli verklighet, betonade många talare vikten av länken mellan akademi och industri. Ståndpunkten var tydlig: forskare och innovatörer behöver förstå vad marknaden och investerare efterfrågar. Flera påpekade att Europa har hög kapacitet i labben, men att företagen ofta saknar det kapital som krävs för att kunna utveckla och kommersialisera sina innovationer.

I dagens geopolitiska läge är såväl Europa som lokal nivå i stort behov av att innovationer inom kritiska områden stannar i Europa och inte tas upp av andra investerare. Detta är därför inte nödvändigtvis ett nytt problem, men ett som har tydliggjorts med den geopolitiska situationen.

 

Kan talang från USA ge en utökad verktygslåda?

Europeiska kommissionen presenterade även en ny strategi för att stärka Europas forsknings- och teknikinfrastruktur, med syftet att befästa EU:s ledande roll inom vetenskaplig spetskompetens och teknisk innovation.

Strategin ska säkerställa att forskare, innovatörer och industrin har enkel tillgång till Europas anläggningar, data och tjänster, vilket ses som avgörande för att främja högkvalitativ forskning och innovation. Här återkommer också von der Leyens uttryck välj Europa, som i detta sammanhang blir särskilt aktuellt när forskare på andra sidan Atlanten riskerar att förlora möjligheter som tidigare var tillgängliga.

Strategin innehåller bland annat följande åtgärder:

  • Öka kapaciteten, mobilisera investeringar och anpassa tillgängliga resurser efter användarnas behov, särskilt inom digitalisering och artificiell intelligens (AI).
  • Ge tillgång till ett brett utbud av kompletterande tjänster för forskare och innovativa företag.
  • Skapa starka karriärvägar som lockar och utvecklar talanger i Europa. Ett exempel är stöd till personal för att utveckla nya färdigheter, vilket även kan locka kompetens utanför EU.
  • Stärka samordningen mellan olika finansieringskällor och öka effekten av offentliga investeringar.
  • Öka samarbetet med strategiska internationella partners för att möta globala samhällsutmaningar.

Strategin speglar många av de synpunkter och behov som uttrycktes av deltagarna under konferensen. Även om den inte hade ett tydligt fokus på internationell rekrytering, lyftes det ändå som en viktig möjlighet för EU att öka rörligheten och ta tillvara den nya kompetens som kan bidra till en starkare innovationskraft.

I diskussionerna kring båda strategierna var samarbete ett tydligt huvudfokus. Samtidigt betonades behovet av bättre samordning mellan EU:s olika program och verktyg, för att undvika dubbelarbete och för att bygga ett mer sammanhängande innovationslandskap. Många talare lyfte fram hur splittrad finansiering och komplexa regelverk ofta hämmar potentialen hos både forskare och företag.

En lösning som diskuterades var att skapa starkare incitament för samarbete mellan offentliga och privata aktörer, särskilt inom avgörande teknikområden som AI, kvantteknik och hållbar omställning. Det fanns också en tydlig uppmaning att öka investeringarna i innovationskedjans tidiga faser, från idé till marknadsintroduktion, eftersom många lovande bolag annars tvingas söka sig utanför Europa för att få tillgång till kapital.

 

Varför ska regionala nivån bry sig?

Även om många av frågorna som lyftes under konferensen formuleras på EU-nivå, är det i regionerna som mycket av innovationsarbetet sker. Det är där forskare samarbetar med företag och där idéer kan bli till verklighet. Att skapa rätt förutsättningar lokalt och genom att delta aktivt i europeiska samarbeten kan därför bli avgörande för att öka konkurrenskraften. Att stärka länken mellan akademin och industrin har länge varit en aktuell fråga på regional nivå. Likaså har vikten av att behålla och attrahera kompetens lyfts som avgörande för att både den lokala industrin och därmed regionen ska kunna fortsätta utvecklas. Att se över hur regionerna kan ta vara på ökad rörlighet och kompetens är ett avgörande för att stärka regional utveckling, ökaattraktionskraften och bli konkurrenskraftiga.