Vad har EU:s sammanhållningspolitik någonsin gjort för oss?
EU:s sammanhållningspolitik med sina strukturfonder är en av EU:s grundstenar och ett viktigt instrument för att skapa förutsättningar för ett sammanhållet, hållbart och växande Europa. Sammanhållningspolitiken som utgör cirka en tredjedel av EU:s budget syftar till att minska skillnader mellan regioner, stimulera tillväxt och att minska de sociala gapen inom vår union. Nyligen släpptes en rapport som belyser hur pengar inom EU:s struktur- och investeringsfonder har använts under åren 2014–2020 och vilken skillnad de gjort.
Under perioden har EU bidragit med betydande belopp. Enligt EU-kommissionen har insatserna bidragit till att fler än 4 miljoner små och medelstora företag fått stöd, att omkring 55.2 miljoner människor har fått möjligheten att utvecklas genom förbättrade arbetsmöjligheter, social inkludering och insatser inom utbildning och slutligen har 2.3 miljoner projekt fått stöd i att utveckla företag inom jordbruk och på landsbygden. Dessa är några av de framgångar som framgår i rapporten.
Vilken erfarenhet av strukturfonderna har du?
Just nu ligger ett samråd om sammanhållningspolitiken för 2014–2020 ute på EU-kommissionens hemsida. För att svara får man genomföra en enkel registrering. Därefter går det ganska snabbt genom att besvara flervalsfrågor och utveckla till det man vill förklara. Samrådet kan besvaras fram till 12 april. Här hittar du samrådet.
Nu börjar diskussionen om framtidens sammanhållningspolitik
I en tid när Europa upplever hot i form av krig och en rad andra utmaningar, har debatten om hur EU:s gemensamma medel bäst används framöver. Nya behov och nya finansieringssätt har lett till att inte minst sammanhållningspolitiken med sina strukturfonder ifrågasätts. I sammanhanget bör vi beakta att strukturfonderna idag utgör cirka 50% av svenska regioners utvecklingskapital. I den debatt som nu följer är det med andra ord viktigt att vi deltar och pekar på vad våra regioner behöver för att fortsätta utvecklas, för att kunna samordna innovation och bedriva internationellt samarbete. SBHSS styrgrupp har gett Brysselkontoret i uppdrag att skyndsamt initiera en svensk dialog med målet att kunna ta fram en gemensam svensk ståndpunkt till de remisser som förväntas 2024.
